Lenovo har rönt stora framgångar med sina Yoga-datorer, vars främsta funktion är att skärmen går att böja hela vägen till baksidan av laptopens nedre del och på så vis bli något mer lik en surfplatta. Givetvis har fler tillverkare försökt sig på konceptet och här tar vi en titt på HP:s variant av det hela.
X360 går också att böja så att tangentbordet hamnar på baksidan av skärmen så att säga. Då det är byggt och marknadsfört som en budgetdator är dock konstruktionen betydligt tjockare än Lenovos motsvarighet, men då det är tänkt att vara en billig dator är det något som går att ha överseende med. På samma sätt kan den väldigt ihåliga och plastiga konstruktionen ursäktas.
Problemet är bara att datorn fortsätter att andas extrembudget nästan genom hela upplevelsen.
Undermålig skärm Att skriva med tangentbordet innebär för det mesta inga större problem. Tangenterna känns lika plastiga som resten av datorn, men skrivkänslan är god nog åtminstone. Musplattan får däremot ses som en smärre katastrof. Utöver att kännas enormt svampig har den för vanan att helt enkelt inte reagera förrän vid ungefär tredje svepet, ungefär som om den gått in i något djupt strömsparläge. Samtidigt är det tänkt att du genom tvåfingerscroll ska kunna just scrolla med plattan, vilket fungerar i dokument men väldigt sällan i webbläsare.
Således blir du hänvisad till att använda pekskärmen för det som musen i normala fall förväntas klara av och där får vi faktiskt säga att vi hittar den enda ljuspunkten i form av en fullt godkänt pekskärm. Det vill säga, pekandet fungerar godkänt, skärmen i övrigt gör det inte.
Skärmen är extremt mörk även på högsta ljusinställningarna och färgerna ganska mjäkiga och urvattnade. Betraktningsvinkeln i sidled är ganska kass, medan betraktningsvinkeln i höjdled, som är ännu viktigare för laptops och plattor, är fullständigt katastrofal. Som grädde på moset ligger det som en gul film över skärmen konstant.
Men men, den ska ju vara gjord för att vara billig så med lite god vilja går det väl att anpassa sig till den taffliga skärmen. Resten av datorn ser ju inte ut att ha så sunkiga specifikationer.
Vi får ju ändå en fyrkärnig AMD A8-processor och det något bantade R7-chippet som grafik, vilket borde duga gott för normalt användande. Särskilt när det kompletteras av fyra gigabyte arbetsminne. Även om en vanlig mekanisk hårddisk är långsammare än en flashbaserad motsvarighet känns det ändå trevligt med 500 gigabyte att lagra data på.
Sirap Just utrymmet på hårddisken visar sig snabbt vara den positiva ljusglimten i hårdvarusammanhang, för någon behaglig upplevelse är det inte. Om det beror på den veritabla flotta av extraprogram som HP levererar med datorn eller på sinnessjukt dålig optimering vid uppstart låter vi vara osagt. Men efter att ha avinstallerat i stort sett allt som är förinstallerat på datorn gissar vi på det senare. Datorn är nämligen på många sätt lika rapp i reaktionerna som Laminas Windowsplatta för en tusenlapp, trots att den har en fjärdedels så mycket arbetsminne och på pappret svagare specifikationer. HP:s dator får förvisso inte för sig att lagga när vi exempelvis skriver i Facebooks chattfönster som Laminan gjorde, men du får absolut inte ha bråttom med något alls när du använder den här burken.
Men okej då, det ska ju ändå vara en budgetdator. Kan vi leva med ett ihåligt plastbygge och risig skärm så kan vi ha överseende med obegripligt dålig prestanda (Google Octane-poängen hamnar på samma nivå som mobiltelefoner, där datorer i gemen brukar ha mångdubbelt högre). För som budgetdator borde ju inte priset vara så farligt. En sådär två tusen eller någon femhundring mer och det här får ju ändå ses som en någorlunda okej deal ändå.
Men… Fem tusen spänn för den modell vi testat? Nu måste väl någon på HP ha slagit i huvudet? Att vika tillbaka skärmen kan inte ses som någon ingenjörsmässig bedrift längre och du kan ju hitta hybriddatorer för både en och två tusenlappar mindre från bland annat Asus som snarare förvånar oss med både sin kvalitetskänsla och prestanda. Att HP har en historia med att släppa sunkdåliga Androidplattor till överpris är en sak, men laptops har de ju skruvat ihop precis hur länge som helst nu och att släppa ifrån sig något sånt här till det pris de begär är inget annat än lurendrejeri.
Det är helt enkelt en enhet vi gladeligen skulle sätta en varningsstämpel på om vi hade såna, för det här måste vara ett skämt från någon på HP. Ett väldigt dyrt skämt.
Mobils Batteritest Batteriets videotid: 2 timmar och 55 minuter
”Å andra sidan” - Erik Mörner: Jag tycker att HP generellt brukar göra bra datorer. Det märks att de har erfarenhet och lärt sig av misstag på vägen. Just i det här fallet har dock en rad nackdelar letat sig in. Kanske tillkommer problem när en och samma maskin försöker göra mer än den borde. Det kan vara svårt att göra en bärbar dator som även ska vara en utmärkt surfplatta och samtidigt ska göra en massa olika saker med framgång.
Frågor och svar Men andra datorer med liknande specifikationer går ju helt okej? Ja, det är just det som känns så surt. Kanske har HP betalat överpris för pekskärmsfunktionen och fick gå på second hand-komponenter för resten?
Får den Windows 10? Jodå, men det kan du snarare tacka Microsoft för
Vad är det för bloatware med? Cyberlinks programsvit (mest för att bränna skivor trots att optisk läsare saknas), provversion på Mcaffee antivirus och en hel bunt HP-appar som egentligen inte verkar göra speciellt mycket nytta alls.
Ett alternativ: Asus hybriddatorer Bättre genomgående och billigare Det är egentligen strunt samma om du shoppar loss på fjolårets hybriddator T100 eller årets T200 från Asus. Du får en lite mindre skärm rent ytmässigt och lite beroende på modell får du betydligt mindre lagringsutrymme. Men när precis allt från skärm och prestanda till kvalitetsintryck är ljusår bättre trots på pappret klenare hårdvara och dessutom billigare är det inget snack om saken.
