Angry Birds är, vare sig du vill det eller ej, ett stycke spelhistoria då egentligen ett enda spel lyckats bli ett sådant enormt fenomen. Samtidigt är det nästan lika pinsamt som fenomenet är stort att Rovio inte lyckats gå vidare från serien. Försök har gjorts, men det är bara fåglarna som, i allt mer ointressanta steg, står för de stora spelen.
Efter grisspelet, kartracingen och rollspelet är det dags för slagsmålsspelet. Här handlar det om klassiskt matcha-tre-eller-fler-i-rad för att samla poäng. Skillnaden här är att de olika fåglarna du matchar ihop ger dig plus på olika stridsvärden. Hela poängen är nämligen att du hela tiden matchas mot andra spelare för att slåss och den som egentligen samlat ihop flest poäng när sekunderna är slut vinner. På vägen hittar du olika föremål och levlar upp dina fåglar och lite här och där får du även slåss mot en datormotståndare i form av ett piratskepp eller jättegrisar.
Visst är matcha tre-spel roliga i sig, men den typen av spelupplägg har mer med den kluriga sidan att göra. att sätta en timer på det gör det hela mest stressigt och inte alls lika behagligt som Jewel Quest eller ens Candy Crush för den delen. Givetvis kommer freemium-tänket in här också för att du ska kunna låsa upp föremål eller fåglar snabbare.
När Rovio-avhoppare gör något roligare i samma anda i och med Best Fiends känns det som att idéfabriken helt stannat hos Rovio själva.
