3G för liten plånbok

Sju billiga 3G-mobiler hamnar under luppen i månadens supertest. Vi bestämde oss för att bara testa mobiler under 3000 kr, men en sökning på nätet visade att alla sju mobilerna i testet faktiskt går att hitta under 2500 kr även om de dyrare butikerna ligger något högre. Bland tillverkarna finns huvudsakligen bekanta namn, men också ett nytt märke på den svenska marknaden - kinesiska Huawei.

Telefoni och data

Att mobilen fungerar bra för vanliga samtal är naturligtvis a och o - inte minst för mobiler i den här prisklassen som jag föreställer mig köps framför allt med basfunktionerna i åtanke jämfört med mer avancerade kamera-, musik- eller e-postmobiler. Ljudkvaliteten i mobilerna är genomgående hög. När man testar många mobiler brukar alltid någon av dem utmärka sig med skorrande ljud, dålig lurvolym eller någon annan ovana, men i detta startfält saknas riktiga rötägg.

Samtliga sju mobiler har högtalarfunktion, men tillverkarna har lite olika lösningar på hur man växlar mellan lur- och högtalarläge. Jag gillar när det står tydligt på mobilens skärm var jag ska trycka för att slå på högtalaren. Då vet jag att funktionen är tillgänglig och riskerar inte att koppla ned samtalet på grund av fel knapptryckning i någon undermeny. På Samsung- och Nokiamobilerna aktiveras högtalarläget med en av knapparna under skärmen när ett samtal pågår medan Sony Ericsson och Huawei har placerat funktionen i en meny tillsammans med andra alternativ som är relevanta när ett samtal pågår. LG har valt en tredje väg - ett långt tryck på "C"-knappen, som är tydligt märkt med en högtalare, slår på funktionen. Utan att ha läst manualen hade jag nog snarare gissat att högtalar-symbolen syftade på att stänga av ringsignalen, men kan man sin mobil är LGs lösning väl så bra som de övriga.

Huawei U120 är testets enda mobil med en prislapp under 1000 kronor.

Med mobilerna från Sony Ericsson och Huawei är det enkelt att spela in röstsamtal. Funktionen finns på samtalsmenyn och startar mobilens röstinspelningsprogram. Filformatet i Sony Ericssons-mobilerna är amr - ett ganska vanligt format som fungerar bra även i min dator. Filen från Huawei-mobilen har ändelsen qcp och är av ett format som kallas Qualcomm PureVoice. Det inspelade samtalsljudet håller högre kvalitet i Huawei-mobilen, men jag var tvungen att ladda ned ett konverteringsprogram för att kunna spela upp det i datorn.

Huawei kan även spela in videosamtal till mobilens minne. Det är bara motpartens kamerabild som spelas in, men det är onekligen en rolig och lite udda funktion. Mindre roligt är att Huawei bara har en fast monterad kamera. Det gör att när man för ett videosamtal måste man antingen vända bort kameran för att kunna se motparten på skärmen eller föra samtalet framför en spegel. LG har också satsat på endast en kamera, men den går att vrida så att den fungerar bra för både fotografering och videosamtal. Samsung Z240 och mobilerna från Nokia och Sony Ericsson har alla dubbla kameror.

Nokia 6288 har lite simplare samtalslistor än de övriga mobilerna. Allt visas i en lång lista och det är svårare att snabbt hitta ett nummer ur historiken jämfört med övriga sex mobiler som har flikar för inkommande, utgående respektive missade samtal.

När det gäller meddelanden har alla självklart stöd för sms, mms och e-post. Skillnaderna i hur funktionerna fungerar är ganska små mellan märkena, men det går att hitta enstaka plus och minus. I Samsung Z240 är det enkelt att växla mellan olika teckenstorlekar när man läser ett meddelande. Kanske vill man zooma in ett sms-bokningsnummer när man visar upp mobilen för en närsynt biljettkontrollant på spårvagnen eller minska teckenstorleken för att få plats med hela meddelandet på skärmen.

