86 procent av barn i åldern 9-16 år har egen mobiltelefon. Om man ser bara i åldersgruppen 12-16 år är det hela 96 procent som har egen mobiltelefon. Att vinna de unga har också blivit alt viktigare för operatörerna. Comviq skickar till exempel sedan förra året vid varje skolstart ut gratis startpaket för Comviqs kontantkort till föräldrar vars barn börjar skolan. De anda operatörerna (Telia, Telenor och Tre) satsar i stället på att locka till sig familjerna med hjälp av särskilda familjepaket - med gratis samtal och sms inom familjen.
Mobiltelefonin kryper allt längre ner i åldrarna. Vid nio års ålder börjar många barn gå själva till och från skolan, och lärare i skolor bekräftar att det också är då som mobiltelefonerna oftast gör sitt inträde bland barnen. Enligt Tommy Jansson, fritidspedagog på Katarina Södra Skola, är mobilen för många barn också en fråga om trygghet - att alltid kunna kontakta sina föräldrar.
- Vissa barn har också skilda föräldrar som de bor hos varannan vecka. De längtar kanske efter pappa eller mamma den andra veckan. Då är det en stor trygghet att alltid kunna ringa.
Annons
Att kunna använda telefon för att på eget initiativ ringa föräldrar och kompisar är något som Tommy också ser som en naturlig del av utvecklingen i den här åldern.
Annons
- Jag tycker att i årskurs tre ska barn klara av att ringa när man behöver, det är ett mål i sig själv att de ska klara det.
Färg och funktioner
Det finns många faktorer att väga in för att hitta en lyckad första mobil. Det kan ligga nära till hands att låta barnet ta över en gammal mobil och köpa en ny till sig själv, men olika åldrar har olika behov och det kanske inte alltid är den smartaste lösningen.
Att mobilen tål viss omild behandling är en fördel. Titta på hur skolböcker, leksaker eller tv-apparatens fjärrkontroll hanteras - mobilen kommer med all säkerhet att få utstå en minst lika omild behandling och den ska klara att skramla runt i skolväskan eller fickan.
Att mobilen dessutom har favoritfärgen kan vara av yttersta vikt för mindre barn medan intresset för märke och funktioner kommer lite senare. Telefonen ska ju inte bara fungera utan också ge status på skolgården.
Vad man som förälder inte behöver oroa sig för att mobilen ska vara för avancerad - barn har för det mesta en imponerande intuition när det gäller att hantera ny teknik. Avancerade funktioner används nog oftare av barn än de lite äldre nyttoanvändare de ofta är utvecklade för.
Nya tekniker som Bluetooth skapades kanske med affärsmän i åtanke, men används flitigare av barn, som kan beama exempelvis bilder, mp3-låtar och ringsignaler till varandra via blueooth. Bluetooth är därför definitivt något som det är en fördel om barnmobilen har.
När man hittat en mobil som verkar kunna överleva i den hårda vardagen gäller det att hålla kostnaderna på en rimlig nivå. Ska räkningen stanna på en rimlig nivå - säg 100 kr per månad - så finns det inga stora operatörssubventioner att hämta på själva mobilen. Om du vill köpa mobilen billigt bör du satsa på leta lägsta pris på någon av nätets sajter för prisjämförelser eller att köpa en begagnad mobiltelefon.
Kontantkort bäst?
När det gäller valet mellan abonnemang eller kontantkort är det inte helt enkelt - för att ge bästa pris måste kontantkorten laddas varje månad, så ett abonnemang med låga minutpriser och en månadsavgift som går att ringa för kan vara det bästa alternativet, åtminstone om man prioriterar låga priser. Däremot så har kontantkorten en ennan fördel: den pedagogisk dimensionen. Kontantkorten laddas ju med ett visst belopp och när pengarna är slut så går det inte att ringa mer. Det kan vara ett bra sätt att lära ut sparsamhet och samtidigt gardera sig mot obehagliga överraskningar när räkningen kommer.
