Megapixel till lågpris

Publicerad Senast uppdaterad

av Henrik Lundqvist

Idag är det nästan svårt att hitta en mobiltelefon utan kamera. Men det är faktiskt inte lika lätt att hitta en mobiltelefon med en kamera som ger bra bilder. De allra flesta kameramobiler är hyggliga mobiler, men rätt usla kameror. Det gäller speciellt om du letar bland de billigare apparaterna.

De allra billigaste kameramobilerna ger små bilder som knappast går att skriva ut med acceptabelt resultat. Om du är ute efter en kameramobil och hoppas kunna skriva ut bilder från den att hänga på kylskåpet eller ställa på skrivbordet bör kameran kunna producera bilder som är åtminstone en megapixel stora. Det är visserligen i minsta laget, men då har du i alla fall en chans att se vad den utskrivna bilden föreställer.

Här testar vi fem telefoner med prislappar på mellan 1300 och 2900 kronor. De har alla det gemensamt att de ger bilder på strax över en megapixel. Men storlek, visar det sig, är inte allt. Bildkvaliteten skiljer sig mycket åt mellan modellerna och skillnaderna är stora även i fråga om funktioner och användbarhet.

FORMAT

Panasonic ger sig in i kategorin eleganta telefoner med sin VS3. Det är en något märkligt utformad viktelefon som beskrivs som "slimmad och stylad" av tillverkaren. Visst är den slimmad, tunn alltså, för att vara en viktelefon. Och stylad är nog rätt begrepp. Men det är en paradoxal "styling". I stället för att ha utvecklat det eleganta och diskreta i det tunna formatet har tillverkaren valt att gå åt andra hållet med detaljer som synliga, upphöjda skruvar i höljet och en allt annat än diskret utformning av gångjärnet.

Men hopvikt är den kortare än de minsta telefonerna i testet och bara några få millimeter bredare. Den är dessutom tunnare.

Men när det gäller elegans lutar jag åt att placera Samsung SGH-E720 - också den en viktelefon - först. Den är visserligen något högre än VS3, men den är både kortare och smalare. Form och färg sammantaget ger ett mer sobert intryck och den ligger definitivt bättre i såväl jeansfickan som handen.

De två nordiska telefonerna i testet, Sony Ericsson K300i och Nokia 6230i är enkla och tidlösa i sin form. De har ett behändigt format utan att vara så små att de försvinner i fickan eller väskan. Deras former tycker jag är harmoniska men kan möjligen få vara beredda på att ta en del kritik för tråkighet. Fast jag tvivlar på det.

K300i är något kortare och aningen bredare än Nokia-telefonen. Den förra har en helt symmetrisk form med mjukt rundade kanter. Ytan signalerar inte lågpris - åtminstone inte mer än vad den dubbelt så dyra Nokia-telefonen gör. Formen hos den senare är svagt avsmalnande vid knappsatsen och det bidrar till att ge telefonen ett betydligt slankare intryck, även om den faktiskt är den större av de två - låt vara med någon futtig millimeter här och där.

Slank är knappast något du kommer att tänka på när du närmar dig Siemens S65. Det är tvärtom en riktigt robust, kantig apparat med en slags retrokänsla i formen. Den är störst i testet och knappast särskilt behaglig att hålla i handen eller ha i en tajt ficka.

Slutsats: Samsung SGH-E720 har den mest fickvänliga formen, men följs tätt av Nokia 6230i och Sony Ericsson K300i.

TELEFONI

Jag pratar helst i Nokia 6230i. Den ligger bra i handen, den ger ett mjukt och tydligt ljud och knappsatsen är lätt att använda. Telefonen känns gedigen på ett sätt som få andra gör. Ljudet i telefonen är som sagt bra och volymen räcker väl till även när du befinner dig i bullriga miljöer. Särskilt om du använder det medföljande stereoheadsetet. Tyvärr är det av en onödigt krånglig modell som du måste bära som ett halsband. Inte särskilt välprydande och knappast mer praktiskt än ett traditionellt headset.

Du som måste ha röststyrning borde under alla omständigheter kolla närmare på den här modellen, liksom på Sony Ericsson K300i. De två är nämligen ensamma om röststyrning i det här testet.

K300i är för övrigt en lika trevlig pratmaskin som Nokian. Ljudet är starkt och fylligt och knappsatsen fungerar bra, även om den inte känns lika gedigen som hos Nokian. Däremot har K300ien svaghet jämfört med sin finska kollega; ljudstyrkejusteringen måste göras med styrpinnen på telefonens framsida. Nokian låter dig justera volymen med en knapp på sidan.

