Ljusstyrka, skärmtyper och uppdateringsfrekvens

Allt du behöver veta om mobilens skärm

När mobiltillverkarna ska berätta hur bra deras skärmar är snurrar många siffror och förkortningar. En del är oväsentliga, andra gör stor skillnad för användarupplevelsen. Vi förklarar det du behöver veta.

Mobilens skärm är en av dess viktigaste komponenter, viktigare för upplevelsen än prestandan på processorerna för allt utom de billigaste mobilerna. Det är också ett av de områden där det fortfarande sker en hel del utveckling, som dessutom kommer även billigare mobilmodeller tillgodo. Om du ska köpa en ny mobil, särskilt om din nuvarande har många år på nacken, kommer du troligen att märka att skärmen är mycket bättre, om inte annat så i solljus. Om det är viktigt för dig att få en bra skärm på din nya mobil är det bra att känna till en rad olika egenskaper, vad förkortningarna betyder, och vilka saker du ska titta efter.

Två olika skärmtyper

Alla mobiler och surfplattor har idag någon av två olika skärmtyper, LCD eller Oled.

Mobilens skärm är en av dess viktigaste komponenter, viktigare för upplevelsen än prestandan på processorerna för allt utom de billigaste mobilerna. Det är också ett av de områden där det fortfarande sker en hel del utveckling, som dessutom kommer även billigare mobilmodeller tillgodo. Om du ska köpa en ny mobil, särskilt om din nuvarande har många år på nacken, kommer du troligen att märka att skärmen är mycket bättre, om inte annat så i solljus. Om det är viktigt för dig att få en bra skärm på din nya mobil är det bra att känna till en rad olika egenskaper, vad förkortningarna betyder, och vilka saker du ska titta efter.

Två olika skärmtyper

Alla mobiler och surfplattor har idag någon av två olika skärmtyper, LCD eller Oled.

Andra beteckningar förekommer, LCD kallas ibland för TFT eller IPS, efter olika förbättringar, och Oled för Amoled eller P-Oled beroende på tillverkningsteknik, men grunderna är desamma.

LCD är flytande kristaller i olika färger som formas på ett genomskinligt glas som lyses upp bakifrån, medan Oled helt enkelt är mikroskopiska lysdioder som tänds en och en. Generellt brukar Oled ge klarare färger och bättre svärta, men de bästa LCD-displayerna som du bland annat hittar i dyrare surfplattor är svåra att skilja från Oled. Du hittar inte de bästa LCD-skärmarna i mobiler, för vid det här laget är det bara riktigt billiga mobiler (och vissa nischade tåliga mobiler) som har LCD-skärm, och i billiga mobiler har man naturligtvis inte kostat på sig den bästa LCD-tekniken. För Iphone har alla Oled nuförtiden, den senaste Iphonen med LCD var Iphone SE (2022) som slutade säljas i våras, men den finns förstås fortfarande begagnad.

Om en mobil har LCD-skärm kan du alltså räkna med att skärmens färger ser lite blekare ut, och att det svarta inte blir riktigt svart. Det sistnämnda beror på den principiella skillnaden mellan skärmarna. En LCD-skärm är ju upplyst bakifrån, och en svart punkt är fortfarande upplyst medan kristallerna gör sitt bästa för att blockera ljuset. På en Oledskärm är en svart punkt helt enkelt en lampa som inte är tänd.

Det här leder också till en annan egenskap till fördel för Oled, nämligen att du får bättre batteritid. Om du till exempel har mörkt läge på skärmen är bara en liten del av alla pixlar på skärmen tända vilket spar ström, medan du hela tiden måste lysa upp hela skärmen med LCD. Det här betyder också att du ofta kan få högre maximal ljusstyrka med en Oledskärm. Är det viktigt att ha en bra skärm i mobilen ska du alltså kolla efter en mobil med Oledskärm. 

Glaset i skärmen påverkar hållbarheten

Ju dyrare telefonen är, desto tåligare är skärmens glas för repor och sprickor.

