Apptest: Talisman: The Horus Heresy

Talisman är en riktig klassiker bland brädspel, baserat på världen och figurerna som håller till i Games Workshops Warhammer-värld. Det betyder älvor, troll, dvärgar och drakar så det står härliga till, vilket i de flesta fall är tillräckligt generella för att även oinsatta ska ha en god dos igenkänningsfaktor. Brädspelet blev sedermera konverterat till digitalt format, där det på det stora hela fungerade på ungefär samma sätt och mycket av charmen bibehölls, även om plastfigurerna hade bytts ut mot pixlar.

The Horus Heresy har tagit grundplåten i Talisman. Ett spelbräde med tre regioner, där spelarna ska ta sig in i mitten för att vinna. För att få komma dit ska de hitta en magisk talisman, samtidigt som de stöter på både folk och fä (och andra spelare) längs resan och där en stor del av charmen ligger i att bygga på och utveckla sin karaktär. Så långt är allt välbekant.

Talisman Digital Edition: Troget förlagan

Skillnaden här är att miljön är framtidsvarianten av Warhammer, Warhammer 40k. Medan det är en imponerande värld i sig som Games Workshop byggt upp som är fullproppad med historier och mytologi i sig kräver det en hel del av spelaren för att över huvud taget hänga med.

Det gör att spelplanen numera är en hel galax med ungefär noll grafisk översikt över vad som händer på banan (även om det är rätt snyggt). Alla värden i spelet, liv, styrka, guld och liknande har bytt namn till något från den världen (ibland till synes mest bara för namnbytets skull) och egentligen alla karaktärer med universell igenkänningsfaktor är utbytta mot 40k-universumets motsvarigheter som ärligt talat inte alls delar “medeltids”-figurernas charm speciellt mycket. Nyheter i form av medhjälpare som kan försvara olika zoner i spelet åt dig eller att de fyra spelarna är uppdelade i två rivaliserande sidor är rätt kul tillägg. Men med en spelplan som mest består av ett rutnät istället för en tydlig spelvärld, ett grafiskt upplägg som är rätt svårt att få överblick över och karaktärer som du behöver vara insatt i spelvärlden redan från start för att relatera till infinner sig aldrig charmen här. Om spelet förlagts till en enskild planet eller liknande hade spelplanen blivit betydligt mer greppbar och lättspelad, men det hade bara räddat halva projektet. Det är lite som att spelmekaniken från Talisman tagits och spikats på ett annat koncept mest för att det gick snarare än att det faktiskt var en bra idé.