Telefonboken i K300i rymmer 510 poster. Även om det inte omfångsmässigt är den mest generösa telefonboken rymmer varje post flest typer av information. Här får du bland annat plats med fem telefonnummer, företag, titel, postadress och webbadress. Nokia-telefonens adressbok rymmer inte lika många typer av informationer, men dess kapacitet är bara begränsad av det tillgängliga minnet.

Samsung SGH-E720 är förvisso ingen dålig pratapparat. Dess främsta styrka är knappsatsen. Det är snarast en fröjd att mata in telefonnummer med den. Fast telefonen har uppenbara svagheter. Den främsta rör ljudet. Det är burkigt och murrigt och ibland är det svårt att höra vad den andra personen säger. Formen är inte heller särskilt lyckad. Vinkeln mellan över- och underdel är för liten, varför det inte var helt bekvämt att hålla luren mot huvudet när jag telefonerade. Fast det går ju att komma runt med det utmärkt stereoheadsetet som följer med.

Viktelefonen från Panasonic, VS3, är överlag en rätt magert utrustad telefon, och det märks också på telefonboken. Men viktelefon som den är fungerar den utmärkt för prat. Knappsatsen är stor med glest placerade knappar. Den är sammantaget lätt att hantera.

Den extremt ljusstarka och tydliga bildskärmen - mer om den senare - bidrar till att göra inmatning av telefonnummer till en avspänd och kanske rentav behaglig situation.

Ljudet är något tunt. Det är inte heller så starkt som jag skulle önska. Inomhus är det inga problem att höra vad personen i andra änden säger, men på en tungt trafikerad gata kan det bli värre.

Siemens-telefonen, S65, känns gedigen i handen. Knappsatsen är visserligen inte idealisk då knapparna sitter för tätt och är för smala. Men hela telefoniupplevelsen är på något sätt robust. Ljudet är om inte subbas-fylligt så åtminstone tillräckligt fylligt för att vara tydligt och behagligt att lyssna på. Ljudstyrkan skulle ha kunnat vara ett snäpp starkare, men det är lyckligtvis inte lika svagt som hos Panasonic-telefonen.

Telefonboken är den mest omfångsrika i testet, med plats för 1000 poster. Varje post kan liksom K300i innehålla en stor mängd information.

Slutsats: Nokia 6230i har det bästa ljudet, en bra knappsats och en form som gör att den ligger bra i handen. Bäst för telefonerande.

KAMERA

Samtliga telefoner ger bilder på strax över en megapixel. Fast Sony Ericsson K300i klarar det inte utan att ta till något av ett nödgrepp. Kameran ger bara en upplösning på 640 gånger 480 punkter, alltså 0,3 megapixel. Men telefonen kan sedan förstora bilden så att det färdiga resultatet blir 1280 gånger 960 punkter eller 1,2 megapixel Det låter inte särskilt gediget, och resultatet är inte heller särskilt bra. Bilderna blir kontrastlösa och saknar skärpa.

Men det finns faktiskt en telefon i testet som ger sämre bilder; Panasonic VS3. Det blir färglösa, suddiga och diffusa, och kontrastfattiga.

Nokia 6230i och Siemens S65 tar tätplatsen när det gäller fotografering. Åtminstone när bildkvaliteten väger tungt. Bilderna från de telefonerna blir minst oskarpa och ger nästan skapliga färger. Det röda i Nokia-bilderna blir förvisso extremt rött. Där klarar sig Siemens-telefonens bilder bättre.

Bilderna från Samsung E720 blir inte särskilt bra, bara något bättre än dem från Sony Ericsson K300i. Framför märks skillnaden i högre kontrast och bättre detaljskärpa. Men färgerna blir murriga.

Själva kamerafunktionen är tämligen lika hos de testade modellerna. Siemens- och Nokia-telefonerna saknar direktknapp för att starta kamerafunktionen. Men det går att komma runt genom att programmera någon av snabbvalsknapparna under skärmen för direktåtkomst av kameran.

Nokia-telefonen är ensam om att sakna möjlighet till att påverka ljusheten i bilden inför fotografering. Kamerafunktionen hos 6230i är för övrigt tämligen enkel utan övriga modellers möjligheter att applicera effekter som svart-vitt, sepia eller negativ. Det går inte heller att ta en snabb serie av bilder. De enda telefonerna som klarar det är Panasonic VS3 och Samsung E720.

