Reklam betalar räkningen

Det handlar inte bara om abonnemang eller kontantkort längre. Som mobiloperatör har man betydligt fler val och som mobilkund kan du snart låta någon annan betala räkningen.

Publicerad Senast uppdaterad

När Tre samlade journalister den på försommaren 2003 var det inte en traditionell mobiloperatör som öppnade sitt mobilnät för svenska kunder. Klockan var strax efter tio på förmiddagen den femte maj när Erik Hörnfeldt som då var chefredaktör för Tre berättade om nyheterna som skulle locka kunder. Modereportage, nyhetsklipp och videosamtal var tjänster som Tre tänkte skulle locka kunder till den första generationens 3G-mobiler.

Journalisterna på plats undrade om Tre som presenterade sina tjänster på en löpsedel i mobilen var ett mediaföretag som skulle konkurrera med de traditionella medierna. Erik Hörnfeldt svarade inte ja, men ändå stod det klart att det fanns större planer än att bara tjäna pengar på överförda megabyte och genomförda samtalsminuter.

Vad har hänt sedan dess?

- Verkligheten har hänt, säger Erik Hörnfeldt idag, drygt fyra år senare.

Värdekedjan ändras

Mobiloperatören Tre som kunde blivit ett mediahus är i varje fall på väg att bland mycket annat bli en marknadsföringskanal och man är inte ensammt i den utvecklingen. Förändringen kan innebära att hela den mobila värdekedjan ifrågasätts och kanske helt vänds. Det menar i alla fall Tres innovationschef Andreas Cedborg och marknadschefen Jonas Levin är inte sen att hålla med. Just den här dagen lyser solen envist in på honom i hans rum på Tres Stockholmskontor och reklamskylten som täcker större delen av fasaden och gör reklam för det egna företaget ger bara marginellt skydd från solen.

Med en bakgrund på Ica och relativt ny på Tre har han erfarenhet av ett sammanhang där många varumärken samlas under ett tak. Han säger själv att den tydligaste gemensamma nämnaren är kunden och kundens beteende i köpsituationer. Man måste särskilja alla erbjudanden och här tycker Jonas Levin att han har många erfarenheter att dra nytta av.

Tre må ha delar av sina rötter i Asien, men även Teliasonera med Sverige som hemmaplan ser mobilen som en möjlig kanal för marknadsföring och flyttar fram sina positioner på området. I Storbritannien rullar samtidigt en ny operatör ut gratis samtal och sms för utvalda kunder i rätt åldersgrupp.

Tre började med en strikt policy där man tog betalt för innehållet på sin mobila portal medan själva datakostnaden för överföringen i denna portal alltid varit gratis. "Att fönstershoppa ska inte kosta något", var en devis som gällde för flera av operatörerna. Sedan lanseringen har man dock experimenterat ett flertal gånger med betalmodeller och det senaste steget är att erbjuda paket där kunden i större utsträckning betalar en fast summa som sedan ger fri tillgång till ett paket med tjänster.

Parallellt med den här utvecklingen har dock annonser tagit sig in i mobila portalen som tidigare var hermetiskt reklamfri. Det är rätt tydligt att operatörerna i allt större omfattning ser sig om efter andra intäktskällor än de traditionella samtalsavgifterna som de senaste åren blivit allt lägre.

Reklam blir tjänst

Samarbeten med musik- och filmindustrin har förekommit på flera håll där smakprov, ringsignaler och filmtrailers serverats i kundernas mobiler. Tre har skickat ut mobila rabattkuponger med erbjudanden och i sin mobila portal har Tre även samarbetat med en klädkedja.

Jag missförstår först Jonas Levin på Tre när han beskriver samarbetet med klädkedjan, men efter en kontrollfråga förstår jag att han anser att kunderna helt enkelt ser kampanjen som en rolig tjänst och inte som reklam.

- Kunderna tycker om annonserna vi gör, förtydligar han.

Tres mål som han beskriver det; att vara den bästa operatören med de bästa tjänsterna förklarar delvis att de som operatör är mer inblandade i den praktiska tjänste- och marknadsföringen än andra spelare.

Framöver ser han utökade möjligheter för reklambudskap till kunderna bland annat i Tres relativt nylanserade tv-tjänst. Idag sänder Tre den befintliga reklam som sänds i de kanaler man distribuerar, men framöver kan den ersättas och kompletteras i takt med att programutbudet gör det.