Nokia 6288 känns plastig och bräcklig.

Sony Ericssons båda mobiler liksom Huawei U120 och Nokia 6120 Classic har integrerat meddelandena bra med telefonbok och andra funktioner i mobilen. Det är enkelt att infoga enstaka nummer från kontakter i ett sms eller snabbt skicka meddelanden från telefonboken eller filhanteraren.

När det gäller datafunktioner sticker en mobil ut ur mängden - Nokia 6120 Classic är testets enda mobil med turbo-3G. Samtliga mobiler går att ansluta till datorn med usb-kabel, men Huawei U120 och Nokia 6120 Classic är ensamma om att använda den vanliga mini-usb-kontakten.

Kampen är ganska jämn och det går att hitta såväl riktiga guldkorn som smolk i glädjebägaren för alla sju mobilerna, men Nokia 6120 Classic har bra gränssnitt för samtalshanteringen och utmärker sig i datakategorin med sitt hsdpa-stöd. Ett plus i kanten till Huawei för möjligheten att spela in videosamtal.

Vinnare: Nokia 6120 Classic

Multimedia

Bästa skärmen hittar vi på Nokia 6288. Pixelantalet är detsamma som på Nokia 6120 Classic, men trots att 6120 har fler färger ger den större och mer ljusstarka skärmen på 6288 ett bättre helhetsintryck. Även skärmarna på de båda Sony Ericsson-mobilerna ser likartade ut på papperet. Skärmen på Z610i har dock lite högre ljusstyrka och vi får inte heller glömma bort den snygga oled-skärmen på utsidan av Z610i. När mobilen är stängd visar den information som klocka, nummerpresentation och batterinivå under några sekunder för att sedan försvinna bakom skalets spegeleffekt på ett nästan magiskt sätt.

Även Samsung och LG har praktiska yttre skärmar, men av mera konventionell design. Invändigt har Samsung och LG TFT-skärmar med samma upplösning som Sony Ericsson-mobilerna. Skärmen på Huawei U120 är inte dålig - det är TFT-teknik med många färger, men konkurrenterna är skarpare.

Musikspelare och minneskortplats finns i testets alla mobiler. MicroSD är den vanligaste korttypen - den hittar vi i Huawei U120, Samsung Z240, Nokia 6120 Classic och LG U300. Sony Ericsson använder sitt eget m2-kort och Nokia 6288 har plats för det lite större miniSD-kortet. Z610i och K610i har samma musikspelare. Den håller inte riktigt samma klass som Walkman-spelaren från märkets musikmobiler, men de viktiga funktionerna finns där och mobilen spelar utan problem upp musik med olika bithastighet och kodningskvalitet.

Sony Ericsson K610 är en av de mobiler i testet med riktigt bra menyer.

Sony Ericsson skickar inte med några musiklurar, men mobilerna har stöd för a2dp och det finns ett stort utbud av headset med sladd. LG och Samsung spelar upp musikfilerna utan problem, men mobilerna kan inte spela musik samtidigt som andra funktioner är öppna - något som övriga fem telefoner i testet klarar. Huawei U120 stoppar dock musiken när man öppnar webbläsaren. Ett annat problem med U120 är ett något begränsat stöd för olika mp3-kvaliteter. Mobilen spelar snällt upp filer med kvaliteten 192 kilobit/s medan musik med variabel bithastighet genererar ett felmeddelande. Huawei har lite högre bakgrundsbrus är övriga mobiler i testet, men det är knappt hörbart när man lyssnar på musik på normal nivå. Med ett par bra hörlurar kopplade till mobilens 3,5-millimetersuttag låter Huawei U120 utmärkt.

