Mer välbekant än nytt

Test: Garmin Venu - Garmin med Oled-skärm

Skärmtekniken är egentligen främsta nyheten med Venu som annars är en väldigt välbekant Garminklocka.

Publicerad Uppdaterad
Betyg:
7/10
Batteritiden
Svårnavigerad ibland

Garmin har en förvirrande flora av klockor och jag får det till att företaget har lågt räknat 11 aktuella klockmodeller. Med undantag för vissa träningsfunktioner som är reserverade för vissa av de dyrare sportklockorna är programvaran mer eller mindre densamma i de flesta av klockmodellerna och samma app (eller rättare sagt appar) används för att ansluta till dem.

Det är naturligtvis bra för den som vill ha en Garmin. Man kan välja den modell som har precis det man vill ha utan att behöva fundera över vilket system som är bäst, men det kan vara lite svårt att veta vad som är skillnaden mellan modellerna. Och framför allt blir det lite lustigt när Garmin Venu presenteras som en helt ny produktserie och något av en utmanare till Apple Watch.

För Garmin Venu är en väldigt typisk Garminklocka där det mesta är sig likt. Venu är också mycket lik Vivoactive 4, som i sin tur är en lätt uppfräschning av förra årets Vivoactive 3. Den främsta nyheten i Venu, och orsaken till att man nämner Apple Watch, är skärmen, som är av Oled-typ.

Garmin har annars rätt konsekvent använt sig av en form av e-pappersteknik i sina klockskärmar. Den har fördelen att bilden på skärmen alltid visas, och att den ser väldigt naturlig ut i dagsljus, mer som papper än en skärm. Nackdelarna är att den uppdateras lite långsammare (men inte värre än att sekundvisare inte är några problem), färgåtergivningen har inte samma lyster som en Oled-skärm, och den kan vara lite svårläst inomhus i sämre ljus.

Inte alltid på

Men Garmin Venu har alltså Oled-skärm med klara färger och snabb respons. Nackdelen är att den drar mer batteri, och därför är skärmen inte alltid på. Standardinställningen är att skärmen släcks efter 5 sekunders inaktivitet. Det tycker jag är så kort tid att jag knappt hinner se vad jag ska kolla efter innan klockan släcks. Jag hittar en inställning där jag skruvar upp tiden till 10 sekunder. Även med denna inställning ändrad passerar jag den utlovade batteritiden på 5 dagar med viss marginal under mitt användande. För en klocka med Oledskärm är det riktigt bra batteritid. Du kan faktiskt ändra så att skärmen alltid är på i inställningarna, men då kommer batteritiden sjunka drastiskt, och urtavlan måste vara anpassad till det för att det inte ska bli inbränningar i skärmen.

Vid en första titt tycker jag att Venu känns en smula plastig med bara en ring runt glasskärmen i metall, men när jag väl har den på mig tänker jag inte på det. Designen är mer eller mindre identisk med Vivoactive 4. 

På ena sidan finns två knappar, där den ena fungerar som bakåtknapp och den andra aktiverar träning. Annars styrs det mesta med pekskärmen. Jämfört med Garmins Forerunnerserie som är snarlik Venu och Vivoactive men där pekskärm saknas och allt styrs med knappar tycker jag att pekskärmsgränssnittet är betydligt mer lättnavigerat.

Därmed inte sagt att telefonen är lättnavigerad. Ovan nämnda inställning för skärmtiden var jag tvungen att slå i manualen för att hitta, och när jag ska avsluta ett simpass trycker jag febrilt på de två knapparna som bara indikerar med grön eller röd symbol, oklart vad, och lyckas bara starta och stoppa nya varvtider tills jag till slut provar att hålla in den röda knappen länge för att avsluta passet (det var inte aktuellt att ta fram manualen i bassängen). Det här är naturligtvis delvis en vanesak, men gränssnittet är inte alltid jättebra på att kommunicera med text även om skärmen har plats för det.

Nästan för mycket funktioner 

Det här hade så klart inte varit ett problem om klockan hade varit funktionsfattig, men Garmin har jobbat med sportklockor och smartklockor i många år, och väldigt många av de funktioner företaget tänkt ut genom åren finns inkluderade här.

