Mobilbetalningar som ersättning för kontanta betalningar och kortköp är för användaren egentligen lika enkelt som logiskt. Varför inte skippa alla dessa mynt och sedlar, växel och udda valörer vid parkeringsautomaten, avmagnetiserade kort och tröga kortläsare? Mobilnätet är mäktigt och det är god tid att använda det även för betalningar. Mobilen är alltid med i fickan ändå. Så när kommer då kassan på Konsum att kunna ta emot en betalning från just din telefon?
Seg start
Att använda mobilen för betalningar har visserligen varit möjligt i många år, men acceptansen i användarledet har inte varit särskilt hög. De första betaltjänsterna som svenska Mint var onödigt krångliga och krävde att kunden matade ett särskilt Mint-konto med pengar från sitt vanliga bankkonto. Naturligtvis fick detta ingen genomslagskraft, eftersom man då skulle vara tvungen att hålla sig med flera konton än vad som var praktiskt. Dessutom var det här innan priskriget mellan operatörerna inleddes och ett enkelt sms kunde kosta minst två kronor.
men snabb utveckling
I Sverige och Finland har Mints efterträdare Easypark definitivt lyckats betydligt bättre med efterfakturering och möjligheten att koppla kreditkort till tjänsten. Irländska Textus har tagit mobila betalningar steget längre och erbjuder unika streck/punktkoder som sänds som MMS till mobilen. Med dessa bildkoder kan du sedan identifiera dig mot en bankansluten läsarterminal och utföra den betalning som köpet avser. Systemet är i bruk över hela Irland med Bank of Ireland som partner och ett av de mest framgångsrika exemplena är Belfast International Airport i Belfast.
Paul Mooney, VD på Textus, menar att tricket är att komma runt operatörernas hutlösa taxor och vilja att ta procent på transaktionerna.
- Vi har effektivt sparkat ut dem från värdekedjan, tilägger Mooney.
Krasst sett, har Mooney en klar poäng - operatörernas vilja att ta närapå halva intäkterna av mobila transaktioner står i bjärt kontrast mot den nytta operatörerna bidrar med.
Maktkamp bland marknadens aktörer
I kampen om kundrelationen och möjligheten att komma över en transaktionsprocent i större skala kommer bankvärlden att möbleras om. Nya aktörer kommer att ge sig in i, förändra och försöka kapa åt sig bitar av värdekedjan, med innovativa tjänster, operatörsoberoende och gränslösa betalningar samt tilläggstjänster som idag inte finns hos exempelvis kortföretagen.
Bland de aktörer som troligtvis på ett eller annat sätt kommer att ge sig in i kampen om de mobila betalningarna är företag med stora kunddatabaser, billingrutiner och ett förtroende hos kunden. Närmast tillhanda är operatörerna och dagligvaruhandeln, men även bensin- och energibolagen finns där som möjliga parter. Hur som helst kommer dagens kreditinstitut se sig tvungna att liera sig med andra aktörer för att få behålla möjligheten att ta transaktionsprocent.
Brian Maybury, affärsschef på mobilbetalföretaget Macalla Software menar att bankerna redan nu desperat ser sig om efter partnerföretag på den mobila arenan, eftersom de så gärna också vill ha en del av kakan.
- Själva möjligheten att betala med mobilen kommer inte att kunna bli en betaltjänst, det är istället transaktionsprocent som är intressant, vilket också attraherar bankerna, menar Maybury.
Regionala skillnader
Transaktioner ser olika ut på olika geografiska marknader, varför betaltjänster också kommer att se olika ut. Irländska Valistas grundare Denis Hennessy tar upp Filippinerna som exempel, där det exempelvis vanligt att handla små mängder varor flera gånger per dag, gärna i lokala affärer och på lösvikt. Till och med cigaretter säljs styckvis, varför det är svårt att se rimligheten i en stor overheadkostnad som i fallet med visakortbetalningar eller "premium SMS". Operatörerna kommer inte att kunna ta flera kronor för att ombesörja små transaktioner, här krävs istället helt andra metoder. I Sverige däremot, är det vanligt att man veckohandlar eller köper flera varor samtidig. Vid belopp över hundra kronor kan det då också vara rimligt att ta betalt på liknande vis som kontokortsföretagen.
Japanerna betalar redan med mobilen
Valista leverar idag betaltjänster bland annat till NTT Docomo i Japan och Tre i Sverige. Tre i Sverige har ännu inte tagit betaltjänsten i bruk, men japanerna har redan idag något som kallas DoCommerce, alltså möjligheten att betala för fysiska varor och tjänster med mobilen genom Valistas system Payments Plus.
Köpstället utrustas med en kombinerad IR-mottagare/streckkodsläsare som vänds mot kunden, var den kodade informationen på telefonskärmen visas upp eller sänds över. Eftersom terminalerna är avskärmade finns det ingen risk för obehörig avlyssning och systemet är i övrigt vattentätt, då det är knutet till abonnemanget och mobiltelefonen, likt en internetbankdosa.