Även andra operatörer kastar lystna blickar mot mobiltelefonen som potentiell annonsplats och som en ny form av intäktskälla utöver de befintliga samtals-, tjänste-, och dataintäkter telefonen och användarna redan genererar. Telia lanserade i oktober en nyhet som är minst lika mycket annonsplats som förenklande tjänst för operatörens kunder. Det handlar om tjänsten Surfopen som är en snabbmeny alltid tillgänglig med genvägar till populära tjänster samtidigt som det är en marknadsföringskanal.

Gratistelefoni

I Storbritannien har den nystartade operatören Blyk tagit ett större steg än både Tre och Telia ännu vågat. Det var i början av oktober i år som Blyk lanserades med reklamfinansierade samtal och sms via mobilnätet. Det var i Storbritannien man fann den kritiska massan för att kunna starta och planerna framöver inkluderar lansering i flera europeiska länder. Svenske Leif Fagelstedt som är en av de ansvariga i Storbritannien berättar att många länder är intressanta, men att de nordiska länderna kanske inte står först på listan, som han uttrycker det.

När Tre och Telia på den svenska marknaden kopplar sina annonsplatser till avancerade tjänster tänker Blyk annorlunda. De tjänster som Blyk fokuserar på är tre stycken och de hör inte till de mer avancerade.

- Vi har gjort förberedelser och research i två år inför vår lansering och i dagsläget är det röstsamtal, sms och alarm som vi ser att kunderna efterfrågar, uppger han.

Det är alltså främst i mobilmogna tjänster som Telia och Tre ser marknadspotentialen, medan Blyk håller erbjudandet enkelt.

- Idag har vi ett femtiotal företag som visat intresse, säger Leif Fagelstedt på Blyk. Han ser den mobila reklammarknaden uppdelad i två delar, en del som fokuserar på mobilen som webbläsare och erbjuder annonsörer kontakt med användarna i det sammanhanget. Den andra delen kallar han interaktiv, och det är det som han anser vara Blyks styrka.

Leif Fagelstedt, Blyk.

Idén med reklamfinansierad telefoni har funnits länge och redan i oktober 1998 lanserade dåvarande Gratistel reklamfinansierad telefoni i fasta telenätet som ett komplement till det vanliga abonnemanget. Max tio minuter gartissamtal om dagen fick man till priset av att bli avbruten undersamtalet av uppspelade reklammeddelanden. Delvis mot den bakgrunden presenterar operatörerna den nya marknadsföringskanalen inte som reklam när de berättar om nyheterna för sina kunder. Det är viktigt att kunderna inte förknippar den mobila marknadsföringen med obehag och avbrott.

- Våra kunder tar emot max sex meddelanden om dagen och då handlar det om relevant information de får ta del av eftersom den anpassas till deras intressen, säger Leif Fagelstedt på Blyk.

Att även traditionella konkurrenter bland operatörerna tittar på annonsering som ett nytt intäktsben tar man på Blyk med ro.

Jonas Levin på Tre ser annonseringen som en växande trend, men några direkta planer på att följa Blyks exempel har han inte:

- Nej, då är det bättre att avvakta och se hur det utvecklar sig. Det är viktigt att användaren inte uppfattar annonseringen som påträngande och vi har bättre idéer om hur annonseringen kan utformas.

När Telia lanserade sitt Surfopen för att erbjuda kundernas mobiltelefoner som en kanal för marknadsföring var det viktigt att även kunderna skulle uppfatta nyheten som fördelaktig.

- Reklam till våra kunder har varit tekniskt möjligt i många år, men det är först nu som vi har hittat en smart och enkel lösning som gynnar både våra kunder och annonsörer. För kunden ger tjänsten snabb och enkel tillgång till favorittjänster och attraktiva erbjudanden. Samtidigt skapar vi nya intäktsmodeller i mobilbranschen, kommenterade Kenneth Karlberg som är chef för Mobility Services på TeliaSonera.

Ta emot upp till sex reklammeddelanden per dag i din mobil och få en pott med samtalsminuter och sms gratis varje månad. Det är erbjudandet som Blyk bygger sina mobilabonnemang på när de nyligen lanserade i Storbritannien. Men man släpper inte in vem som helst. 16 - 24 år är åldersgruppen som är välkommen och det krävs att man får en personlig inbjudan för att ens vara aktuell för ett abonnemang.