Sedan i juni ställer EU krav på att alla mobiler som säljs ska ha stöt- och reptåliga skärmar, vilket innebär att de har någon form av härdat glas. För Iphone gäller att alla modeller sedan Iphone 12 har vad Apple kallar Ceramic Shield Glass med mycket god hållbarhet. Iphone 16-generationen utom Iphone 16e har en ny generation av glaset som ska vara ännu tåligare.

För Androidmobiler är Corning med deras Gorilla Glass den vanligaste leverantören av glas. Gorilla Glass finns i en lång rad varianter där de som förekommer idag är Gorilla Glass 3, Gorilla Glass 5, Gorilla Glass 7i, Gorilla Glass Victus, Victus+ och Victus 2, Gorilla Glass Ceramic och Gorilla Glass Ceramic 2. Det är naturligtvis omöjligt att säga vilken tålighetsgrad de olika glasen har mer än att de går från minst till mest tåliga i den ordning jag räknat upp dem.

Kinesiska tillverkare som Xiaomi, Oneplus och Honor har dessutom egna varianter av hållbart glas med namn som Xiaomi Shield Glass, Ceramic Guard och NanoCrystal Shield. Hur dessa förhåller sig till Cornings Gorilla Glass-varianter är svårt att bedöma. men generellt kan du utgå från att de dyrare toppmodellerna har tåligare skärmglas än mellanpris- och budgetmodeller.

Skärmens uppdateringsfrekvens gör stor skillnad

Hur många hertz skärmen uppdateras med gör stor skillnad för användarupplevelsen.

Bilden på skärmen uppdateras ett antal gånger per sekund, och standard för skärmar var länge 60 Hertz, det vill säga 60 gånger per sekund. Det är gott och väl tillräckligt för att skärmen inte ska kännas flimrig och film har färre bildrutor per sekund än så. Så när flera mobiltillverkare började höja uppdateringsfrekvensen till 120 eller till och med 144 Hz kunde man tänka att det mest var en skrytegenskap utan effekt på användarupplevelsen.

Det visade sig tvärtom göra stor skillnad. När du sveper över skärmen så att bilden rör sig, när du bläddrar bland dina appar eller skrollar på en webbsida till exempel, hänger nämligen bilduppdateringen inte med vid 60 Hz och bilden ser suddig ut. Vid 120 Hz ser däremot bilden skarp ut även när den rör sig. Har man väl sett detta är det svårt att o-se det och skärmar med lägre uppdateringsfrekvens känns rätt billiga vid jämförelse.

Idag är det framför allt Apple som håller fast vid 60 Hz på deras standardmodeller. Pro-modellerna har 120 hz men är trots det generellt långsammare att uppdatera än de bättre Androidmobilerna. Det gör att skärmarna på Iphone känns som om de inte lever upp till prislappen om man är van vid Android.

En orsak till att 120 Hz kan upplevas olika på olika mobiler är att man använder så kallad dynamisk uppdateringsfrekvens. Det betyder att man växlar uppdateringshastighet beroende på vad som är på skärmen. Om du tittar på film som är i 30 Hz normalt så behöver du ju till exempel inte ha 120 Hz påslaget, så då klockar man ner uppdateringsfrekvensen för att spara batteritid. En del tillverkare är sämre på detta så att till exempel webbläsaren kör i 60 Hz vilket är en av apparna där man helst vill ha hög uppdateringsfrekvens. Stör du dig på att du inte får ut så mycket som du önskar dig av skärmuppdateringen kan du gå in i inställningearna för skärmen och låsa den på hög uppdateringsfrekvens. Det brukar inte påverka batteritiden så mycket som man kan tro.

En term som förekommer i sammanhanget är LPTO-skärm. På vanliga skärmar med hög uppdateringsfrekvens kan mobilen normalt justera mellan 60 och 120 Hz, men en LPTO-skärm kan gå ner så lågt som till 1 Hz för att spara energi. I praktiken är det främst om du använder Always On-display, så att klocka och aviseringar visas på skärmen även när den i övrigt är släckt som man får vinster i batteritid av detta. 