Stora vinster med mobila betalningar
Att det blir billigare för kreditinstituten och handlarna med mobila betalningar är helt uppenbart. Användarna har redan mobiltelefonerna som behövs, det enda som krävs är att det skickas en förfrågan till telefonen eller att telefonen kopplas upp till ett betalnummer. Inga kontanter, ingen växel, inga krånglande kortläsare och ytterst små rörliga kostnader, då all telekommunikation rör sig mot enhetspriser, så kallad flat rate.
Rånrisken blir uppenbart mindre om man slipper hantera riktiga pengar och alla transaktioner kan loggas utförligt, vilket förenklar bokföringen. Dessutom kan butikerna ha lojalitetsprogram, motsvarande olika kundkort, som kopplas till de mobila betalningarna, med riktade rabatter och erbjudanden som dyker upp som MMS. Enkelt, smidigt, överblickbart och fördelaktigt för alla inblandade.
Tveksamhet och svårigheter i branschen
Av någon anledning är alla inte lika övertygade om den mobila plånbokens ljusa framtid. Trots släktskapet med Investorsfärens SEB, har man på Tre svårt att se mobila betalningar ta fart i nuläget. Erik Hörnfelt, presschef på Tre, säger att kunderna inte direkt står och skriker efter tjänsterna. Samtidigt efterfrågades inte heller sms när det kom.
Hörnfelt styrker påståendet om det svala intresset med de kundundersökningar som har gjorts och bevisar det svala intresset, men tillägger att framtiden får utvisa om behovet verkligen finns.
- Vi ser ju att Paypal är mycket framgångsrikt och är inte dummare än att vi bevakar det mycket väl, tilägger Hörnfeldt.
Sedan finns alltid kundförtroendefrågan och säkerheten, de flesta har hittills visat sig villiga att betala genom telefonfakturan och inte med kreditkortet - något som bekräftas både av Erik Hörnfeldt Tre och Joel Brosjö på R Live. Frågan om det är gränssnitten det är fel på eller om kundbehovet verkligen inte finns är hittills obesvarad, men det är logiskt sett svårt att se hur mobila betalningar skulle vara helt ointressant.
Peer-to-peer betalningar olöst problem
Något som inte har kunnat lösas så här långt är betalningar mellan inp>Skulle teleföretagen samarbeta i frågan, vore det möjligt att ladda över pengar genom att slå 070-123456##350#50#xxxx# för att ringa ett krypterat transaktionssamtal. En enkel röstbekräftelse senare skulle 350 kronor och 50 öre vara tillhanda hos telefonabonnenten med mobilnummer 070-123456.
Varför en liknande konstruktion inte fungerar redan idag är sannolikt en politisk fråga snarare än att det skulle vara tekniskt svårt att genomföra eller dyrt att utveckla. Själva värdet av att få 350:50 till sitt abonnemang skulle med nätverkseffekten bli högre ju fler som använde sig av systemet - det är svårt att se att man skulle vilja ringa upp alla pengarna, även om det kanske känns frestande. Men om man kunde utnyttja inkomna pengar till betalningar vore det ju förstås en annan femma.
Dessutom får marknadsföringsvärdet som nätverkseffekten medför inte underskattas: att få ett bekräftelse SMS om att ens mobilabbonnemang fyllts på med 350 kronor väcker ett intresse hos motparten att ta reda på hur detta fungerar.
Skulle varje kassa i kassaledet på Konsum ha ett unikt mobilnummer, kunde man tänka sig att motsvarande betalsätt användes även där: slå in numret, beloppet och din pinkod, så är betalningen genomförd.
Quasi-cash
Uppkomsten av så kallade kvasi-pengar komer av att det på ett eller annat sätt är svårt att hantera kontanter. Det är de klassiska problemen som bristande penningmängd, avstånd och kreditvärdighet som löses med kvasi-pengar. Ett inte helt obetydligt system av kvasi-pengar utgörs idag av möjligheten att föra över pengar till någons kontantkort, något som också nyttjas flitit exempelvis på lunarstorm, där många användare ännu inte har åldern inne för att skaffa ett bankkonto med kreditkort.
"Pengarna" som förs över till ditt kontantkort blir visserligen låsta i systemet, men om tillräckligt många accepterar möjligheten att betala med talminuter, blir det också ett rimligt sätt att göra upp affärer. Problemen är obetydliga om transaktionerna är små och avser snabba affärer, men det uppkommer svårigheter med kvasi-pengar i de fall som värdemätaren ändras av yttre omständigheter. Exempelvis kan operatören ändra sin samtalstaxa eller helt enkelt så kan fel uppstå i systemet, något som är långt vanligare hos operatörer än i bankvärlden.
Morgondagens betalmarknad
Inom ett par år kommer det att bli vanligt att framför allt onlinetjänster erbjuder betalningar med mobilen, till en början sannolikt med sms som kräver ett bekräftande kvittensmeddelande från användaren. Betalningen kommer att registreras hos operatören och specificeras på nästkommande faktura, men med tiden kommer det även att vara möjligt att koppla bankkonton direkt till ett teleabonnemang.
