Terminalen Pogo bygger på en egenutvecklad teknik som bland annat omfattar en kompressionsteknik som minskar tiden för nedladdning av tjänster och webinnehåll från Internet. Enligt företaget själva motsvarar nedladdningstiderna för Pogo, om man använder GSM, förbindelser på omkring 56 kilobit per sekund.
Man har lagt ner mycket krut på användargränssnittet. Som framgår av bilderna är Pogo utrustad med tryckkänslig färgskärm om 3.8 tum. Man stödjer HTML-innehåll istället för WAP, och kombinerar det med en egen nätbläddrare och med så kallad Flash-teknik för animationer i det grafiska gränssnittet.
Pogo är ganska tung, den väger enligt tillverkarens hemsida hela 240 gram, något som kan visa sig kritiskt i försöken att få Pogo att slå på marknaden. Mätt över frontens diagonal är Pogo 15 cm, och den är 2 cm djup.
Inyggd i Pogo finns en MP3-spelare, programvaror för e-post, kalender, nätbläddring, adressbok, synkronisering, spel etc. Givetvis fungerar den även som GSM-telefon, som fixar tal, SMS och datatjänster. Med följer en handsfreefunktion.
Operativsystemet är Pogospecifikt. Det går att stoppa in ett minneskort om 64 Megabyte för minneslagring. Formatet är Multimedia Card.
I Pogo-konceptet ingår inte bara själva terminalen, utan även ett konto med Internettjänster vars innehåll ständigt hålls uppdaterat. Tjänsterna marknadsförs som 3G-tjänster tillgängliga redan idag över GSM.
I mångt och mycket påminner detta om i-Mode-konceptet från Japan - man satsar på åtkomst till den vanliga webben istället för WAP. Vidare satsar man på grafiska gränssnitt med färg. Skillnaden är främst att Pogo inte, som i NTT Docomos fall, drivs av en operatör med i stort sett monopolställning på en homogen jättemarknad. Här kommer initiativet från en okänd terminaltillverkare utan någon som helst befintlig ställning på marknaden, vilket gör detta till en mycket större utmaning än i-Mode.
I och med att operativsystemet är egenframtaget kan man heller inte rida på utvecklingen av ny mjukvara som är fallet för exempelvis PalmOS och PocketPC. Å andra sidan är det främst webtjänster man siktar in sig på, och därför har man alltså precis samma utgångspunkt som i-Mode-telefonerna i det här avseendet. Målgruppen är främst yngre personer som lever stadsliv.
Det som talar för Pogo är att man satsar på befintlig teknik, vilket gör att man kan erbjuda hela sitt tjänstepaket från dag 1. Även designen talar för Pogo, likaså att konceptet tycks vara tjänstedrivet snarare än teknikdrivet (ett exempel på motsatsen är A Brand New World"s GISMO). Och priset verkar inte bli oöverstigligt.
Enligt BBC News förväntas kosta 299 pund, d v s omkring 4200 kronor, när den börjar säljas till jul i England. Det finns idag inga uppgifter om och när Pogo kommer till Sverige.
Pogo technology ägs av den amerikanska Internetkonsulten Razorfish, som bland annat köpte upp svenska Sprays konsultverksamhet en gång i tiden.