Allting du förväntar dig av en aktivitetsmätare förstås, såsom antal steg, vilo- och arbetspuls, antal trappor, uppskattad kaloriförbrukning och olika sömnstadier. Plus en del Garmin-innovationer som stressnivå samt hur “laddad” du är för träning (vilket främst är ett mått på hur länge sen du sov).

Klockan kan automatiskt detektera om du går en promenad och logga det, ja den kan faktiskt göra det på två olika sätt, det ena med en mer detaljerad logg där kartsträckan visas. Denna funktion heter Move IQ.

Det här illustrerar två problem med Garmins system. Dels att det finns så många och delvis överlappande funktioner, dels att de ofta har ett kryptiskt namn och inte är särskilt väl beskrivna. Dessutom kommer du åt en del funktioner via klockan, andra via appen.

Appen Garmin Connect är annars snygg och informationsspäckad, och ger mig allt jag vill veta. Att det finns en app till att installera, och att Connect IQ är en appbutik för urtavlor och tredjepartsappar, är återigen inte självförklarande, men här finns i alla fall ett rätt välförsett utbud. Till Garmins försvar ska sägas att appen gör ett rätt bra jobb med att påminna dig om att ta en titt på funktioner du kanske inte känner till och har utforskat ännu, till exempel möjligheten att starta ett träningsprogram i klockan för att komma i form, med olika ambitionsnivåer.

Bra på löpning

Träningsloggning är förstås ett av Garmins huvudnummer. Särskilt löpning, gång och liknande presenteras snyggt och faktaspäckat i appen. Andra träningsformer känns mindre lyckade. Under simning kan jag se hur länge och vilken distans jag simmat under pågående pass, men vad hjälper det när klockan räknat till 625 meter efter att jag simmat 500? Ofta räknas det som två påbörjade bassänglängder om jag gör en klumpig vändning. Man tycker att det borde finnas nåt slags rimlighetskoll för att en bassänglängd borde ta ungefär lika lång tid här.

Du kan också använda appen till att logga dina pass på gymet, men jag önskar att klockan lät bli att försöka räkna antalet repetitioner jag gör, för den gör inte ett bra jobb med det. Såvitt jag har kunnat avgöra går det inte att stänga av.  

Förutom koll på vardagshälsan är det nog aviseringar som lockar mest med en smart klocka. Garmin hanterar aviseringar bra såtillvida att de presenteras tydligt på klockan, och du kan svara på meddelanden med färdiginlagda meddelanden som du kan redigera i mobilen. Du kan även ställa in vilka appar som får skicka aviseringar till klockan, men detta är ett exempel på Garmin-systemets rörighet för du måste gräva djupt i inställningarna för att hitta det och det finns dessutom en inställning för att välja vilka typer av aviseringar som ska släppas fram till klockan som inte verkar ha någon effekt. Men det går alltså att konfigurera.

Spotify i klockan

Du kan spara musik lokalt på Garmin Venu. Det här är förstås mest användbart om du är ute på en löprunda och vill lämna mobilen hemma. Då behöver du också koppla ihop ett bluetooth-headset på klockan. Sedan kan du ladda ner spellistor från Spotify eller Deezer och lyssna lokalt. Just Spotify är ju det sätt de flesta lyssnar på musik i Sverige men med ett program till datorn kan du även ladda över mp3-filer till klockan.

En funktion jag har kommit att bli förtjust i är möjligheten att betala med klockan. Den finns i Garmin Venu. Garmin Pay stöds av bland annat Swedbank, SEB, Nordea, Danske Bank och Länsförsäkringar.

Som helhet tycker jag att Garmin Venu är en riktigt bra kombination av tränings- och smartklocka, kanske med tonvikt mot det förra. Men det där med Oled-skärmen ska vara viktigt för att du ska välja just Venu. Gillar du Garmins e-pappersskärmar är Vivoactive 4 ett nästan identiskt, men billigare, alternativ.

Betyg:
7/10

Garmin Venu

Typ: Smartklocka med Bluetooth- och wifi-anslutning
Mått: 43,2 x 43,2 x 12,4 mm
Vikt: 46,3 g
Sensorer: Rörelsemätning, pulsmätning, syremätning, barometer.
Skärm: OLED-skärm, 30,4 mm i diameter, 390 x 390 pixel
Batteritid: 5 dagar
Vattentålighet: 5 ATM
Operativsystem: Garmin OS
Pris: 4300 kronor
Batteritiden
Svårnavigerad ibland