Mer kraft med Linux

Redan idag finns en hel del mobiler med Linux som operativsystem, men då främst i Asien. Tillväxten där har gynnats av en positiv attityd från den kinesiska regeringen som prioriterat Linux framför andra alternativ och stött utvecklingen. Man kan anta att kineserna uppskattat öppenheten i systemet, något som gör att man vet så att säga vad som följer med i mjukvaran.

Telekomanalytikern John Strand är övertygad om att Linux får en allt viktigare roll i mobilbranschen framöver och då är det främst de många utvecklarna som gör Linuxprogram som driver utvecklingen. Det gör enligt honom att mobiltillverkarna får en friare ställning, blir mer flexibla och slipper anpassa sig efter Symbian eller Microsoft som står för konkurrerande operativsystem.

- Redan idag ser vi att många program för mobiltelefoner kommer ut snabbare till Windows Mobile än till Symbian eftersom Windows har en mer mogen utvecklarorganisation, säger han.

En relaterad fördel med Linux anser han vara att det inte har lika starka kopplingar till någon enskild tillverkare. Symbian till exempel domineras kraftigt av Nokia. Gränssnittet UIQ som fungerar med Symbian köptes nyligen av Sony Ericsson, som dock uppgivit att man gärna bjuder in andra tillverkare som delägare. Under 3GSM-mässan i Barcelona i år blev till exempel Motorola först med att lansera den första enklare telefonen med UIQ, utan pekskärm och med mediafokus och turbo-3G.

- Symbian domineras allt mer av Nokias Series 60-mobiler och då bli Linux ett allt mer tilltalande alternativ, säger John Strand.

Motorola tidigt ute

Motorola är som sagt ett av de mobilföretag som tidigt lanserat mobiler med Linux. Mark van den Brink på företagets kontor i Chicago berättar att flexibiliteten är en av huvudorsakerna till att företaget satsat på Linux i flera av sina mobiler.

- Vi tittade på Linux 2001 i samband med att vi studerade de planerade lanseringarna från till exempel Intel och Texas Instruments. De anpassar redan från start sina produkter för Linux och det förenklar för oss när vi utvecklar produkter, säger han.

Det visade sig då att webbläsare, meddelandefunktioner, w-lan och bluetooth redan var förberett från hårdvarusidan och att en del av jobbet för Motorolas del därför redan var gjort.

Norska webbläsaren Opera satsar till exempel på Linux och medan Symbian och Microsoft lanserar nya versioner en eller ett par gånger om året ger Linux en större flexibilitet att lägga till och dra ifrån efter behov.

- Vi får till exempel anpassa oss efter olika säljperioder i olika delar av världen. Jul är en självklar period i väst medan det kinesiska nyåret är viktigare för den marknaden. Med Linux får vi större flexibilitet och kan anpassa oss till de viktigaste säljperioderna i respektive världsdel, säger Mark van den Brink.

Med Linux säger Motorolas Mark van den Brink att man kan kapa kostnader under utvecklingen och lättare uppfylla marknadens krav.

Det talas mycket om Linux som gratis, men Mark avfärdar det som argument för att satsa på Linux. När det gäller tillverkarnas utvecklingskostnader för att göra en ny mobiltelefon innebär även Linux kostnader. Däremot gör Linux att Motorola kan spara pengar under utvecklingsprocessen.

- Vi hade vår första Linuxmobil klar redan 2003 och det är den kortaste tid från koncept till färdig telefon som jag varit med om under mina år på Motorola, berättar Mark van den Brink.

Den korta utvecklingstiden och friheten man har gör att Motorola enklare kan ha rätt produkt vid rätt tidpunkt och den vägen tjäna mer pengar.

Ingen av de vi pratar med ser dock Linux som ett system som passar alla typer av mobiltelefoner. Det finns begränsningar som gör att de allra billigaste mobiltelefonerna inte har tillräcklig prestanda för att kunna dra nytta av Linux. Idag krävs det till exempel en minneskapacitet kring 16 megabyte, men framöver kommer givetvis även de billigare mobilerna att få mer prestanda. Ändå har till exempel en telefon för enbart samtal och sms ingen direkt nytta av Linux. Det är möjligheterna att utveckla program till telefonerna som är styrkan med Linux som mobilsystem.

Microsofts operativsystem har en stark ställning i företagsvärlden och det är även bland mer avancerade mobiler som Linux har mest att uträtta. Däremot är det få som tror att man inom kort kommer att gå in i en mobilaffär och specifikt be om att få en mobil med Linux.

