Med makt att förändra
Av våra statsråd är Åsa Torstensson den som har mest makt att påverka utvecklingen av de mobila infrastrukturerna. Vi har frågat henne om vad hon vill göra.
En kall och gråmulen januarifredag tar Sveriges infrastrukturminister Åsa Torstensson emot Mobil på intervju. Mötet hålls på ministerns tjänsterum i Näringsdepartementets byggnad bakom Rosenbad. Vid sin sida har hon sin politiskt sakkunniga rådgivare Henrik Hansson.
Hittills har en stor del av Torstenssons tid ägnats till att ta sats och ministern har inte varit särskilt synlig i media. Just den här intervjun har fått skjutas fram i omgångar under flera månader och när vi till slut ses har det precis hunnit passera hundra dagar sedan maktskiftet i Rosenbad.
Vad har du hunnit med under dina första hundra dagar vid makten?
- Vi håller fortfarande på att titta på regelförenklingssystemet som nu genomsyrar den offentliga verksamheten på bredden så att säga. Ja, och så det arbete som vi väntat på så länge, men som ännu inte kommit till skott - att skapa grundläggande bättre företagarklimat. Det som vi prioriterar i budgeten, som relaterar till IT och din fråga, det är utbyggnaden av bredband. Vi har förlängt det statliga stödet till utgången av 2007.
Är det frågan om mobilt eller nedgrävt bredband?
- Det kan vara både och - arbetet är inte teknikriktat. Parallellt med det förlängda stödet har vi också givit PTS ett uppdrag att undersöka hur det ser ut i landet. Utredningen ska levereras i mars.
Hur ser det ut med fördelningen av licenser? Kommer utredningen att ge svar på hur tilldelningen av exempelvis digital mobil-TV och Wimax ska gå till exempelvis?
- Nej, inte direkt i den här utredningen. Det är mest en utvärdering för att se hur vi ska gå vidare och hur det ser ut i Sverige med utbyggnaden av bredband. De här licenserna kommer att hanteras under hösten. Vi tittar ju på det här
det finns många hugade spekulanter som vill åt frekvenserna. Vi håller på att utveckla en spektrumpolicy, ett förhållningssätt. Vi vill ha en öppen teknik, en öppen standard, samtidigt vill vi att tekniken inte bara ska användas av Sverige utan även i övriga Europa. Det finns några trådar vi måste dra i
och vi håller på att utveckla en policy om detta, men vi har inte kommit dit ännu. Vi kan inte säga riktigt vad vi vill ännu.
Har inte Ulrika Messings numera nedlagda IT-grupp kunnat ge åtminstone vissa svar på de frågorna? Christer Sturmarks slutsatser från den rapporten måste ha indikerat vad vi saknar i Sverige?
- Ja, en sak de kom fram till var att vi måste fylla näten med tjänster (skratt). Sedan måste kunderna förstå hur de ska dra nytta av tjänsterna och infrastrukturen. Börjar man tydligt leverera bra tjänster i den offentliga sektorn, blir det en viktig drivkraft. Det var gruppens slutsats. Blir inte offentlig sektor bra på att leverera tjänster som kunderna har nytta av, kanske kunderna inte förstår varför de ska ha redskapen över huvud taget. Ur ett borgerligt perspektiv ska vi skapa öppenhet och konkurrens, men det är parallella men det undantar inte offentlig sektors ansvar att fylla nätet med tjänster. Man skall som användare känna att de tjänster som finns förenklar ens vardag.
Det har kommit en del kritik mot dig tidigare, bland annat att du inte skulle titta på TV och surfa.
- Nu ska jag vara övertydlig eftersom jag tror att det är viktigt, eftersom branschen, liksom jag förstår att det finns olika kunder och användare. Jag är den första att använda teknik, att titta på TV, men om det ska vara normen på om jag ska äga en TV eller inte, så ställer jag inte upp på det. Det innebär att jag skulle berätta om hur mitt liv ser ut privat, och det kanske inte är poängen med min roll som minister. Men jag ser på TV, jag använder datorer och jag förhoppningsvis kan jag använda den senaste tekniken vad avser mobiltelefoni kopplat till mitt uppdrag i regeringen. Jag tror att jag är som många andra - jag vill att tekniken ska underlätta min vardag.
PTS har under senare tid fått motstå mycket kritik för att de inte sköter sin roll. Vad tycker du om PTS - ska vi ha kvar myndigheten i Sverige, eller är EU-kommissionären Vivianne Reddings linje med en större överstatlig byrå att föredra?
- Idag ser jag att PTS har en roll. Urban Karlströms utredning om det här kommer att hanteras efter remiss, och det är möjligt att en del av PTS roll ska ändras, men idag ska vi ha kvar myndigheten.
Lagligt nedladdad musik till mobiltelefoner med musik och mp3-spelare bygger ofta på kopieringsskydd med DRM. Har systemet med DRM blivit ett misslyckande? Behövs inblandning från regeringen?
Henrik Hansson: - DRM krånglar till vardagen för laglydiga människor som vill betala för sig. Idag tvingas man välja mellan att betala ganska dyra pengar för musik som man inte kan kopiera fritt mellan sin mp3-spelare och sin dator. Ett annat problem är när en mp3-spelare kräver en viss form av mjukvara för att föra över musik som kanske inte finns till Linux. Samtidigt är det väldigt enkelt att ladda ner musik och filmer illegalt som helt saknar dessa begränsningar med hjälp av exempelvis Bit Torrent utan att betala för sig. Då är det inte så konstigt om det olagliga alternativet lockar.
RUTA: Föregångaren Ulrica Messing (s) om Åsa Torstensson
Vilka är de viktigaste frågorna som den nya infrastrukturministern måste ta itu med?
- Den viktigaste frågan är hur staten ska samarbeta näringslivet så att man främjar entreprenörsskap. Viktigt är också att bygg klart bredbandsnäten och hålla dem teknikneutrala, det finns pengar kvar till utbyggnaden! Sedan är det privatiseringen av Telia och licensfördelningen för de nya trådlösa teknikerna. I min mening borde man dela upp Telia på samma sätt som SJ - ett statligt infrastrukturbolag och en privat operatör, som kan konkurrera på lika villkor med övriga aktörer.