Huawei Vision i test

Det som först slår mig när jag får Vision i handen är hur välbyggd den känns med sitt skal i aluminium. Nästa sak som slår mig är att den med sin unibody-design skulle kunna vara en ett par år gammal telefon från htc. Precis som i htc:s tidigare telefoner samsas nämligen metallen på baksidan med två partier i plast, förmodligen för att ge tele­fonen rätt radioegenskaper. 

Formen på telefonen är annars trevligt rundad och den ligger bra i både handen och fickan. Möjligvis kan infästningen ­mellan telefonens skärm och aluminiumramen kännas lite vass. Vision har bara två fysiska knappar. En för volym och en för av och på. Under skärmen sitter de fyra klassiska Androidknapparna i touchvarianter under glaset.

Huawei X3 i test

När Vision slås på är det inte riktigt det gamla vanliga Androidgränssnittet man möter. Telefonen kör visserligen Android 2.3.5 men Huawei har inte som de flesta andra tillverkare valt att ta fram ett eget tillägg till Googles Android. I stället har företaget licensierat SPB Shell 3d. Ett gränssnitt som går att köpa och ladda hem även till andra telefonmodeller. Det är inget fel att använda ett beprövat utseende och jag vet att spb har många fans. 

Pråligt med 3D

Personligen tycker jag dock att det känns lite väl pråligt och jag ser inte riktigt nyttan med att ha mina startskärmar på en 3D-karusell i stället för på vanligt vis. Dessutom lyckas både startskärmar och appmeny att bli mer röriga än vad som känns riktigt nödvändigt. 

Fördelen är kanske att SPB skickar med ett antal extra widgetar och lämnar mycket utrymme för att man själv ska anpassa menyn, till exempel går det att skapa foldrar direkt under startmenyn för egna favoritprogram.

Att Huawei vill lämna budgetfacket stöds också av att företaget har kopplat en egen molntjänst till Vision. Tjänsten Cloud+ är fortfarande i beta när vi testar telefonen i november och det är inte riktigt klart i vilken version den ­kommer att komma till Europa. 

I vårt testexemplar handlar det i alla fall om en väl tilltagen nätdisk med utrymme för 160 gigabyte data och tjänster för att spåra telefonen och för att rensa data om den skulle bli stulen. En finurlig funktion är att det på distans går att starta ett larm på telefonen och sedan skicka ett meddelande på skärmen med till exempel en uppmaning om att lämna tillbaka telefonen. 

Från telefonen kommer man åt Cloud+ via en rad olika appar och galleriet i telefonens fotoapp. Att ladda upp en fil fungerar ungefär på samma sätt som att dela med sig av en fil via mejl eller annan tjänst. Från datorn kommer man åt Cloud+ via webbläsaren och det går att hämta filer och ladda upp dem. Tyvärr finns det ingen funktion för att hålla filer synkade på samma sätt som i till exempel Dropbox. 

Säkerhetskopierar

Apparna som kopplats till Cloud+ innefattar också en backupapp som kan användas för att göra en säkerhetskopia på hela telefonens innehåll, antingen direkt i molnet eller på ett sd-kort. Det går också att ställa in tidsintervall så att telefonen automatiskt säkerhetskopierar för att man ska slippa riskera att det glöms bort. Det finns även en funktion för att ta backup på de appar som installerats i telefonen.

För den som tänker sig Vision som en arbetsmobil kan det vara värt att notera att det är enkelt att öppna till exempel wordfiler som laddats upp via datorn i det medföljande programmet Documents to go. 

I molntjänsten ingår också Hi space som är Huaweis svar på Android market. I tjänsten finns tillgång till både gratisappar och appar som kostar pengar, men utbudet kan så klart inte mäta sig med Googles Android market. Som tur är finns Googles marknad också representerad i telefonen.

Kameraknapp saknas

Som jag tidigare nämnt saknas en speciell knapp för att starta kameran och ta bilder. Och när jag testar kameran förstår jag lite varför Huawei inte valt att fästa extra uppmärksamhet på den. Trots 5 megapixel och autofokus blir bilderna inte speciellt skarpa utan är mer åt det grötiga hållet. Kameran klarar av att filma i 720p, men inte heller här ska du vänta dig några storverk.

Eftersom telefonen kör Androidsystemet från Google så är den välutrustad när det gäller att komma åt företagets tjänster i form av Gmail och kalender. Utöver det har inte Huawei lagt till speciellt mycket. 

Sammantaget är Huawei Vision en ganska trevlig telefon. Men segmentet där den kvalar in med sitt pris på drygt 3 500 kronor är ganska trångt och konkurrensen är stor. För samma pris som Vision får du till exempel en Sony Ericsson Xperia Arc s som har en betydligt bättre kamera, större skärm och starkare processor. En anledning att välja Vision i stället för Arc s skulle kunna vara kopplingen till molntjänsten. Men som sagt, det är oklart i vilken form den kommer att lanseras i Sverige. ¶