- Windows Mobile är starkt inom office-funktioner och där finns en stark efterfrågan från företag. Men som företagsmobil har även vår mobil Ming med Linux många av funktionerna den kundgruppen efterfrågar, säger Mark van den Brink på Motorola.

Verka utan att synas

Som användare är det dock inte lika säkert att man märker av Linux på samma sätt som man märker att en mobiltelefon är utrustad med Symbian UIQ eller med Microsofts Windows Mobile. Mark van den Brink är tydligen med att Linux är en konkurrent till Windows Mobile och Symbian, men han tror inte att kunden väljer en Linuxmobil av samma anledning som hon väljer en mobil med Symbian eller Windows.

- Man väljer en Linuxmobil främst för funktionerna, batteritid och för prestandan, inte för Linux som sådant, säger han.

Om konsumenterna som användare inte säkert kommer att lägga märke till att den nyinköpta mobilen har Linux har det underliggande systemet desto större inverkan för programutvecklare som vill utveckla applikationer till mobiltelefonerna. Eftersom de kan utveckla parallellt till flera olika plattformar bör de också kunna spara in på utvecklingskostnaderna. Linux kan till exempel användas i allt från mobiltelefoner, till tevens digitalbox eller en w-lantelefon.

Norska företaget Trolltech är ett av de företag som vill underlätta för utvecklare att göra program för Linux och bland kunderna räknar man in bland annat Google, Skype och Motorola. Telekomanalytikern John Strand tror att Linux i mobilen ganska snart kan bli en massmarknadsprodukt och han är imponerad av Trolltechs kundlista.

Det norska företaget har lanserat en mobil för sina utvecklare så att de enkelt ska kunna demonstrera de lösningar de tagit fram för plattformen som Trolltech gjort tillgänglig.

- Det här kommer att bli året då Linux på allvar slår igenom i mobilen, säger Trolltechs vd Eirik Chambe-Eng självsäkert.

Det berättar han sedan att han hävdat de senaste 4-5 åren, men sannolikheten att han någon gång får rätt blir större för varje år.

Multinationellt

Innan jag träffar Trolltechs VD och grundare Eirik Chambe-Eng undrar jag om det är engelska eller norska man ska prata, men så snart man kommer in i Trolltechs lokaler i ett kontorskomplex i Oslos utkanter blir svaret självklart. Visserligen talar receptionisten norska, men i övrigt är det många nationaliteter här och engelska det självklara språket. Det är bara i lunchrestaurangen som det avslöjas att vi är i Norge och inte i Kalifornien, Australien Österrike eller Kina där Trolltech har sina andra kontor.

Jag intresserar mig för Linux främst för att det i allt större utsträckning tar plats i mobiltelefonen och för att allt fler mobiltillverkare börjar snegla åt Linuxhållet. Palm har sagt att de utvecklar ett eget Linuxbaserat operativsystem och Motorola har flera Linuxenheter lanserade i Asien. Till och med Nokia som annars satsar stort på Symbian och Series 60 använder Linux i sin surfplatta 770 och i den nya uppföljaren N800. Majoriteten av mobiltillverkarna undersöker helt enkelt Linux även om de har olika åsikter om hur det ska användas och vilka satsningar man bör göra.

På Trolltech har man dock inget fokus på någon speciell typ av Linux-enheter. Mobiltelefonen är egentligen inte viktigare än någon annan enhet. Istället ligger ansträngningarna på att erbjuda utvecklare ett system som gör att de kan utveckla program enkelt för flera typer av enheter utan att börja från scratch varje gång. Som exempel nämner produktchefen Adam Lawson Skype.

- Skype använde vår plattform för att utveckla Linuxversionen av Skype och det gör det enkelt för dem att anpassa det till andra Linuxbaserade enheter.

I praktiken hävdar Adam Lawson att huvuddelen av arbetet då består i att anpassa gränsnittet för den specifika enhetens egenskaper. Skärmstorlek och inmatningsmöjligheter måste man ju till exempel ta hänsyn till när man tar ett program som Skype från en fullstor dator till en mobiltelefon.

Att ett program är utvecklat för Trolltechs Linuxbaserade plattform Qtopia innebär dock inte att det smärtfritt kan köras på alla mobiler med Linux. Det finns andra system och Trolltech har bara kontroll över det egna systemet.