Ett mellanting är Telenors och Tres lösningar. Telenor har ett särskilt tilläggsabonnemang för barn, där föräldrarna kan sätta ett saldotak för varje månad som inte går att överskrida. Även Tre har en liknande lösning, med ett priser är en djungel, så det är inte fel att göra en ordentlig kalkyl och räkna in alla kostnader under ett helt år - fasta avgifter, minutpriser, hur ofta kortet måste laddas etc.
___
Mobilstrålningen
En ständigt återkommande fråga är om mobilstrålningen är farlig. Mobiltelefoner får kontakt med omvärlden med hjälp av radiosändare och mottagare som arbetar på frekvenser mellan 450 och 2200 MHz. Alla radiosändare, men också kraftledningar, datorer, tv-apparater och inte minst mikrovågsugnar ger ifrån sig elektromagnetiska fält - en form av strålning.
Det är fråga om så kallad icke-joniserande strålning (till skillnad från joniserande strålning, som förekommer vid radioaktivitet). Beroende på effekt och frekvens kan radiovågorna tränga olika långt in i kroppens vävnader och det är fortfarande hett omdebatterat vilken effekt de har där.
Det man kan se är att energin i mobilstrålningen omvandlas till värme när den absorberas av kroppen. Det krävs dock både lång tid och hög effekt för att den lilla värmeökningen ska få några som helst hälsoeffekter. Det som diskuteras mest är om elektromagnetiska fält från mobiler eventuellt har effekter som inte kan förklaras av uppvärmningen. Kan mobilanvändning leda till ökad risk för olika former av cancer? Än så länge går det inte att uttala sig med säkerhet om långtidseffekterna av mobilanvändning eftersom cancerformerna man letar efter behöver 20-30 år för att utvecklas medan mobilanvändningen började breda ut sig på allvar först för cirka 15 år sedan. Om det finns ett samband mellan mobiler och tumörer så kommer det med andra ord dröja innan det upptäcks i sjukvården.
Lägger man samman den forskning som finns idag så går det dock inte att hitta några belägg för att mobiler skulle vara hälsofarliga, men osäkerheten kring långtidseffekterna gör att det har tagits fram gränsvärden med stora marginaler och att myndigheter rekommenderar försiktighet. SAR-värdet, som är ett mått på hur mycket strålning som tas upp av kroppen, får inte överstiga 2W/kg för mobiler inom som säljs inom EU. Gränsvärdet är satt med så stor säkerhetsmarginal att det inte går att säga att en mobil med ett SAR-värde på 0,5 W/kg skulle vara mindre farlig att använda än en med värdet 1 W/kg. Dessutom anger SAR-värdet bara mobilens effekter när den sänder med full effekt, vilket sker väldigt sällan, eftersom mobilerna av batteriskäl minskar telefonens uteffekt när högsta effekt inte behövs för att nå basstationen.
Är barn och unga känsligare för mobilstrålning? Återigen är det långtidseffekterna som utgör orosmolnet. Eftersom barn växer upp med mobilen som en del av vardagen kommer de i kontakt med mobilen under ett större antal år än den grupp som hunnit en bit i livet före mobilernas intåg. Det är det som gör att myndigheterna rekommenderar extra försiktighet när det gäller barns mobilanvändning.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som har till uppgift att sätta sig in i forskningen på området mobilstrålning och omvandla den till handfasta tips och råd. Hur man använder mobilen påverkar mängden strålning som kroppen tar emot mycket mer än vilket SAR-värde den har. Barn sms:ar till exempel betydligt mer än ringer, vilket innebär att mobiltelefonen mer sällan sänder med någon avsevärde effekt.
Strålsäkerhetsmyndighetens mobiltips:
- Använd headset. När mobilen flyttas bara någon decimeter från huvudet minskar strålningen till en bråkdel. Även bluetoothheadset minskar strålningen eftersom de arbetar med betydligt lägre effekt.
- Håll ut mobilen från huvudet. Saknas headset - använd mobilens högtalarfunktion.
- Undvik att prata där det är dålig täckning. Är täckningen bra kan mobilen dra ned sändareffekten till en tusendel.
