Ett kort och snabbare språk är absolut inget nytt. Det har funnits ett tag nu. Det riktiga genomslaget kom i och med att diskussionsgrupper och chattar blev populära på internet. Sedan har det fortsatt i och med att nätverksspel blivit en del av vardagen. Låt säga att det började på allvar för drygt fem år sedan. Eftersom tid då bokstavligen var pengar (modemuppkoppling) var det ju inte underligt att man försökte hitta snabba vägar att kommunicera. Det blev en del av utvecklingen helt enkelt.
Och att sitta och knappra på en minimalt knappsats på en mobiltelefon kan vara både krångligt och irriterande, så visst har jag en viss förståelse för att man vill snabba upp språket. Men jag förstår också lärarnas oro. Språket bör beaktas och bevaras.
Diskussionen som uppkommit tror jag är mycket viktig. För frågan är inte längre om det nya språket blir en del av vårt liv, frågan är hur det kommer att påverka oss i förlängningen?
Hur som helst så väntar jag med spänning på den första romanen skriven på sms-språk. CU!