Vi kollar in Alljoyn

Qualcomm vill förena sakernas internet

Qualcomm har snackat om Alljoyn i flera år nu. Numera är det mer konkret än någonsin, samtidigt som det på inget sätt är en fysisk produkt.

Publicerad Uppdaterad

- En av mina kollegor gick och kollade in nya prylar under CES-mässan tidigare i år. När han kom tillbaka konstaterade han att det visas en hel del ”Internet of thing” och väldigt lite ”Internet of things”. Det berättar Rob Chandhok, chef för Qualcomm Internet Services och Qualcomm Interactive Platforms när vi sätter oss ner för en pratstund med honom.

Ryckt ur sitt sammanhang, som ovan, säger det egentligen inte allt för mycket. Qualcomm själva har snackat om Alljoyn i flera år nu, men det är först i år som det börjar dyka upp fysiska produkter som har stöd för tekniken och därmed blir det en mer aktuell historia. I korta drag handlar det om ett protokoll som ska få våra uppkopplade prylar att prata med varandra, utan att för den sakens skull behöva programmeras med enskilda enheter i åtanke.

Rent praktiskt innebär det att varje uppkopplad enhet har en förutbestämd uppsättning instruktioner som den meddelar andra Alljoyn-kompatibla enheter att den kan göra. Det uppkopplade låset har exempelvis ”låst” eller ”upplåst” följt av namnet på den som låste upp dörren med sin mobil som instruktion. En smart TV, en uppkopplad klockradio med skärm eller en wifi-högtalare med text-till-tal-funktion har i sin tur aviserat att den kan visa upp notifieringar och gör således det när låset aktiveras. De uppkopplade lamporna har aviserat vilka lägen de kan vara inställda på och i vilka färger de kan lysa i och kan därför ställa in sig efter hur schemat för ”nu kommer mamma hem” ser ut exempelvis.

Det kan även användas till olika typer av larm eller notifieringar. Ett exempel med en uppkopplad vinkyl skickar en varningssignal till lamporna om kylens dörr lämnats öppen, varpå lamporna blinkar rött. Den uppkopplade brandvarnaren går ett steg till och tar över hela TV-skärmens bild med ett varningsmeddelande och larmljud när brandsläckaren känner av brandrök.

Alla typer av kommunikation sker enbart genom att varje enskild enhet berättar att ”jag kan göra det här eller visa det här” utan att LG behöver ha samarbetat med Birdi för att vardagsrummets TV ska haja att den ska visa upp varningar från brandlarmet.

Just när det kommer till LG ska alla uppkopplade TV-apparater från 2011 och framåt få stöd för Alljoyn, om de inte redan har det vid leverans. Gällande vinkylar, lampor, brandvarnare och så vidare är det produkter som redan finns ute på marknaden eller som kommer att släppas under 2014, vilket gör Alljoyn betydligt mer konkret i dagsläget. En rejäl fördel gentemot många andra system är att det bara krävs wifi (med tillhörande wifi-nät då så klart) och stöd för mjukvaran. Inga separata kopplingsboxar eller liknande för att enheterna ska prata med varandra. 

- Det är bara mjukvara, berättar Rob Chandhok. Även om vi på Qualcomm gör en hel del wifi-chip själva och givetvis jättegärna ser att våra kunder använder våra chip är det inget som helst krav. Det känns lite dumt att säga det, men exempelvis LG:s TV-apparater som vi har i vårt demohus här på mässan använder sig inte av wifi-chip från oss. 

Samtidigt är systemet inne i en slags första fas där enheterna kommunicerar med varandra efter förutbestämda mönster och scheman. Qualcomm hade snickrat ihop en exempelapp för att visa lite närmare hur tekniken fungerar när det styrs från en surfplatta. Det handlade om en väldigt enkel app som direkt ritade upp knappar och skjutreglage på skärmen, allt baserat på vad respektive styrbar enhet talade om att de behövde.

Enligt Rob Chandhok är nästa steg för protokollet att användaren själv ska kunna sätta upp scheman och mönster för vilka apparater som ska prata med varandra och hur de ska reagera på olika händelser. Någon helt handfast tidsplan för det hela vill han inte gå in på i dagsläget, men det är på gång. Han är samtidigt väldigt noggrann med att understryka att Alljoyn inte är ett protokoll för att styra det smarta hemmet.

