Ljudformgivare kommer helt klart att få en viktigare plats i mobilernas framtid. Ljudgränssnitt som kvittenstoner och larm kommer att vara designade av särskilda ljudformgivare precis som ljuden i bilindustrin. Mobilens ljud kommer oftare att användas för att stärka tillverkarens identitet, snarare än att upplevas som ettriga pip av användaren.
Behoven av bra menyer och andra smarta användargränssnitt ökar i takt med mobilerna bakar in allt fler sofistikerade funktioner. Vissa förbättrade detaljer kan vara att musiken pausas när en hörlurskabel kopplas ur.
Men de finns också betydligt mer avancerade ljud-funktioner som är på väg till framtidens mobiltelefoner.
Taligenkänning och talsyntes
VoiceXML liksom tilläggsstandarden CCXML (
SCXML) för telefoni är numera en officiell standard inom mobilbranschen för röststyrning av webbapplikationer. Idag används tekniken dock knappt alls, men i takt med att internet blir mobilt, ökar nyttan av röststyrning på webben.
Röststyrning av funktioner i elektronik är förstås annars inget nytt, utan har funnits i viss mobil teknik under de senaste tio åren. Tekniken forsätter att förfinas av företag som Voice Signal (www.voicesignal.com) med så kallad "voice independent speech recognition". Det innebär att tekniken klarar av att känna igen vilka ord som uttalas, trots att våra röster är så olika.
De företag som idag satsar hårdast på att integrera taligenkänning är Samsung och Motorola, men även Nokia och RIM liksom Palm har licensierat teknologin. Tekniken tillåter igenkänning av röst oberoende av person, dialektalt uttal, heshet, röstläge och och tonhöjd. En rejäl nästäppa ska med andra ord inte komma emellan dig och din telefonbok.
Talsyntes (text to speech) har också kommit rätt långt och används redan idag för uppläsning av SMS och som komplettering till kvittenstoner. Situationsbaserade uppläsningsfunktioner kommer också bli vanligare när trådlösa hörlurar är inkopplade. Musiken pausas automatiskt när ett inkommande meddelande eller en påminnelse läses upp.
Artificiell Intelligens
En relaterad teknologi som vinner framgångar är kommandon som bygger på artificiell intelligens (AI). Redan 1993 lanserades AI-funktionen "Assist" i handdatorn MessagePad 100, som kunde relativt avancerade önskemål från användaren. Textsträngen "Lunch with Anders Svensson tomorrow at the office" resulterade i en kalendernotering klockan 12 följande dag. Kalenderposten länkade dessutom automatiskt till adressbokens redan införda namn och adresser.
Det som hittills hindrat oss från att använda telefonens agenda och andra funktioner som kräver textinmatning är just bristen på AI, men detta område kommer att utvecklas snabbt under den närmaste femårsperioden. Tidigare fanns inte processorstyrka för att tillräckligt fort både tolka ett inkommande ljudkommando och koppla det till en funktion med AI, men den tiden är nu förbi, säger Andreas Lundin, marknadsförare på Nokia.
Det största hindret för vi ska få njuta av smart röstigenkänning på svenska är språklokaliseringen. Av naturliga anledningar satsas utvecklingsresurserna främst på de stora språken. Voicesignals europeiska säljchef Jan Nylund, berättar att det som ligger närmast i planeringen är mjukvaror som matchar metadata med givna instruktioner, så att användaren exempelvis kan be telefonen att koppla till "Jans mobil" istället för att ringa upp Jans kontorsnummer.
Sladdlöst och bättre ljud
Hittills har tekniken för sladdlösa stereohörlurar inte slagit på grund av att många musikmobiler saknat stöd för bluetoothprofilerna A2DP och AVRCP, men nu kommer äntligen ett brett stöd för tekniken. Snart ökar volymerna och då sjunker även priserna. Även kläder kommer i framtiden att utrustas med svarsknappar och mindre kontrollpaneler för att kunna styra ljudet i mobilen . Energiåtgången minskas med profilen HID med Sniff Subrating eller inbyggda strömsnåla Wibree-kretsar.
