Krönika

Det hettar till

Mobilkriget är i full gång. Och alla stjärnorna på it-himlen vill vara med och kämpa.

Publicerad Senast uppdaterad

Jag var på Nokia World-mässan i London för ett par veckor sedan. Det var den veckan då Nokiacheferna annonserade sina avgångar en efter en. Anledningen: Att Nokia på senare år inte har lyckats göra de där smarta mobilerna som alla vill ha.

Minns 90-talet och början av 00-talet, när Nokia bara växte och gjorde de mest eftertraktade mobilerna. Ni vet de där med wow-faktor. Det var innan Google ens fanns. Nu har Nokia blivit lite som en Luke Skywalker utan Han Solo – det har varit för lite action helt enkelt.

Action har i stället andra stått för. Marknadsandelen för Googles mobilsystem Android har ökat från 2 till 17 procent bara det senaste året. Men Google är som bekant inte det enda företaget som gett sig in i mobilvärldens Star Wars. Apple har gått från 0 till 14 procent av smartphonemarknaden sedan 2007. Och Microsoft lanserar sina nya mobiler denna månad i sitt nya försök att komma med i matchen.

Nu sägs även Facebook vara igång med utvecklingen av en egen Facebookmobil. Det är logiskt på många sätt. Dels har världens rikaste kines, Li Ka-Shing, investerat många miljarder i mobiloperatörer (majoritetsägare i Tre), parallellt med att han har köpt in sig i bolag som

Spotify och Facebook.

Men framför allt gör Facebook det som mobiljättarna bara lyckats prata om i tio års tid: Bygger en lösning för kommunikation där vi får uppdaterad information om våra vänner och alltid kan kommunicera med dem på olika sätt. Nokia pratade om det redan i början av 2000-talet. De införde en funktion som de kallade »Närvaro« (Presence) i sina telefoner, där man kunde se vad ens vänner gjorde och om de var online, man skulle kunna chatta och göra allt möjligt. På sikt skulle tekniken användas så att hela telefonboken i mobilen skulle byggas upp automatiskt av att ens vänner la in och uppdaterade sin personliga information i sina telefoner.

Det här var alltså vad Nokia tänkte sig. Problemet var att man i gammal god branschanda lämnade över ansvaret för att få tjänsten att fungera till mobiloperatörerna. Med andra ord blev det aldrig någon verklighet av det hela. Funktionen fanns i Nokiatelefonerna flera år, men

vi vanliga användare fick aldrig någon glädje av det.

Skillnaden med Facebook är närapå total. Facebook har inte börjat med att försöka övertala några operatörer. De har bara byggt en tjänst som älskas av användarna. Resten följer helt logiskt, när Facebooks funktioner anpassas till mobilen, och byggs in i själva systemet.

Jag är inte övertygad om att Facebook lyckas. Men jag tror att tanken är rätt. Fast egentligen gör Facebook bara verklighet av det som Nokias framtidsforskare skissat på hur länge som helst.

Men det gäller ju att få tummen ur också.