Slutsats: Siemens S65 ger bäst bilder.

MEDDELANDEN

Alla telefoner klarar förstås såväl sms som mms. Och alla apparater utom en klarar också e-post. Särlingen i det fallet är Vodafone-anpassade Panasonic VS3. Visserligen finns ett menyval i den för e-post, men när du väljer den funktionen kopplar telefonen upp sig mot Vodafones internetbaserade e-posttjänst.

Men även om alla telefoner har meddelandefunktioner innebär det inte med automatik att alla telefoner är lämpade för det. En bra knappsats och underlättande funktioner för inmatning är synnerligen viktiga, liksom en tydlig skärm.

Här ligger Samsung SGH-E720 bra till. Dess stora knappsats gör att det är lätt att trycka på rätt knappar. Men T9-funktionen är inte optimal. Telefonen visar nämligen inte vilka alternativa ord du kan välja bland. När du trycker på "0" växlar telefonen visserligen mellan T9-ordbokens ord för den aktuella tangentkombinationen, men eftersom du inte kan se vilket ord eller tecken som kommer härnäst blir bläddringen långsam och osäker.

Nokia 6230i lider av samma svaghet. Knappsatsen är dessutom inte lika lätthanterad och sammantaget gör det att telefonen kräver viss tillvänjning för att "messande" ska kännas bekvämt. Jag saknar också möjlighet att skicka ett sms till flera mottagare samtidigt. För mms finns däremot den möjligheten.

Panasonic VS3 ligger närmare idealet för hur meddelandedelen i en mobil ska fungera. Knappsatsen är lätthanterlig, skärmen är ljus och tydlig och T9-funktionen gör det lätt mata in rätt ord. Till skillnad från E720 visas en lista över tillgängliga ord under inmatning, vilket gör att du får en bra överblick och snabbt kan välja rätt ord.

Liksom E720 ger VS3 möjlighet till gruppsändning. Här får du möjlighet att skicka till dels en färdig sändlista, dels till personer som du markerar i telefonboken vid själva sändtillfället.

När väljer Skapa meddelande i menyn hos Panasonic-luren kan du välja inte bara mellan sms och mms. Här finns också möjlighet att skapa Röstmeddelande och Vykort. Röstmeddelandet skickas som ett mms, och vykortet skickas som ett vanligt vykort, via Vodafones egen tjänst för detta och förstås Posten.

Sony Ericsson K300i fungerar utmärkt för meddelandehantering, men intrycket dras ned något av skärmen som måste räknas som testets sämsta. Inmatningen går bra, även om den lilla knappsatsen inte är lika lätthanterlig som dem hos Samsung- och Panasonic-telefonerna.

Du kan inte heller skicka meddelanden till grupper som hos de två östasiatiska telefonerna.

Sms-funktionen hos Siemens S65 framstår som något omständlig. Den saknar liksom Nokia- och Samsung-telefonerna listan över ordvarianter vid inmatning med T9-funktionen, och knappsatsen är pillig att hantera.

Slutsats: Panasonic VS3 kommer med viss tvekan först när det gäller meddelandehantering - men en reservation för e-postmöjligheten.

SKÄRM

Det finns en mobil i samlingen som står ovanför alla andra när det gäller skärmen. Det är Panasonic VS3. Den har en skärm som är ljusare, större och mer kontrastrik än någon annan i testet. Skärmen kan visa hela 16,7 miljoner färger och har en upplösning på 320 gånger 240 punkter och den mäter 34 gånger 46 millimeter.

Det kanske inte låter så mycket, men efter en titt på skärmen förstår du skillnaden. Och det spelar ingen större roll om du står i ett kolmörkt rum eller på stranden i glödgande solsken. Innehållet syns tydligt i båda fallen.

Samsung E720 kommer tvåa såväl när det gäller antalet färger som storleken. 262 000 färger kan visas på en yta som mäter 176 gånger 220 punkter. Och den visar dem hygglig även i solljus. Den fysiska storleken är också näst störst med ett mått på XX gånger XX millimeter. Panasonic-lurens skärm mäter 28 gånger 36 millimeter.

I ett avseende är faktiskt E720 överlägsen VS3. Den förra har en skärm även på utsidan av telefonen till skillnad från VS3. Och det är ingen dåligt skärm heller. Den visar 65000 färger och har en upplösning på 96 gånger 96 punkter.