Sett till den rika floran av ljudformat (codecs) sker redan idag ett bra användande av den tillgängliga bandbredden. Företag som Nokia labbar vidare med formaten AMR-WB och så kallad Artificial Bandwith Expansion, som medger syntetiskt återskapande av tonomfånget mellan 4 och 8kHz. En obetydlig detalj kan tyckas, men för vissa språk - i synnerhet franska - har det förbättade ljudet en avgörande betydelse för felfrekvensen.
Streaming, DAB och sattelitradio
I takt med att hörlurarna blir trådlösa, kommer antennen för FM-radio att behöva ersättas med inbyggd antenn eller mjukvaruantenn, alternativt streaming, DAB och satellitradio. Just satellitradio från exempelvis Sirius har det ryktats om länge, men det finns ännu inga kommersiella tillämpningar för mobiltelefoner. Bland annat Samsung har släppt en mobil satellitradio, men det är inte frågan om någon mobiltelefon, även om det kanske ser ut att vara det vid en första anblick.
Audioscrobbler och Venice Project
På bara några år har Audioscrobbler och Last FM utvecklat en liten onlinetjänst (LastFM) som kan förse användarna med all jordens musik. Systemet bygger på att genom användarstatistik koppla ihop olika sorters musik, och sedan kan man som användare lyssna på musiken via streamad musikradio. Helt gratis.
Statistik över vilka låtar användarna spelar skickas via programmet till LastFM. Ännu så länge finns programvaran bara för PC/Mac, men det är bara en tidsfråga innan dessa mjukvaror även hamnar i smarta mobiltelefoner, till exmepel till Symbians operativsystem. Redan nu kan LastFM spela upp onlinemusik direkt på webben i en flashspelare, något som stöds av vissa nyare mobiltelefoner från Nokia.
Tv-tjänsten Joost (före detta The Venice Project) är vid pressläggningen inte en publik tjänst, men handlar om fildelning av programinnehåll för tv i samarbete med dem som äger rättigheterna till programmen. Naturligtvis kan motsvarande principer så småningom komma att användas även för musik.
Erik Hörnfeldt, informationschef på Tre, menar att kunderna är villiga att betala för enkla, välskötta och fungerande tjänster även och förklarar att Tre inte kommer att spärra fildelning. "Tvärtom - vi samarbetar med exempelvis The Venice Project", säger Hörnfeldt.
Tunna klienter
Allt mer personlig information kommer med tiden att hamna online och tillhandahållas blixtsnabbt via nätet. Fördelarna med att lagra information online är många - informationen kommer alltid vara tillgänglig, färdigsorterad, uppdaterad och redigerbar och det blir också enklare att dela informationen med andra. Inte bara adressböcker och kalendrar utan även hela musikbibliotek kommer med tiden att kunna hamna online tack vare protokoll som WebDAV. När användarna har vant sig vid onlinetjänster, kommer DRM-problematiken sakta att försvinna. Mobilens musikspelare kommer att visa alla musikfiler som man äger rätt att spela upp, medan innehållet kan komma både från flera olika onlinebibliotek och telefonens minne.
Cachning av media
Framtidens operatörerer kommer kunna agera smartare. Mediefiler som efterfrågas ofta kommer att cachas i basstationerna för att minska access- och nedladdningstiderna liksom distributionskostnaderna. Att ladda ner senaste hitlåten eller radions kvartifem-nyheter kommer alltså att gå betydligt fortare än det gör idag. Operatörerna arbetar inte med cache-teknik ännu, men håller enligt uppgift till Mobil på att se över möjligheterna att komplettera Turbo-3G med just cachning.
CITAT:
With infinite storage, we can house all user files, including: emails, web history, pictures, bookmarks, etc and make it accessible from anywhere
As we move toward the "Store 100%" reality, the online copy of your data will become your Golden Copy and your local-machine copy serves more like a cache.
Citat från presentation under Google Analyst Day 2 mars 2006
investor.google.com/... />(Den ursprungliga PowerPointfilen med den citerade kommentaren har dragits tillbaka av Google, men kan hittas på adressen: www.box.net/public/g... )