Telefonerna kommer även att innehålla mjukvaror med kontokortsgeneratorer och utfärda tidsbegränsade certifikat för att ombesörja betalningar, ungefär som om man använde ett nytt visakort för varje betalning. Irländska Orbiscom har en sådan lösning som bland annat licencierats till amerikanska Paypal. Basil Bailey, säljchef på Orbiscom förklarar:
- Varje transaktion genererar ett unikt visakortsnummer i mobilen som kan användas just för det specifika och tidsbegränsade köp som det avser.
Risken för bedrägerier är på så vis minimal och certifikatet för det utfärdade kortnumret upphör att gälla i samma stund som det har använts, ungefär som för en interenetbankdosa. Att handla med mobilen i ett snabbköp kommer antagligen att vara vardagsmat i dubbel bemärkelse - det kommer inte att vara svårare än att dra sitt kontokort eller logga in på interenetbanken.
RUTA: Tre basala problem som pengar inte kan lösa
Enligt Denis Hennessy på Valista kommer mobila betalningar på sikt att vara en självklarhet, eftersom de löser tre grundläggande problem som vanliga pengar inte kan hantera.
-Betalningar över avstånd (svårt)
-Större betalningar (opraktiskt)
-Kreditbetalningar (omöjligt)
Kortbetalningar löser visserligen dessa problem, men är oftast orimligt dyra i synnerhet för mindre transaktioner. För alla transaktioner under 200 kronor är mobila betalningar därför ett intressant alternativ.
RUTA - Vad är mobila betaltjänster idag?
Dagens mobila betaltjänster är i huvudsak baserade på avräkningar mot teleoperatören - betalningen dyker upp som en delpost på konsumentens faktura, alternativt sepat faktura. Det finns även tjänster som kräver registrering av ett särskilt konto som matas med pengar från ett vanligt bankkonto, samt det så vanliga "premium SMS", det vill säga ett SMS som kostar det varan kostar plus operatörens SMS-taxa.
RUTA - Hur ser marknaden för mobila betaltjänster ut om ett par år?
-Konsumentkrav på systemsäkerhet och bankgaranti hos teleoperatörerna
-Teleoperatörerna ansöker om bankkoncessioner
-Onlinetjänster med betalningarbekräftelse-SMS vanligare än kortbetalningar
-Peer-to-peer-betalningar möjliggörs via operatörerna
RUTA - Hur ser marknaden för mobila betaltjänster ut om fem år?
-Mobilbetalningar kan ha nått en kritisk massa
-Snabbköpen börjar välkomna mobilbetalningar
-Alla betalautomater accepterar mobila betalningar
-Kortföretagen upplever en recessision
-Telefonoperatörerna inför omfattande bonussystem
-Kontanta betalningar blir dyrare för köparen
-Riksbanken ser över penningmängden
-Internationella Peer-to-peer-betalningar blir vanligare
RUTA - Fördelarna med mobila transaktioner
Jämfört med vanliga pengar har mobilen en rad fördelar:
-Mobilen är alltid med
-Köparen och säljaren slipper hanteringkostnaderna för pengar
-Köparen har alltid jämna pengar, säljaren behöver inte tillhandahålla växel
-Möjlighet att utföra distansbetalningar
-Möjligt att göra loggade efterskottsbetalningar, vilket sparar pengar då man inte betalar för onyttjad tid som vid exempelvis parkering
-Transaktionen kan kompletteras med automatiska SMS-påminnelsetjänster, e-postkvitton, statistik, information om projekt/kostnadsställe samt lojalitetsprogram
RUTA - Riskerna med mobila betalningar
- Soppatorsk, batterierna i moderna 3G-mobiler vissnar efter en halv dag på fältet
- Systemrisk, operatörerna håller inte tillnärmelsevis samma kvalitetsnivå som bankernas onlinetjänster.
- Missbruk, hårdvarustöld och bedrägerier
- Identitetsstöld, mer avancerade typer av missbruk som kräver teknisk kunskap
- Bristfälliga bankgarantier, operatörerna saknar bankkoncession och täcks således inte av den statliga insättningsgarantin
- Personintegritetsbrist, en stor del av dina transaktioner loggas av en tredje part (operatören)
RUTA - Framtidens aktörer
Företag som har framtiden för sig när det gäller mobila betalningar torde vara de som har ena benet i bankvärlden och andra benet i operatörsvärlden, samtidigt som de har en god vana att upphandla innehållstjänster av tredje part.
-Hutchinson-Investorföretaget Tre är ett exempel - släktskapet till SEB på ett naturligt sätt kan nyttjas för transaktionsdelen.
-Dagligvaruhandeln med Ica och Coop skulle egentligen kunna göra samma sak genom att liera sig med operatörer eller starta egna teletjänster som virtuella operatörer.
RUTA: dagens marknadsaktörer med färdiga tjänster för konsumenter
Vill du komma igång med att använda mobilen som plånbok redan idag, får du ge dig till tåls. Tyvärr är revolutionen ännu inte här trots att det finns ett antal tjänster som Easypark, Orbiscom, Valista och Textus. För oss svenskar är det kanske enklast att anmäla sig till Easypark och Paypal, men i övrigt är det upp till operatörerna och handeln att presentera de breda tjänsterna, något som idag lyser med sin frånvaro.