Nokia 6230i har fått en bättre skärm än sin föregångare. Det behövde den sannerligen. Men det är inget revolutionerande byte. Den nya skärmen visar 65 000 färger och är på 208 gånger 208 punkter och den fysiska storleken är 21 gånger 31 millimeter.

Den mest synbara förbättringen i den nya Nokia-skärmen rör kontrasten. Den är riktigt hygglig nu och det bidrar förstås till en ökad tydlighet och läsbarhet.

Sony Ericsson K300i har samlingens enklaste skärm. Den är minst såväl vad gäller upplösning som fysisk storlek, med 128 gånger 128 punkter på en yta av 29 gånger 29 millimeter. Den har också sämst kontrast och överlag sämst läsbarhet. Men den är långt ifrån usel och får definitivt godkänt.

Det får också Siemens-telefonens skärm, om än med viss tvekan. Den är i och för sig redigt stor med en upplösning på 132 gånger 176 punkter och en storlek på 21 gånger 41 millimeter. Men kontrasten är bara hygglig, och ljusstyrkan är i lägsta laget. Skärmen ser dessutom mer ut som ett teckenfönster än en bildskärm. Förmodligen beror det på att skärmens raster syns tydligt, så att det verkligen blir uppenbart att bilden är uppbyggd av just punkter.

Slutsats: Panasonic VS3 vinner skärmronden överlägset med störst, ljusast och kontrastrikast skärm.

FUNKTIONER

Om du är ute efter en apparat med många funktioner är valet enkelt: Nokia 6230i. Den har sköna finesser som FM-radio och bluetooth. Men framför allt kan du bygga ut minnet med hjälp av ett minneskort. 0044et är bara Siemens-telefonen som också har den möjligheten bland de testade modellerna.

Det inbyggda minnet i apparaten är på 32 megabyte och i kartongen ligger ett minneskort på 32 megabyte. Om du vill maximera minnet finns kort på upp till 512 megabyte att köpa. Den enda nackdelen är att du måste stänga av telefonen för att byta kortet, eftersom facket sitter under batteriet.

Även när det gäller datakommunikation ligger 6230i i topp. Som enda telefon i testet klarar den Edge, som är en teknik för paketbaserad datakommunikation i GSM-nät, med en möjlig hastighet på upp till 472 kilobit per sekund. Det är förvisso en teoretisk siffra och Telias Edge-nät klarar ännu som mest 210 kilobit per sekund, vilket också är i närheten av vad 6230i klarar, 236 kilobit per sekund. Dessutom finns Edge bara i Telias mobilnät, inte hos de andra operatörerna.

Mp3-spelaren är en tämligen enkel historia som knappast gör att 6230i placeras i kategorin Musikmobiler. Men funktionen finns tvivelsutan i telefonen. Jag önskar mig dock fler möjligheter att hantera låtarna i låtlistor och inte minst en bättre överblick över musikinnehållet i mobilen. Det faktum att du inte kan byta minneskort med mindre än att du stänger av mobilen och lyfter på batteriet bidrar förstås också till min skepsis till att betrakta 6230i som en musikmobil.

Telefonens mer nyttoinriktade funktioner ger ett bättre intryck. Kalenderdelen är överskådlig och lätthanterlig, och synkronisering av såväl kalenderinformation som kontaktdito med pc är möjligt.

Siemens S65 är den enda som delar Nokia 6230i:s möjlighet att använda minneskort. Men Siemens-telefonen är fiffigare än den finska kollegan. Det går nämligen att byta minneskort utan att stänga av telefonen, eftersom facket sitter i telefonens nedre kortända.

Men telefonen saknar mp3-spelare och minneskortplatsen torde främst vara tänkt för att kunna erbjuda generöst tilltagen lagring av bilder.

Om du söker en musikmobil torde Samsung E720 vara ett intressant alternativ. Den har en mp3-spelare som låter dig skapa spellistor och den har en grafik som visserligen inte är till någon större nytta, men som i alla fall är snygg. Fast viktigast är att du kan hantera mp3-spelaren utan att behöva öppna telefonen och alltså inte heller bege dig in i några menyer. Mp3-spelaren kan helt enkelt skötas med tre knappar på telefonens utsida.

Den stora nackdelen med E720 som mp3-spelare är förstås att apparaten inte har något fack för extra minneskort. Det inbyggda minnet på 84,5 megabyte är vad du har att tillgå för din musik, dina bilder, telefonboken, spel och annat som du lagrar i telefonen.