Det är ganska stor skillnad mellan musikspelarna i Nokia 6120 Classic och 6288. Ljudkvaliteten och stödet för olika filformat skiljer inte sig åt, men 6120 Classic har ett bättre gränssnitt med betydligt fler möjligheter att söka efter filer och tillverka spellistor. Spelaren i 6120 Classic är helt i klass med Nokias dyrare musikmobiler i N-serien.

Mobilernas kameror saknar autofokus och har antingen 1,3 eller 2 megapixel. Nokias mobiler är ensamma om att ha fotolampor. Bildkvaliteten varierar en del mellan kamerorna och Nokia 6120 Classic ger en aning bättre skärpa än konkurrenterna och låga brusnivåer. Bilderna från Nokia 6288 ser ut att hålla ungefär samma klass vid en första titt, men zoomar man in ser man att 6288 har en väldigt aggressiv brusreducering.

Samsung Z240 levereras med tre skal i olika färger.

Bilderna från Nokias mobiler har en lätt blå ton och den automatiska vitbalansen ger varmare färger i mobilerna från Sony Ericsson och Samsung. Samsungs kamera ger mest skärpa "per pixel", men eftersom den har 1,3 megapixel jämfört med 2 megapixel hos Sony Ericsson och Nokia hamnar den på en femteplats totalt sett. Kameran i LG U300 intar jumboplatsen med sina ganska suddiga bilder. Huawei har problem med så kallad kromatisk aberration - blålila skuggor i gränsen mellan ljusa och mörka partier - men skärpan är bra.

Nokia 6120 Classic håller jämn och hög kvalitet genom hela multimediaområdet. Sony Ericssons kameror kan ge snyggare bilder under rätt ljusförhållanden, men de saknar fotolampa.

Vinnare: Nokia 6120 Classic

System och program

Hur har Huawei lyckats med innehållet jämfört med de mer etablerade märkena? Mobilen har stöd för java och innehåller de olika hjälpredor som brukar förekomma. Här finns en enkel räknare, enhetsomvandlare, stoppur, timer, världstid, väckarklocka med många olika larm för att nämna några av programmen. Till skillnad från många lågprismobiler med 2G verkar inte hjälpredorna vara installerade i form av javaprogram - de olika funktionerna startar utan fördröjning och gör vad man förväntar sig.

Ungefär samma funktioner hittar vi i mobilerna från Samsung och LG - men med betydligt snyggare gränssnitt. LG U300 känns mer kraftfull än Samsung Z240 och växlar snabbare mellan olika menyer och funktioner. LG-mobilen är anpassad till operatören Tre och levereras med program som 3Player och MSN Messenger. Nokia 6288 känns lite gammal jämfört med 6120 Classic och mobilerna från Sony Ericsson. Systemet i Nokia 6288 är tredje utgåvan av Series 40 och upplägget med långa listor i alla menyer istället för flikar eller ikoner i flera kolumner tar längre tid att hitta rätt i. 6288 är ganska långsam med fördröjningar uppemot sekunden när man öppnar sms-inkorgen eller startar vissa program. Hjälpredorna håller dock hög klass - till exempel har räknaren lite mer avancerade funktioner som trigonometri och kvadratrötter.

LG U300 har en kamera som kan vridas 180 grader.

Innehållet i Sony Ericsson Z610i och K610i är i princip identiskt. Sony Ericssons mobiler är bättre än konkurrenterna på att visa webbsidor med vanlig html och har en mycket bra rss-läsare som hittar adresser till nyhetsflöden ur dolda länkar på vanliga webbsidor. Andra typiska Sony Ericsson-finesser som möjlighet att fjärrstyra en dator via bluetooth finns naturligtvis också i mobilerna.

Nokia 6120 Classic är testets enda smartphone. Mobilen har version 3.1 av Nokias Series 60-gränssnitt och kan alltså köra såväl java- som Symbianprogram. De förinstallerade programmen i 6120 Classic är dock lite av en besvikelse. Webbläsaren "Mini Map" är bra, men räknaren är simplare än den i Nokia 6288 och rss-läsaren utnyttjar inte möjligheterna med formatet lika bra som Sony Ericssons lösning som presenterar rss-nyheter i form av meddelanden.

