Mobilens beroendeskapande bekvämlighet har förändrat vår värld. Under det gångna året såldes över 1000 miljoner mobiler. Innan mobilerna såldes utvecklades de av andlösa skaror forskare i vita rockar, tillverkades av förädlade råvaror, fraktades över halva jorden, och marknadsfördes våldsam i konkurrens med varandra.
Nu används dessa mobiltelefoner, men de har redan börjat kännas hopplöst omoderna. Snart blir det dags för nästa miljard mobiltelefoner att byta ägare. De gamla telefonerna och batterierna ska återvinnas. Tillbehören ska förresten också återvinnas. De kommer nämligen inte att vara kompatibla med de nya telefonmodellerna.
I princip all elektronik innehåller miljöfarliga ämnen, men det finns som alltid grader i helvetet. Listan kan göras lång, men de ämnen som borde elimineras först är bly, beryllium, kvicksilver, litium, kadmium, PVC och bromerande flamskyddsmedel. Ämnena används inte bara vid själva tillverkningen, utan kan också ingå i den färdiga produkten. Fördelarna med mobiltelefoner är att i princip allt farligt kan ersättas med miljövänligare ämnen, samt att mobilerna är små, vilket betyder att materialåtgången är mindre.
Den kanske absolut största miljöboven i sammanhanget är inte de giftiga telefonerna i sig, utan vår oerhört starka lust att ständigt skaffa nya modeller. Om vi tidigare använde en mobil i två år, är snittiden idag under arton månader. I Sydkorea kryper mobilens livscykel nu ner till smått bisarra sex månader. Under så kort tid hinner en normalanvändare inte lära sig alla mobilens funktioner, vilket i sin tur betyder att vi ofta inte ens har nytta av de nyare och bättre mobilerna. Det intressanta är att en halverad uppdateringstakt medför att de negativa miljökonsekvenserna också blir halverade.
Vilka påtryckningsmedel miljöorganisationer och användargrupper än tillgriper, finns det inget som väger tyngre än statliga och internationella bestämmelser i miljöfrågan. Genom ett svenskt regeringsbeslut förbjöds tillverkning av lågbromerade flamskkyddsmedel under fjolåret. EU-parlamentet stämde samtidigt EU-kommissionen för fortsatt godkännande av flamskyddsmedel på unionsnivå. EU utfärdade dessutom under 2006 direktivet RoHS, som syftar till minskat användande av giftiga ämnen i hemelektronik. Direktivet har redan lett till säljstopp för en rad produkter.
Intresseorganisationerna spelar en avgörande roll för utformandet av nationella och unionella lagar och direktiv, de hälper till att väcka frågor och ta fram beslutsunderlag till makthavarna. En av frågor som lyfts fram på senare tid, är införandet av en gemensam standard för mobilladdare, vilket skulle innebära färre byten (och kasseringar) av laddare. En annan aktuell fråga är den passiva strömförbrukningen för strömadaptrarna när de inte är i bruk.
RUTA: Visste du att:
En mobilladdare förbrukar 0,5W när den sitter i en strömkontakt, men inte används för laddning. Antaget att det finns två miljarder mobiltelefoner i bruk i världen idag, kommer energiförbrukningen under 2007 att motsvara cirka 10 miljoner MWh. Det behövs ungefär två kärnkraftsreaktorer av storleken Barsebäck 2 för att tillgodose det behovet. För att inte tala om hur många kolkraftverk som behövs...
BILD: laddare.eps
RUTA - Så här påverkar din mobil miljön
Mobilanvändningens negativa miljökonsekvenser
-Forskning och utveckling kräver stora resurser
-Tillverkningen sker i länder med låga miljökrav
-Mobilens komponenter kan vara giftiga
-Emballering, frakter och försäljning
-Massiv kontinuerlig marknadsföring
-Låg kompatibilitet för tillbehören leder till dubbla uppsättningar för tillbehör som laddare
-Låg kvalitet leder till kortare nyttjandetider
-Återvinning sker inte alltid
-Avfallsdumpning sker ofta i länder som inte återvinner
-Batteriladdare förbrukar energi passivt (bara genom att vara inkopplade)
Mobilanvändningens positiva miljökonsekvenser
-Färre onödiga resor och fysiska möten
-Färre misstag med hjälp av snabba samtal/SMS/MMS
-Misslyckade foton framkallas inte längre efter semestern
-En mängd vardagsföremål kan ersätts med mobilens mjukvaror (väckarklocka, radio, musikspelare, kamera, diktafon, filofax och många andra)
RUTA Greenpeace rankning av mobiltillverkarna
Miljöengagemanget betygsätts i rapporten "Guide to Greener Electronics", som uppdateras var tredje månad. Här är senaste betygen från dessa telefon- och handdatortillverkare.
Betygsskala 1-10
Betyg 7,3
Nokia www.greenpeace.org/i... - Bra överlag, men behöver fasa ut PVC från all tillverkning.
Betyg 6
Fujitsu-Siemens www.greenpeace.org/i... - Hög poäng på kemikalieanvändning, har vissa modeller helt fria från farliga kemikaler. Måste förbättra retur och återvinning.
Betyg 6
Motorola www.greenpeace.org/i... - Har förbättrats kraftigt, bra tillgång på miljörelaterad produktinformation, men måste presentera klara tidsplaner för utfasningen av farliga kemikalier.
Betyg 5.7
Sony Ericsson www.greenpeace.org/i... - Vissa modeller utan de värsta kemikalierna, har presenterat tidplan för utfasning at kemikalier. Behöver en batter generell miljöpolicy och återvinningsprogram.
Betyg 5.7
HP - Behöver bli bättre på kemikalieanvändning, utfasningsplaner och få ut fler gröna produkter. Vinner på bra returpolicy.
Betyg 4
LG www.greenpeace.org/i... - Har förbättrat kemikaliepolicyn, men har samma smutsiga produkter på marknaden. Tappar på ofullständig returpolicy.
Betyg 4
Samsung www.greenpeace.org/i... - tar poäng på tidplan för utfasning, men tappar på spill i produktionen. Förlorar på ofullständig returpolicy.
Betyg 2.7
Apple www.greenpeace.org/i... Sist i botten, låga betyg på i princip alla kriterier och inga framsteg. Försöker tona ned den egna negativa miljöpåverkan och motsätter sig Greenpeace bedömningskriterier. (Apple har ännu ingen telefon i produktion, men har annonserat en modell som ska finnas till försäljning senare under året.)
BILD: Greenpeace
BIlDTEXT:
Greenpeace publicerar sedan i somras rapporten "Guide to Greener Electronics", en spännande läsning med kvartalsvis uppföljning som verkar ge effekt. Allt fler elektronikföretag lyssnar och tar till sig av kritiken.