– Det vi visar här på mässan är några användarscenarion där Alljoyn kan appliceras. Hemmet är ett enkelt sätt att konkret visa hur det fungerar, men det kan appliceras på betydligt fler områden. Säg att jag har Alljoyn i min bil till exempel. Istället för att mitt barns kompis ska behöva para sin mobila enhet med bilstereon, för att sedan finnas i det enhetsminnet för all framtid trots att ungen kanske aldrig kommer sitta i bilen igen, kan allt fungera utan parning så fort han sätter sig i bilen. Om min mamma sätter sig i bilen ser hon på en gång vad hon kan göra och vilka saker hon kan påverka utan att behöva göra något för att ta reda på det. Hon kan strömma sin musik till stereon från mobilen när hon sitter i bilen, men så fort hon lämnat den försvinner de rättigheterna. När jag sätter mig i förarsätet känner systemet av att det är jag och var jag sitter och ger mig rättigheter att göra andra saker. Skulle mitt barn sätta sig i förarsätet medan bilen står still förstår systemet vem det är och att den personen antagligen inte behöver starta bilen utan bara behöver tillgång för att strömma musik eller reglera värmen.

En annan variant som visades upp var en router med stöd för Alljoyn. I Qualcomms demohus som fanns på mässan användes den för att berätta vilka enheter som gjorde vad. Exemplet på mässan var att teven i vardagsrummet talade om att husets fiktiva barn använde sin surfplatta för att smygtitta på Youtube efter läggdags, men med den typen av notifieringar går det att hitta en hel del andra användningsområden också.
I barnrummet visades hur tekniken kan användas för lokalt flerspelarläge i TV-spel. Demohusets fiktiva son och hans vänner kunde med enkelhet använda varsin surfplatta som spelkontroll, medan alla händelser i spelet avnjöts på barnrummets TV-skärm.

Allplay sköter musiken
En del av tekniken i det hela går under namnet Allplay och fanns även den för demo i demohuset. I korthet fungerar det på samma sätt som Sonos högtalare, fast utan krav på specifikt märke eller system. Den demo som visades upp var extremt lik det Sonos gör med sina produkter, men med skillnaden att musiken spelades upp från tre olika tillverkares högtalare.

Själva uppspelningen är ytterligare en aspekt i det hela. Antingen används en Alljoyn-kompatibel musikspelare och användaren kan ställa in musikzoner, volym och liknande bäst hen vill. Det finns också färdig kod som utvecklare av musikappar kan lägga in för att automatiskt få upp en Allplay-logga i appen så snart användaren befinner sig i ett nätverk som har sådana högtalare. Den färdiga koden medger liknande möjligheter för musikzoner och individuell volymkontroll som annars och precis som det fungerar med exempelvis Apple TV idag syns bara Allplay-loggan om det finns tillgängliga enheter, annars slipper du dess existens.

Allians bakom
Oavsett vilken typ av bakomliggande teknik vi pratar om finns det i stort sett alltid grupperingar, allianser och så vidare för att knyta samman företag bakom en viss teknik. Vi såg det väldigt tydligt nyligen inom trådlös laddning när tre standarder blev två, då två av grupperingarna samsades för att jobba mot ett gemensamt mål.

Bakom Alljoyn står Allseen Alliance, där givetvis Qualcomm står med som en av medlemmarna. Men utöver dem finns ett knappt fyrtiotal företag och organisationer, där några av tungviktarna är Cisco, LG, Panasonic, HTC och D-Link som också stödjer det hela. 

Utöver den uppenbara nackdelen att användaren själv inte kan ställa in scheman hos de uppkopplade prylarna (än) är det just tillgänglighet och pris som åtminstone initialt kan vara bromsklossen för protokollet. Som tidigare nämnt dyker många av apparaterna upp i år, då med tonvikt på årets andra halva. Samtidigt vet vi sedan tidigare att många småprylar med inbyggda funktioner för uppkoppling är hiskligt dyra. Philips Hue-lampor för 500 spänn styck är ett bra exempel på den saken. Allt sånt kommer givetvis att gå ner i pris, men nu i början är det som med all annan ny teknik rätt saftiga pengar att investera.

Samtidigt är vi imponerade av hur det hela faktiskt fungerar nu när det går att se det mer i verkligheten med faktiska produkter. Vi har skrivit rätt mycket om prylar som du styr med mobilen, men nästan utan undantag är det just ”internet of thing” det är snack om, där en pryl pratar med en specifik app eller tjänst. Efter en vända i Qualcomms demohus känns drömmen om det smarta hemmet och ”internet of things” betydligt mer verklig än vad den gjort många gånger förut.