Sony Ericsson Z610 har en snygg oled-skärm på ovansidan.

Direkt ur kartongen har Sony Ericssons mobiler ett mer attraktivt innehåll än Nokia 6120 Classic, men den bättre skärmen och Series 60-systemet gör att Nokias mobil har potential för mer avancerade program.

Vinnare: Sony Ericsson Z610i och K610i

Användarupplevelse och kvalitet

Nokias båda mobiler placerar sig i var sin ända av betygsskalan. 6120 Classic känns gedigen, även om den blanka, svarta plastbaksidan lätt blir kladdig av fingeravtryck. 6288 däremot ger ett klumpigt intryck och mobilen skramlar som en billig plastleksak när man hanterar den. Skjutmekanismen känns också bräcklig jämfört med Samsungs skjutbara modeller eller Nokias egen N80. Det gamla Series 40-upplägget i 6288 bidrar inte heller till att höja helhetsintrycket när man använder mobilen trots att vissa delar, som skärm och högtalare, är riktigt bra.

6120 Classic med den senaste Series 60-versionen är däremot en trevlig bekantskap. Mobilen är snabb och allt fungerar bra, även om de förinstallerade programmen inte håller samma klass som Sony Ericssons. Knappsatserna har alla tillverkare lyckats bra med. Samsung har väldigt släta knappar, men tunna linjer gör att man hittar rätt utan problem.

Huawei U120 är välbyggd och i designen kan man känna igen element från såväl Sony Ericsson som Nokia och Samsung. Det matta plastskalet ger ett tåligt intryck. Huaweis menyer och inställningar är väldigt spartanska och ikonerna i undermenyerna är små och svårtydda. Det känns onödigt tekniskt med långa listor av menyval med kantiga typsnitt, däremot går det snabbt att hitta rätt om man vet exakt vad man letar efter. Sony Ericssons mobiler är betydligt enklare att komma igång med tack vare tydliga guider. Även Nokia har satsat på guider, till exempel finns det möjlighet att få hjälp med lite krångligare funktioner som att installera e-post.

Nokia 6120 Classic är dyrast men också bäst i testet.

De vikbara mobilerna från Samsung, LG och Sony Ericsson har bra gångjärn utan glapp och med lagom mycket motstånd i mekanismen. LG-mobilens tvålartade form gör det svårt att öppna telefonen med bara en hand och det finns en ytterligare detalj hos LG U300 som inte är direkt användarvänlig - minneskortet sitter gömt under batteriet. Samsung Z240 är till det yttre den mest lyckade vikbara mobilen. Materialen har hög finish och du kan själv ändra färg på mobilen tack vare de medföljande utbytesskalen. Sony Ericssons glänsande Z610i drar blickarna till sig, men mobilen känns aningen plastig jämfört med Samsung Z240 - eller K610i - för att jämföra med testets andra Sony Ericsson-mobil.

Vinnare: Sony Ericsson K610i och Nokia 6120 Classic

Vinnaren: Nokia 6120 Classic

Nokia har lyckats leverera en ovanlig kombination - aktuell teknik i form av hsdpa och ett lågt pris. Nokia 6120 Classic klarar det mesta med sin snabba datauppkoppling och smartphone-operativsystem. Som musikmobil fungerar 6120 Classic riktigt bra, men precis som hos övriga sex mobiler i testet har det snålats med kameraprestandan. Möjligheterna med en tvåmegapixelkamera utan autofokus är ganska begränsade även om fotolampan och den goda skärpan gör att 6120 levererar testets bästa bilder. Nokia 6120 Classic är ett bra val om du prioriterar snabb e-post och mobilsurf och uppskattar möjligheterna med att installera program i mobilen.