Uppföljare med stil

Efter Motorolas succé med designmobilen Razr kom en våg av liknande modeller. Men V3x är egentligen inte så mycket en designmobil. Fokus i den här telefonen är minst lika mycket på funktioner.

Men precis som med föregångaren har Motorola satsat på material. Metallramen känns tålig. Baksidan och framsidan täcks av en yta med gummikänsla. Det gör att telefonen inte glider utan ligger fast i handen och på bordet.

V3x har först av allt i Sverige börjat säljas i en Vodafone-version. Den har inte den gummiaktiga ytan i skalet, utan i stället ett helt och hållet glänsande metalliskt skal. I övrigt är skillnaden mest begränsad till att Vodafone-versionen har andra ikoner.

Manuell kamerafokus

V3x är jämfört med föregångaren ett lyft vad gäller funktioner. Det är tur det. Den tidigare Razr var på flera sätt en riktig medelmåtta. Den hade en riktigt halvdan VGA-kamera, bara 5 megabyte minne samt en dålig telefonbok jämfört med konkurrenterna, för att ta några exempel.

Vikbara telefoner av det här slaget är numera inget nytt, men Motorola har förenat funktioner och format på ett sätt som ändå gör att V3x i vissa avseenden är en föregångare. Framför allt är det en 3G-telefon som i det här smidiga formatet ändå bjuder på en 2-megapixelkamera, musikspelare och bra funktioner som ett komplett bluetooth-stöd.

V3x är faktiskt Motorolas första mobil med 2-megapixelkamera. Kameran sitter på locket, och telefonen använder faktiskt gammal hederlig manuell fokusering för att få skärpa i bilderna. Under skärmen sitter ett litet reglage som kan dras upp eller ner beroende på hur nära objektet man befinner sig. Då justeras mekaniskt en del av

kameralinsen inne i telefonen. Fotoexperter som jag intervjuat om lösningen säger att den är klart bättre än fixfokus, och till och med har fördelar framför autofokus. Framför allt kan du få bra skärpa även i närbilder.

Bilderna blir generellt mycket bra, även om de inte är riktigt lika bra som de allra vassaste kameramobilerna på marknaden. Ibland tenderar ljusa partier att frätas ut, det vill säga bli helvita. Det tycks bero på att Motorola satsat på att göra kameran extra ljuskänslig i det automatiska ljusmätningsläget - helt enkelt för att den ska klara inomhusljus bra.

Ljusa bilder

Problemen med att bilderna ofta blir för ljusa kan avhjälpas genom att man manuellt ställer in ljusmätningen till "soligt", "molnigt" eller "inomhus". Lär man sig att använda kamerans menyfunktioner är det faktiskt en riktigt bra mobilkamera.

På insidan under skärmen sitter ytterligare en kamera, en enklare VGA-kamera, som används under videosamtal. Att ringa videosamtal fungerade ungefär som vanligt i dagens 3G-telefoner.

Skärmen i V3x känns riktigt bra. Den följer mer eller mindre standard-specifikationerna för riktigt bra mobildisplayer i dag: 240 x 320 pixel och bra ljus. På utsidan sitter en liten yttre display. Där visas om det kommit in meddelanden, missade samtal, batteristatus, nätstatus, klocka och datum. Den yttre displayen kan faktiskt också användas för att styra sig fram mellan låtarna och ändra volymen när man lyssnar på musik. Det går faktiskt också att starta kameran med telefonen hopvikt och ta bilder via den yttre skärmen.

En lite märklig detalj är att det finns två musikspelare i telefonen: en i det vanliga menysystemet och ett separat javaprogram som är snyggare men inte kan spela musik om du vill använda telefonen till annat. Jag föredrar definitivt det som är bättre integrerat i telefonens vanliga menyer och kan spela musik i bakgrunden medan jag använder telefonen till annat.

Sladdlös musik

En bra sak är att Razr V3x också har stöd för sladdlösa bluetooth-hörlurar. Det gör musikspelaren mer användbar även för oss som ogillar att ha sladdar hängande på kroppen. Att koppla in ett bluetooth-headset fungerade också problemfritt.

Däremot lyckades jag inte koppla telefonen till datorn via bluetooth utan att använda Motorolas särskilda programvara Mobile Phone Tools. Den följde inte med i kartongen, utan måste köpas från Motorolas hemsida. Det känns märkligt snålt med tanke på att alla andra mobiltillverkare bjuder på den typen av programvara. Den som inte har en dator med bluetooth behöver en sladd som ansluts till tele-fonens mini-USB-kontakt, och någon sådan sladd följer inte heller med utan måste köpas som tillbehör om man behöver den.

Meddelandemenyn är i grunden bra. Det är lätt att skapa ljudmeddelanden och bildmeddelanden. Det finns också en e-postmeny där det ganska lätt går att göra inställningar för e-post och på så vis få ner mejlen i mobilen.

Men allt är inte som det ska med den här mobilen. I inkorgen samlas sms, ljudmeddelanden, bildmeddelanden och videomeddelanden. Men av någon anledning sorteras inkomna meddelanden så att sms kommer överst och mms kommer under. Därför måste man leta sig ner längst ner i inkorgen varje gång man fått ett mms, vilket är störande.

Batteritiden har utsatts för frågetecken, men även om den inte imponerar räckte det för mig att ladda telefonen varannan dag vid normal användning. När jag ringde mycket krävdes dock daglig laddning.

V3x använder i stort sett samma menysystem som vi hittat i Motorolas telefoner ett par år. Det är vid första anblicken ett enkelt menysystem. Men när jag ska göra mer avancerade saker med telefonen blir det ibland svårare.

Det går till exempel inte att starta en hopparning av telefonen med en dator via bluetooth. Att installera javaprogram eller javaspel du hittar på nätet är inte heller helt enkelt. Om du till exempel lagt ett javaprogram eller javaspel på minneskortet är det omöjligt att hitta och installera.

Bristande logik?

Också en del basfunktioner känns föråldrade i menyerna. Går jag in under »samtalslistor« får jag ingen bra överblick. När det gäller system för text-inmatning fortsätter Motorola med att använda en kombination av det egna Itap och T9. Det tar ett tag att lära sig Itap. Jämfört med vanliga T9 finns dock både fördelar och nackdelar, men vill du absolut ha vanliga T9 är Motorolas Itap-system förstås ett problem.

Den typen av logiska brister hittar man lite här och var i systemet efter ett tag. Motorola borde göra en rejäl ansiktslyftning av sitt system i tele-

fonerna. Då skulle den här typen av telefon kunna få en starkare rekommendation än nu. Men trots dessa tydliga frågetecken bjuder V3x på en mängd bra funktioner i ett smidigt format. Det är i grund och botten en charmig telefon med muskler.

548434