Test: Huawei Ascend P2

Jag har under det här testet ofta råkat säga "LG-luren" istället för Huawei när vi pratat om Ascend P2. Det beror på designen, som vare sig är ful eller så tråkig att klockorna stannar, men den är heller inte sådan att man direkt tappar hakan. Den påminner mycket om de flesta av LG:s lurar (om man bortser från Nexus 4 som LG snickrade ihop åt Google): Svart, plastig, ganska fyrkantig och snarare funktionell än inspirerande. 

Om man bortser från det estetiska och istället tittar på designen ur ett praktiskt perspektiv så kan jag glädjande meddela att Ascend P2 har en dedikerad kameraknapp. Mindre glädjande är att de lutande kanterna gör det svårt att känna och trycka på både den och volymknapparna. Än mindre glädjande är att mobilen saknar Micro SD-kortsplats och att batteriet inte är utbytbart. Som en konsekvens av det sätter du i sim-kortet på sidan. 

Plastluckan som sitter där är inte jättesvår att få upp eller att stänga till men långa naglar rekommenderas för att få sim-kortet på plats. Att lagringsminnet är satt i sten på 16 gigabyte (varav cirka 12 är tillgängliga för användaren) kan du tyvärr inte påverka oavsett nagellängd. 

Väldigt barnsligt

Vissa av Huaweis små Android-pålägg som kommer med företagets gränssnitt Emotion UI är riktigt trevliga. Möjligheten att manuellt ändra skärmens färgmättnad är en av dem. Möjligheten att anpassa notifikationsfältet är en annan. 

Vad jag dock inte förstår är varför allt ska se ut som det är taget ur en Manga-film för barn. Ikonerna är färgglada och rundade, bilderna som visar vad som är vad känns riktade mot femåringar snarare än mot vuxna och allt är så gulligt att jag blir lite illamående. 

Hade mobilen varit en superbillig och tålig barnvariant med rosa kaninöron så hade det inte varit fel väg att gå, men med mobilens utseende och pris känns det inte som den generella gränssnittdesignen träffar rätt hos den potentiella målgruppen. 

Jag förstår inte heller Huaweis val att inte ha en "programlåda" där alla appar är samlade, utan istället satsa på en ios-inspirerad lösning då alla appar återfinns på startskärmarna. Visst går det att skapa mappar – vissa finns där redan från början – men personligen ser jag inte vitsen med att för den skull utesluta programlådan. 

Skärm och kamera står ut

Den 4,7 tums stora LCD IPS-skärmen är riktigt bra. I siffror betyder det 720 x 1280 pixel och en ppi (pixlar per tum) på 312. I verkligheten betyder det en skarp, ljusstark skärm med fin färgåtergivning och god betraktningsvinkel. 

Kameran är också en av p2:ans vassare verktyg. Inomhusmiljöbilder i bra till skapligt ljus blir riktigt trevliga. Kameran kan ibland ha en tendens till att överexponera bilderna men det är lätt åtgärdat genom att sänka exponeringsvärdet ett hack. 

I dåliga ljusförhållanden är det en del brus som slår igenom men det är vare sig oväntat eller unikt med tanke på hur små sensorer mobilkameror har generellt. Ett lite störande moment är att starka ljuskällor skapar en linsreflex i bilderna, men inte heller det är en unik egenskap för just den här mobilkameran.

Själva kameramjukvaran är vare sig fantastisk eller undermålig. Det som man förväntar sig ska finnas finns där, och dessutom finns det några "lustiga huset spegelrums"-filter att leka med. Autofokusen är hyfsad men det finns manuell pekfokus att ta till om man vill hjälpa kameran i rätt riktning. 

När det gäller mobiltelefonens anslutningsmöjligheter så kan man inte klaga. Den har LTE, NFC, Bluetooth 4 och allt annat du förväntar dig av en modern mobiltelefon som inte ligger i "billig"-högen. Prestandamässigt så har den en fyrkärnig 1,5 gigahertz processor och en gigabytes minne som tillsammans klarar av de flesta uppgifterna på ett bra sett, men har ibland en tendens att lagga lite, särskilt vid start och byte av krävande appar. 

Priset borde sänkas

Att Huawei vare sig är Samsung eller Apple kanske skrämmer en del men enligt mig kan man slänga bort de förutfattade meningarna. Din bil är med största sannolikhet tillverkad i Kina oavsett vad det är för emblem på motorhuven, din diskmaskin och din tv sätts förmodligen också ihop där. Detsamma gäller generellt också mobiltelefoner. 

Huawei är inte heller någon nybörjare i mobilbranschen. Företaget startade 1987, har haft forskningscenter i Kista sedan år 2000 och har sedan lång tid tillbaka byggt mobilnät, både i Kina och i Europa. Kort sagt, den som oroar sig för bristande kvalité kan släppa de farhågorna. 

Med det sagt så har Huawei inte en dominerande position på den svenska marknaden och därför kan man tycka att ett sätt att slå sig in är med en intelligent prissättning. 

Med ett pris kring 3 500 kronor så hamnar den i dagsläget i samma priskategori som Sony Xperia V, Samsung Galaxy S3 LTE och Asus Padfone2 . Det mobiler med ungefär samma specifikationer men som har det där lilla extra, Xperia V är vatten- och dammtålig, Galaxy S3 är... ja, Galaxy S3 och Padfone har 64 gigabyte lagringsminne. Ska Ascend p2 slåss med dem så borde priset vara minst 300-500 kronor lägre.

"Å andra sidan"

Erik Mörner: Skärmen och stödet för 4G/LTE ser jag som de främsta fördelarna med Huawei Ascend P2. Trots det hamnar den dock i bakvattnet, för som David säger så krävs ett riktigt lågt pris för att den ska kunna tävla mot konkurrenterna, som alla har det där lilla extra och dessutom ett betydligt starkare varumärke.