Symbian får det svårt

Nokia som annars fokuserar på Symbian och Series 60 använder Linux i sin internetplatta N800 och dess föregångare Nokia 770. På Nokia anser Erich Hugo att de använder de bästa operativsystemen på marknaden för sina olika produkter och berömmer bland annat Series 60 för dess batteritider. På Trolltech tror Eirik Chambe-Eng däremot att Symbian får det svårt framöver och att Windows och Linux är de system med bäst framtidsutsikter.

Eirik som givetvis talar i egen sak anser att Symbian är alltför mobilinriktat. Nokia är det företag som tydligast positionerat sina mer avanserade telefoner som datorer. Man kallar till och med sina telefoner i N-serien för multimediadatorer och inte för telefoner.

Ändå tror Eirik att Symbian är illa rustade för framtidens krav.

- Symbian är ett system som bygger på gammal teknik och inte lika enkelt att anpassa som Linux, säger han.

Eirik Chambe-Eng är en av grundarna till Trolltech som vill underlätta för utvecklare att göra Linuxprogram enkelt till flera olika enheter, inte bara mobiltelefoner.

Nokia började enligt Erich Hugo arbeta med Linux redan på 1990-talet och ett av resultaten av det är Nokias surfplatta N800. Valet att utrusta N800 med Linux baseras enligt Erich Hugo på att man helt enkelt utvecklar sina produkter med det system som är bäst för respektive användningsområde.

Enligt Adam Lawson och Eirik Chambe-Eng på Trolltech är strömförbrukningen ett område där Linux utvecklats.

- Det säger sig självt att strömförbrukning inte är ett stort problem när vi pratar om stationära arbetsstationer. Då är det bara att sätta stickkontakten i väggen. Mobilen ställer ju andra krav, säger Adam Lawson.

På Trolltech räknar man bland andra Motorola och Samsung till sina kunder, men de för också samtal med alla de stora mobiltillverkarna. Det bekräftas av till exempel Sony Ericssons teknikchef Mats Lindoff.

- Ja, Trolltech är ett av företagen vi tittar på. Ur ett forskningsperspektiv är Linux intressant för oss, men de kommande åren det Symbian och Uiq som vi satsar våra resurser på, säger han.

Trots att Linux har förutsättningar att förenkla en del för programutvecklare är det ingen universallösning. För att program ska fungera över flera Linuxversioner krävs att Trolltech och de konkurrerande Linuxinitiativen på marknaden enas om en standard.

Ser olika ut

Även när Linux ligger under skalet kan dock det du ser på skärmen se olika ut beroende på vilken tillverkare som drar i trådarna. Precis som en Sony Ericsson-telefon med Symbian UIQ fungerar annorlunda än en Nokiamobil med Symbian Series 60 kan Linux ta sig olika uttryck.

I Motorolas musikmobil Rokr E2 används Linux som operativsystem, men där känner man igen mycket från Motorolas beprövade menysystem. Ett företag som använder Linux i flera olika produkttyper kan anpassa gränssnitt och design så man känner igen sig i hlea företagets produktsortiment.

- Faktum är att man skulle kunna köra Linux i en mobil, men göra gränssnittet så det såg ut precis som Series 60. Utvecklarna är egentligen helt fria att anpassa gränssnittet efter egna önskemål, säger Eirik Chambe-Eng på Trolltech.

På Trolltech visar teknikern Jason Barron hur man gör en applikation till företagets mobiltelefon med Linux.

Hans huvudverk är främst programutbudet, för med Linux i mobilen blir det lätt något av ett Moment 22, vilket också är anledningen till att de lanserat sin Greenphone till utvecklare. Det går visserligen att köra javaprogram även på Linuxmobiler, men då går man också miste med systemets styrka. Med program utvecklade för Linux kan man dra nytta av kraften och ska även kunna utnyttja telefonens funktioner bättre än man kan med java.

Att den öppna källkoden skulle innebära några problem anser inte Eirik Chambe-Eng. Till andra avancerade system i mobiler har det förekommit virus och man kan tänka sig att den tillgängliga källkoden gör att illasinnade virusmakare enkelt kan hitta systemets svagheter.

- Det stämmer visserligen att all källkod är tillgänglig, men det har visat sig snarare vara en fördel. Det går snabbt att hitta och täppa till de säkerhetsluckor som kan förekomma, säger han.

Med Linux i Trolltechs egna Greenphone hoppas han att utvecklarna ska utveckla allt fler program och kunna visa dem i praktiken för intresserade.

- Linuxprogram i mobilen gör sig ännu bättre i en riktig mobil, än teoretiskt beskrivet på en whiteboard.