Som annonsör erbjuder Blyk möjligheten dels till demografiska fakta och urval i målgruppen, men även interaktion med de potentiella kunderna. Så här kan det gå till:

1. Abonnenten anger sina intressen för att kunna anpassa annonserbjudanden.

2. Meddelande: Stella McCartney lanserar en ny kollektion tillsammans med Nike imorgon. Vill du veta mer?

3. Svar: Ja

4: Du kan se kläderna i Nikes butik imorgon, ta med en kompis och visa detta meddelande så får du 10 procents rabatt.

När mobiltelefonerna börjar sända tv och film utmanas den traditionella näringskedjan för film- och tv-branschen ännu en gång. Men hur kommer tv-mediet att se ut i mobilen? Och kommer musikbranschen att drabbas ännu mer när fildelningen når mobiltelefonerna?

- En av frågorna är förstås vad i tv-väg som ska sändas till mobilnäten. Tv-kanalerna kan tycka att mobil-tv kannibaliserar på deras egna sändningar, och tycker då att programmen ska gå efteråt i mobilen, säger Helene Miksche på advokatbyrån Bird&Bird.

Men så enkelt kommer inte tv-frågan att lösas nu när tv och musik är på väg in i mobilen.

- Det finns ingenting som är säkert om hur man ska lösa de här frågorna, det finns ingen patentlösning, men det finns handfasta tips.

Helene Miksche var förut chefsjurist på TV4. Nu hjälper hon i stället företag med juridisk hjälp i mediefrågor. Inte minst tv och musik i mobilen är en av de stora frågorna just nu.

Varför har mediaföretagen misslyckats på internet, och hur ska de lyckas mobilt?

Som konsument har man fått betala ett överpris bara för att man vill konsumera media digitalt, det är helt klart. Det har funnits fel förväntningar på hur mycket man kan ta ut för materialet. Vad rättighetsinnehavarna måste förstå är att köparna inte automatiskt blir fler utan snarare sprider ut sig på flera plattformar. Sedan så säger vissa att det ändå totalt sett blir mer i intäkter, och det kan man nog hålla med om, men inte så att det motsvarar de förväntningar som rättighetsinnehavarna hittills haft.

Kommer fildelning att slå igenom även i mobilerna, som på datorerna?

Vad som händer när mediebolag och distributörer inte kommer överens är att man tappar fart till piratverksamheten. Jag tror inte man kan lasta någon särskild för problemet. Rättighetsinnehavarna vill ha betalt och köparna vill nästan inte betala alls, eller väldigt lite i varje fall.

Så vad kommer då att hända? Helene Miksche tror att det finns stora möjligheter att just Sverige blir en marknad där mediebolag och mobiloperatörer kan experimentera med affärsmodeller för tv, film och musik i mobilen.

- Det finns flera argument för att testköra på den svenska marknaden, man kan ha korta licenstider och i Sverige har vi en hög mobilpenetration. Sverige är inte en så stor marknad att det behöver få en globalt prejudicerande effekt om man testar med en viss prisstruktur här. Många rättighetsinnehavare är ju annars rädda för att låsa in sig i ett hörn, om de väl har börjat ta betalt på ett visst sätt och med en viss nivå.

Men hur ska man då göra bra affärer på den här marknaden?

- Det är en sak hur man tar betalt från konsumenten, det andra är hur man delar med sig till sina partners. Renevue split är det bästa, då slipper man ligga ute med pengar till rättighetsinnehavarna. Dessutom blir det då intressant för rättighetsinnehavarna hur man tar betalt, och att man verkligen får intäkter från konsumenterna. Då tror åtminstone jag att abonnemangslösningar är mer framgångsrika för exempelvis nyheter - där vill man ha fri access och inte betala för varje nyhet.

Är reklamfinansierade medietjänster en möjlig väg?

Om man ska ha en gratistjänst, då behöver det ju vara finansierat av reklam, och reklam är ju inte fullt lika kopplat till ett visst programinnehåll i mobilen som i vanlig tv. Telia visar hur de lägger annons överst i surffönstret, men det är svårt att koppla annonsexponeringarna till vilket programinnehåll som konsumeras och skapar reklamexponeringarna. Man kan ju tänka sig att man tar in all portalens reklamintäkter till en pott, som rättighetsinnehavarna får dela på, efter hur mycket trafik varje tjänst får.

Alternativet till revenue split - att distributören köper loss rättigheterna - tror Helene Miksche inte på.

- Om man bara ska betala för en rättighet "upfront" kan man nästan ge sig på att man får betala mer, att säljaren tar i i överkant, konstaterar hon.

&bird>