När det gäller anslutningsmöjligheter utmärker sig E720 genom att inte ha ir-port. Däremot finns som hos samtliga övriga telefoner i testet bluetooth och möjlighet till usb-anslutning till dator. Det kräver dock att du köper en usb-kabel eftersom någon sådan inte följer med när du köper telefonen. Synkronisering med pc är möjlig.

Panasonic VS3 må ha testets bästa skärm, men när det gäller funktioner är det en rätt mager historia. Den saknar bluetooth och den saknar möjlighet att spela upp mp3-låtar. Telefonen går inte heller att använda som modem tillsammans med en dator eller handdator. Minneskortfack saknas. Det är testets näst enklaste telefon, och jag bör då förstås också påpeka att det är testets näst billigaste telefon. Sony Ericsson K300i är billigare. Och i vissa avseenden enklare. Bland annat har den ett magert minne på 12 megabyte och inget fack för minneskort.

Mp3-uppspelaren - det är knappast fråga om en "mp3-spelare" är enkel och i första hand avsedd att användas för att spela upp ringsignaler. Med tanke på det magra minnet är den enkla mp3-spelarfunktionen knappast att räkna som någon brist.

Till telefonens styrkor hör mer nyttobetonade funktioner som kalender - en lätthanterlig och överskådlig variant som gärna låter sig synkroniseras med exempelvis Outlook, liksom den omfångsrika adressboken.

Slutsats: Nokia 6230i är testets mest välutrustade telefon.

ÖVRIGT

Nokia har åtminstone delvis gått ifrån sitt gamla menysystem där huvudkategorierna visades i en enda lång lista att bläddra igenom. Upplägget brast minst sagt i överskådlighet i synnerhet eftersom bara ett kategorinamn i taget visades på skärmen.

Det nya menysystemet har samma upplägg som samtliga övriga modeller i testet. Nästan. Skillnaden är att du fortfarande riskerar att tappa överblicken när du går ner en nivå i menysystemet. Det få nämligen bara plats två underkategorier i taget på skärmen, medan övriga modeller visar dem en betydligt längre lista.

Sony Ericsson K300i använder samma upplägg som övriga modeller från tillverkaren. Menysystemet är inte bara lättöverskådligt och lättnavigerat, det är också snyggt. Samsung E720 har också ett lätthanterligt menysystem, men det är knappast särskilt snyggt. Utformningen är alltför färgglad och plottrig. Fast jag föredrar Samsungs glättiga plottrighet framför Siemens S65 anmärkningsvärt påtagliga tråkighet. Upplägget motsvarar i stort det som övriga telefoner använder och det fungerar förstås även här. Men det måste inte vara tråkigt att använda en telefon.

Panasonic VS3 säljs främst som Vodafone-anpassad mobiltelefon, vilket bland annat innebär att menyerna har ett slags Vodafonifierat utseende. Somliga gillar det inte, andra märker det inte. Hur som helst fungerar VS3:s menyer utmärkt och den stora, tydliga skärmen underlättar förstås navigeringen.

Batterikapaciteten hos telefonerna i testet är tämligen lika. Siemens uppger att S65 klarar 250 timmars passningstid, Panasonic menar VS3 klarar 370 timmar. De övriga modellerna har 300 timmar, enligt respektive tillverkare. Enligt samma källor är Sony Ericsson K300i den mest uthålliga i pratsituationer. Den ger inte upp förrän efter sju timmar om du startar med fullt batteri. De övriga ligger på mellan fem och sex timmar.

Slutsats: Sony Ericsson K300i klarar sig längst på en batteriladdning och har ett överskådligt, lättnavigerat menysystem. Fast skillnaderna mellan modellerna i den här ronden är minimala.

Nokia 6230i bäst i test

Välj Nokia 6230i om du är ute efter bästa möjliga kameramobil. Den ger hyggliga bilder - näst bäst av de testade telefonerna - den är späckade med bra funktioner som radio, Edge och mp3-spelare. Framför allt är den allra behagligast att använda, även om den liksom solen inte saknar fläckar.

Om du premierar ett lågt pris är valet inte heller svårt: Sony Ericsson K300i. Det är förbluffande mycket telefon för pengarna och kommer inte långt efter 6230i i hantering. Däremot ger den inget vidare bra bilder och den saknar finesser som bluetooth och mp3-spelare.