Med tryckt elektronik är tanken att elektronik ska kunna tas till ställen där den normalt inte finns, så som på papper, plast eller andra mjuka och böjbara material, och att det dessutom ska vara billigt att framställa elektroniken. Tryckta elektroniska etiketter kostar till exempel bara några ören styck att främställa. I Sverige forskas det inom området bland annat vid Linköpings universitet, där man nu genom ett nära samarbete med Acreo Swedish ICT och med brittiska företaget De La Rue haft ett genombrott genom att man lyckats få tryckt elektronik att arbeta på betydligt högre frekvensområden än vad som annars är brukligt.
– En av begränsningarna som följer med tryckt elektronik är att komponenter som transistorer och dioder inte kan jobba på lika hög frekvens som vanlig elektronik, säger Isak Engquist, universitetslektor vid Linköpings universitet och en av de som arbetar med forskningen.
– Det vi nu lyckats göra är att framställa en diod som är tryckt men ändå kan jobba upp till nånstans mellan 1-2 GHz och kan likrikta ström i det området. Det är ingen som har gjort det förut.
För att demonstrera tekniken använde man en tryckt etikett som, förutom dioden, även var utrustad med en liten antenn, också den tryckt. Kretsen konfigurerades för att kunna fånga upp energi från en GSM-signal, där energin i växelspänningen likritades med dioden för att få ut en likritad spänning som ändrade innehållet på skärmen.
– Det vi gör med denna tillämpning är att vi skördar energin från mobilsignalen helt enkelt. Det är en envägskommunikation i högsta grad i denna tillämpning, men vi ser det lite som att ska man någonsin kunna prata på radiofrekvenser när det gäller tryckt elektronik så måste man ha komponenter som fixar det. Den här dioden som vi har gjort är ett steg i den riktningen.
Även om det redan finns intresse bland annat från företag i sedel- och värdepappersbranschen för att kunna använda den tryckta elektroniken för etiketter som ska kunna användas för att verifiera äktheten på sedlar, så är det än så länge dock en bit kvar innan den tryckta elektroniken är så pass komplex att vi kan vänta oss enheter som är smarta och kan styras med mobilen, tror Isak Engquist.
– Det kräver ju att man har inte bara dioder utan också transistorer som jobbar på det frekvensområdet, och det är något som återstår att utveckla.
Här kan du se ett videoklipp där tekniken demonstreras.
