Betaltjänsterna som blåser barnen

Ringsignaler, mobilspel och annat nedladdningsbart till mobiler har blivit en plåga för många föräldrar. Framförallt barn lockas nämligen till att skaffa sig ringsignalerna från den reklam som ständigt pumpas ut i kommersiella TV-kanaler. Och att det finns pengar att köpa reklamytrymme i massmedia talar sitt tydliga språk – det här inte är frågan om kaffepengar. TV-reklam är ingen billig historia.

Tanken är att ringsignalerna skall uppfattas dels som riktigt trevliga men även billiga med den listiga reklamen. Några fåtalet kronor för en modern ringsignal framstår som billigt. Men i själva verket är det abonnemang som det görs reklam för, något som kan bli dyrt för den som till slut får stå för notan.

Stora kapitalintressen bakom betaltjänster

Jamba är den mest kända och uppmärksammade aktör på den svenska marknaden för bland annat ringsignaler. Företaget grundades i Tyskland i augusti 2000. År 2008 döptes bolaget om till Fox Mobile Group och blev en del av mediemagnaten Rupert Murdochs börsnoterade emperium News Corporation. Jamba har på ett par år tiodubblat sin försäljning och de 560 anställda omsatte under 2006 över två miljarder kronor. Redan i januari 2007 köpte News Corp en majoritetspost i NASDAQ-noterade VeriSign, där Jamba ingår som ett helägt dotterbolag.

Affärens storlek uppgick till 190 miljoner dollar enligt News Corporations årsredovisning för det brutna räkenskapsåret 2008. Fox Mobile Group har genom Jamba knytit till sig över 125 olika mobiloperatörer i 35 länder. I Sverige är de fyra stora operatörerna (Telia, Tele 2, Tre och Telenor) anslutna idag. Jambas koppling till mobiloperatörerna och även aggregatörerna innebär att de som köper till exempel ringsignaler betalar i form av minskat saldo på kontantkortet eller med en högre mobilräkning.

Ringsignalerna marknadsförs oftast i form av abonnemang. Vem som abonnerar är omojligt att ha full kontroll över. Detta beror på att minderårigas mobilabonnemang står på föräldrarna och därmed kan yngre personer ingå abonnemang för exempelvis ringsignaler. Precis som att föräldrarna bär huvudansvaret för att barnen inte ringer, sms:ar, mms:ar och surfar för mycket med mobilen bär alltså innehavaren av abonnemanget även ansvaret för köp av ringsignaler. Notan kan sluta på flera hundra kronor eller i värsta fall över tusen kronor för en månads nedladdningar.

Datatrafik tillkommer

Jambas abonnemang för ringsignaler kallas Jamba Mer Signal och kostar 50 kronor per vecka. För att teckna detta krävs det att kunden är minst 18 år eller ha målsmans tillstånd och detta är naturligtvis något som inte lyfts fram på tydligaste plats i reklamen. Den som ändå vill köpa ringsignaler från Jamba kan göra detta styckevis för det saftigt tilltagna priset 40 kronor. Oavsett hur ringsignalerna köps tillkommer kostnaden för datatrafik från operatören, vilket oftast sakans i de abonnemang som används av barn.

Totalt sett erbjuder Jamba 9 olika abonnemang (se faktaruta) där 8 av dessa kostar 50 kronor i veckan, alternativt 200 kronor i månaden medan det nionde kostar 50 kronor i månaden. Den framtida mobilräkningen kan därmed snabbt bli saftig, om inte abonnemangen avslutas i god tid. Vill någon bara piffa till sin mobiltelefon med en ringsignal, en grafikprodukt och en spådom kan kalaset faktiskt kosta hela 600 kronor som adderas till mobilräkningen, om det upptäcks för sent att det är ett abonnemang som har tecknats och att det inte avslutats i god tid.

Den svenska modellen

Marknaden för ringsignaler och andra roliga saker till mobilen är enorm och Jamba är naturligtvis inte ensam aktör. Det Aspiro-ägda bolaget Inpoc, som grundades i slutet av år 2000, slåss också om kunderna och de pengar som finns att tjäna. Inpoc skiljer sig rejält från Jamba då bolaget inte fokuserar på abonnemangsformer utan säljer i stället ringsignaler och annat till mobiler styckevis.

Exempelvis kostar en färgbild 10 kronor och ringsignaler 15 kronor styck, men det erbjuds även andra produkter som mobilspel. Inpocs mobil-pimpning är mest "fördelaktig" för medlemmar. Medlemskapet är gratis och ger rabatterade priser för många produkter, vilket i sin tur driver merförsäljning. Modellen med styckevis försäljning innebär ett högre pris per ringsignal än hos exempelvis Jamba som erbjuder abonnemang, men fördelen med denna modell är att kunden inte riskerar att få en saftig mobilräkning på grund av passivitet eller okunskap om det som beställs.

En massiv marknad

Hos Inpoc köps varje tillägg till mobilen antingen via webbsidan eller med ett så kallat premium-SMS. Därefter belastas kontantkortet eller en framtida mobilräkning med aktuellt belopp. Till övriga aktörer på på marknaden hör Funmobile, M-Quest, Glomobi/Zemgo/R&D Media, PremiumMobile/Viveli, Epic Digital Media/Isabels Arcade och Celldorado/Echovox. När denna artikel skrivs returnerar en Google-sökning på ”premium SMS” hela 690 000 träffar.

Marknaden för betaltjänster och premium-SMS bevakas ständigt av Etiska Rådet för Betalteletjänster (ERB) som grundades år 1994 under namnet Etiska Rådet för Betalsamtal. Rådet upprättar och vidmakthåller etiska regler för innehåll och marknadsföring samt prövar ärenden. På Rådets hemsida finns en kontaktmöjlighet där allmänheten kan skicka in ärenden.

År 2008 registrerades 810 ärenden, vilket är en dubbelt så många jämfört med 2007 och en enorm ökning jämfört med 2006. De flesta ärenden handlar om abonnemang som säljs med reklam som ifrågasätts som vilseledande. ERB redovisar inte vad varje ärende resulterade i. Däremot har Rådets arbete lett till att 9 linjer stängts på grund av etiska skäl av under år 2008.

Ansvarsfrågan delad

Men vem är det egentligen som har ansvaret för att barnens veckopengar hamnar i Rupert Murdochs rymliga fickor? Naturligtvis är konsumeten ytterst ansvarig själv. ”Näringsidkaren är tvungen att klart deklarera kostnaderna för en vara eller tjänst”, förklarar konsumentverkets Ulrika Edlund. ”Man kommer dock aldrig ifrån att själva köpbeslutet måste vara konsumentens egna ansvar, det är ingen som tvingar dig att konsumera.” I juni 2005 skrev landets privatekonomer ett öppet brev till dåvarande utbildnignsminister Ibrahim Baylan om att det förelåg ett informationsbehov som vore bra att tillgodose redan på skolnivå, men gensvaret lät vänta på sig. Den sittande borgerliga regeringen med Nyamko Sabuni har tyvärr inte visat sig vara mer alerta. Hittills har informationskampanjerna lyst med sin frånvaro. Under tiden spelar Sveriges unga bort sina pengar på SMS-lånefinansierad Texas Hold’em.

Länkar:

Etiska Rådet för Betalteletjänster: www.etiskaradet.se

Jamba: www.jamba.se

Inpoc: www.inpoc.se