Varför lanseras det så många smarta klockor och vad är den egentliga nyttan med det? Det är en mycket berättigad fråga; vi använder redan ofta en hel del skärmar och det borde räcka, kan man tänka. Men syftet med en smart klocka blir mycket tydligt när man väl börjat använda sig av en sådan. Att inte behöva leta efter telefonen i fickan och ändå se vem som ringer samt välja att ta emot eller avvisa samtalet direkt på armen är något man vänjer sig vid förvånansvärt fort. Värdefull är även möjligheten att ta löprundan utan att ha telefonen med sig.

Klockan blir en användbar extra skärm. Men den medför också en viss stress; aviseringar som man tidigare missat – eller medvetet ignorerat! – poppar upp i klockan istället. Det går som tur är alltid att stänga av bluetooth och använda klockan som, ja, en vanlig klocka. Formfaktorn är också något som kan förbättras. Många smarta klockor är minst sagt alldeles för stora och vänder sig främst till en målgrupp: teknikintresserade män som motionerar. Det finns fler som kan vara intresserade av att ha en smart klocka. Mest spänd är jag nog på när tillverkare börjar använda tekniken för böjda skärmar i smarta klockor. 

Test: Sony Smartwatch 2

Inte minst är smarta klockor idag tillbehör; de kräver att man redan använder ett specifikt system eller en specifik smartphone. Om kategorin ska kunna växa på egen hand krävs det nog lite mer öppenhet, det vill säga kompatibilitet med olika operativsystem i en och samma klocka.  

Bättre

Pebble

Klockan är i jämförelse mindre avancerad än Galaxy Gear, men fungerar lika bra med både Android och Ios. Stöd för ytterligare system välkomnas dock. Även den enkla designen kan locka en bredare publik.

Sämre

Samsung Galaxy Gear

En fin teknikpryl med många finesser. Den tappar dock i användbarhet och potential när endast befintliga Samsung-användare kan 

dra nytta av den.