Test: Dogee Pixels DG350

Doogee är den senaste i raden av asiatiska företag av lite mindre storlek som vill slå sig in på den svenska marknaden i mer eller mindre storstilad variant. Semisvenska Dahl och Xtouch är andra företag som kommit med en serie hyfsat billiga lurar (eller ja, Dahl fick aldrig memot om att det skulle vara billigt även om de hade specifikationerna för det) och nu har vi alltså Doogee med samma tema.

Pixels är en av ”toppmodellerna” i sammanhanget sett till att det är den näst dyraste luren i sortimentet, även om dyr i det här fallet innebär blott 1 600 kronor. För det kan vi inte förvänta oss allt för mycket på egentligen något plan. Trots att lurar som Oneplus One pressat ner priset för topprestanda till strax under 3 000 har prislappen inte riktigt följt samma kurva för budgetlurarna i andra änden av prestandaskalan.

Xiaomi Phone 2 - kinesisk prestandabest

Däremot gör Pixels något som inte speciellt många andra lurar i den här klassen ens kan anklagas att försöka med, nämligen att försöka sticka ut. Baksidan och en del av nedre framsidan har ett vitt mosaikmönster som påminner lite om kakel. Tankarna går inte helt oväntat till den ytbehandling som LG:s Nexus 4 och Optimus G hade när de släpptes. Även om ett enormt tjockt lager lack sitter i vägen för att vi faktiskt ska känna mönstret gör det ändå en hel del för att särskilja telefonens yttre mot mycket annat. Huruvida du tycker att det är snyggt eller ej är mest en smaksak, men Pixels har betydligt mycket mer identitet på utsidan än många andra lurar i den här prisklassen.

När vi ändå pratar utsida ska vi väl inte påstå att byggkvaliteten i stort är något att sura över, utan överlag är den faktiskt riktigt bra. Kakelmönstret som ger luren sin identitet gör dock att batteriluckan känns enormt tjock, vilket adderar en viss känsla av plastighet.

Kakelmönstret är även det som är anledningen till namnet på telefonen. Pixels är ett namn som skulle kunna härledas till en riktigt vass kamera eller en högupplöst skärm, men tyvärr är det inget vi får roa oss med i den här telefonen. Doogee själva kallar skärmen för Retinaskärm (undrar vad Apples advokater säger om det?), med hänvisning till att upplösningen 1280x720 pixel fördelat på 4,7 tum skärmyta ger en pixeltäthet på 326 pixel per tum. Då det tillhör ganska mycket vanligheterna känns det som att användandet av IPS-teknik vore mer att skryta om i den här prisklassen, för det gör att färgerna ser rätt bra ut på skärmen.

När det kommer till den andra eventuella namnkällan, kameran, är det däremot lite sämre ställt. Bilder i fullt dagsljus grötar ihop allt från detaljer och färger och bildkvaliteten blir som väntat inte direkt bättre ju knepigare ljusförhållanden som kameran utsätts för.

På vägen in i telefonen hittar vi såväl minneskortplats som dubbla platser för SIM-kort. Det är på inget sätt något ovanligt för asiatiska telefoner, utan snarare ett standardförfarande som vi fortfarande inte förstår riktigt varför det inte är standard även på lurar från lite större tillverkare.

Insidan av luren gör däremot inte alls lika mycket för att stå ut som den kaklade utsidan. Mest uppseendeväckande är att den ganska udda Androidversionen 4.2.9 används. Annars handlar det om ikoner till de flesta medföljande appar som bytts ut mot något mer färgglatt och förenklat, som en barnlägesvariant på platt design. Så har förvisso väldigt många asiatiska telefoner sett ut under en längre tid, så speciellt unikt ska vi inte påstå att det är. Utöver det är det en ganska ren upplaga av Android vi möts av, förutom att Google Maps återkommer på tre ställen bland apparna under namnet navigation, Maps och lokalt.

Det någorlunda rena Android-gränssnittet gör däremot sitt för att luren ska rulla på hyfsat bra. I prestandatester placerar den sig i det högre segmentet för billiga lurar och vid normal användning tuffar det mesta på som vi kan förvänta oss. Nackdelen är de tre menyknapparna i botten som verkar behöva lite extra tryck för att reagera. Även skärmen som sådan är en lite tudelad upplevelse. Att skriva på tangentbordet eller trycka på knappar känns väldigt exakt och precist. Däremot är peksensorerna inte helt och hållet vakna när det kommer till att scrolla, då det hela ofta släpar något gentemot fingrets rörelse.

Sett till prisklassen sköter sig Pixels okej. Kakelmönstret gör att luren sticker ut betydligt mer än de flesta lurar i prisklassen och prestandan som sådan är det inget större fel på. Kamerans kladdighet och den osäkra pektekniken i såväl skärm som menyknappar känns däremot inte helt skojig om vi ska se till helheten.

Frågor och svar

Hur ser det ut med uppdateringar?

Tyvärr brukar varken budgettelefoner eller lurar från mindre fabrikat begåvas med uppdateringar i någon allt för stor skala. Därför ska vi knappast hoppas på något för Doogees del heller.

Har den radio?

Jodå, i med ett headset som får agera antenn så fungerar den biten.

Dubbla sim-kort, men hur funkar samtal?

Telefonsamtal låter helt okej åt båda hållen och Androids inbyggda funktioner för att växla mellan SIM-kort fungerar väldigt smidigt.

Plus och minus

 Plus

Priset

Utseendet

Minus

Seg pekskärm vid svep

Tafflig kamera

Ett alternativ: Motorola Moto G - budget med märke.

Det kan låta lite fånigt att jaga kända märken, men i det långa loppet kan det löna sig. Såväl när det gäller garantier som uppdateringar och byggkvalitet under längre tid brukar kända fabrikat stå sig bättre i många fall. Av den anledningen är Motorolas näst billigaste modell riktigt intressant.