En annan faktor som kan påverka upplevelsen av förhöjd uppdateringsfrekvens är om mobilen har en LCD-display. De flytande kristallerna i LCD-skärmar kan nämligen inte uppdatera sig lika snabbt som lysdioderna i en Oledskärm, så även med förhöjd uppdateringsfrekvens brukar man uppleva eftersläpningar på en LCD-skärm.

Bättre ljusstyrka en av de senaste årens stora förbättringar

De senaste året har vi märkt en rejäl förbättring i ljusstyrkan på mobilskärmarna. Men det finns flera siffror att hålla reda på.

Ljusstarka skärmar är framför allt till glädje utomhus. För inte så många år sedan var det nästan omöjligt att läsa på mobilskärmen i direkt solljus, men nu klarar de bättre skärmarna av att tävla även mot sommarsolen. Ett annat användningsområde är att kunna visa gnistrande vitt i filmer som visas i HDR, det vill säga extra högt färg- och ljusomfång.

När skärmen krämar på med så mycket ljus riskerar batteriet att tömmas fort, så därför används bara den högsta ljusstyrkan om du tittar på bilder eller filmer i HDR, eller om skärmen är inställd på automatisk ljusstyrka och ljussensorn känner av att det är solljlus på skärmen. Det senare brukar kallas för High Brightness Mode (HBM) i telefonens specifikationer.

Det är dock oftast inte den siffran som tillverkarna anger i sina specifikationer, utan skärmens maximala ljusstyrka. Det är dock för en enskild punkt, inte hela skärmen på en gång, det klarar den inte av. Denna ljusstyrka används alltså främst vid HDR-visning, och säger egentligen inte hur bra skärmen klarar solljus, men det finns ändå ett tillräckligt bra samband mellan de två för att ge en idé om det.

Ljusstyrkan på skärmen andges oftast i enheten Nits (vilket är candela per kvadratmeter). Vi har ju ingen naturlig känsla för ljusstyrkemått, men som en tumregel kan man säga att du gärna vill ha minst 1000 Nits i HBM eller 2000 Nits i maximal ljusstyrka för att bekvämt kunna läsa skärmen i solljus. 

Vikbara skärmar

Vikbara skärmar är främst ömtåligare än andra mobilskärmar.

Vikkbara skärmar på mobiler är alltid av oledtyp, och har ofta samma ljusstyrka och uppdateringsfrekvens som vanliga mobilskärmar. De är ytbelagda med ett tunt lager vikbart glas, och ovanpå det ett skärmskydd i plast. Vikbara skärmar är betydligt känsligare för repor och andra skador än vanliga skärmar, men de är å andra sidan skyddade av att mobilen är hopvikt och skärmen dold när du inte använder skärmen.

Skärmskyddet på skärmen behövs för att skydda den vikbara skärmen som är svår att reparera, så det går inte att ta bort. Det är mer reflektivt än en vanlig mobilskärm, och det förstärks av att skärmens yta blir lite ojämn. I synnerhet på det ställe skärmen viks ihop blir det alltid ett litet veck som inte försvinner helt när skärmen är uppvikt. det gör att man upplever mer reflektioner i skärmen vilket kan upplevas som lite störande.

Andra siffror som tillverkarna gärna pratar om

Touchrespons och färgåtergivning är något tillverkarna gärna skryter om på dyrare mobiler.

Touchresponsen är alltså inte samma sak som uppdateringsfrekvensen, utan hur många gånger per sekund skärmen läser av tryck. På dyrare mobiler är detta ofta högre än skärmuppdateringsfrekvensen. Det är dock svårt att se att det skulle göra någon dramatisk skillnad, hur ofta är det man vill att skärmen ska reagera snabbare än den kan uppdateras? Tillverkarna brukar hävda att touchresponsen gör skillnad när du spelar actionspel, men det är i så fall på marginalen.

Färgåtergivning anges ibland i hur många färger skärmen kan visa, ibland i form av certifieringar för hur naturtrogen skärmen är, eller vilken färgstandard skärmen följer. I praktiken styrs upplevelsen av skärmens färger mer av om du ställt in den på klara eller naturliga färger, och är du inte en riktig bildnörd kommer du nog inte märka någon större skillnad på olika skärmars färgåtergivning, om det inte är en riktigt billig mobil med LCD-skärm.