Tema Hälsa och träning

Quantified self: Livs-logg för hälsans skull

Det blir allt vanligare med prylar som loggar olika aspekter av våra liv och sedan skickar sina data till mobilen eller molntjänster. Men vad betyder det för oss och våra liv? Och kommer vårt eget loggande att göra läkaren onödig i framtiden? Vi har pratat med två experter om förändringen på både kort och lång sikt.

Publicerad:

13 maj 2013 - 16:52

Uppdaterad:

27 nov 2013 - 11:05

Quantified self och life logging låter kanske som något trendigt modeord för inbitna fantaster, men utöver att det numera finns ett samlingsnamn för trenden så innebär det i dagsläget inget navelskådande hokuspokus. Många ägare av smarta telefoner har laddat ner träningsappar som spelar in löprundan med mobilens inbyggda gps och kan mäta både hur långt du sprungit, hur snabbt du rör på dig och, över en längre tid, hur du har förbättrat dina resultat och fått bättre flås.

Samma sak gäller för de som köpt en uppkopplad våg, som automatiskt loggar dina viktdata, eller de som laddat ner en app för att hålla koll på din kost och hur många kalorier du stoppar i dig.

Sensorer som kopplas till din mobil kan ännu inte ersätta läkaren, men väl vara ett bra komplement.

Det är egentligen inget nytt, utan användning av stegräknare, träningsdagböcker och liknande har funnit länge. Skillnaden idag är att du enkelt kan låta en app räkna ut alla detaljer, både direkt och över en längre tid, och på så sätt snabbt kunna se samband med din livsstil och hur dina levnadsvanor påverkar dig.

– Det handlar om att mäta sig själv för att kunna förstå mer om sig själv. Vissa vill prestera bättre, medan andra mest är nyfikna på sig själva och tekniken.

Det säger Ola Cornelius, grundare till Seven Things och en av de främsta förespråkarna för quantified self i Sverige.

Begreppet Quantified self kommer ursprungligen från Gary Wolf och Kevin Kelly på tidningen Wired och myntades 2007. Namnet är ett samlingsbegrepp för datorteknik vi bär på oss och sousveillance, en slags motsats till övervakning som syftar på bevakning ur enskilda personers synvinklar, snarare än övervakning från kameror på förutbestämda platser.

Termerna har dykt upp till och från sedan 70-talet och sousveillance i det här fallet syftar mestadels på övervakning av sig själv med hjälp av bärbara sensorer, men även inspelning av det bäraren gör och ser under en dag. 

När det gäller just bärbara sensorer har det skett en enorm ökning de senaste åren, särskilt inom den uppkopplade tekniken där telefonen fungerar som antingen inspelningsmedium eller en mottagare för externt anslutna sensorer såsom pulsband eller stegräknare. Men hur kommer det sig att den här typen av utrustning är så mycket i ropet just nu? En förklaring är den senaste versionen av bluetooth, version 4.0, vars främsta egenskap är att erbjuda extremt strömsnål uppkoppling mot trådlösa enheter. Något som lämpar sig bra för små sensorer där batteriet inte kan vara hur stort som helst. Men det är inte hela sanningen.

– Före de smarta telefonerna och de enklare gränssnitt som de erbjuder har den här typen av mätningar varit hyfsat bökiga och i många fall helt manuella, säger Ola Cornelius. Nu finns både tekniken och enkelheten i gränssnitten för att det ska vara värt att logga sina data.

Ola Cornelius, grundare till Seven Things.

Det håller Laurent Vandebrouck, Europachef för Qualcomms hälsoavdelning Qualcomm Life, med om.

– Det är sant att mycket utrustning inom det här området använder bluetooth på grund av dess enkelhet, men det finns även andra faktorer som påverkar att området vuxit de senaste åren. Främst handlar det om gränssnittet som blivit betydligt mer inbjudande, informativt och framför allt underhållande att använda. Att vissa applikationer samlar in flera typer av data gör att användare får en rikare upplevelse. En ytterligare aspekt är gamification eller på svenska »spelifiering«, alltså att ta idéer från spelvärlden och införa det i områden som normalt inte förknippas med spel. Belöningar som används i spel gör att användarna i första hand blir engagerade och fortsätter använda applikationen, men att det i andra hand leder till positiva beteendeförändringar.

Bli din egen doktor

Utöver att logga och mäta lite mer lättsamma data som hur många steg du tar och hur många kalorier den där hamburgaren till lunch egentligen innehöll finns det en betydligt mer seriös sida av det uppkopplade loggandet och det är inom vården. Här handlar det om att alla från diabetespatienter till de som drabbats av Parkinson kan dra nytta av att logga personliga data, både för sig själva och för läkarkåren.

– Om du på grund av sjukdom loggar din vikt, ditt blodtryck eller ditt blodsocker på egen hand får läkaren betydligt mer kött på benen för att behandla dig, konstaterar Ola Cornelius. Ofta tas inte sådana data upp idag, trots att det kan vara viktigt för diagnosen.

Givetvis kommer det att bli en tung omställningsprocess för vården och det kommer att ställa större krav på läkarna. Idag uppstår en del irritation över patienter som googlat fram sina symptom innan de går till doktorn och det kommer troligen bara att öka, samtidigt som uppmätta data kan leda till bättre vård.

– Det är först nyligen som de tekniska lösningarna blivit skalbara nog för att kunna användas av enskilda personer i vårdsyften, menar Laurent Vandebrouck. Det är först nu vi börjar få standarder att följa för den här typen av utrustning samtidigt som tekniken hela tiden krymper och blir lättare att hantera och uppgradera. 

Frågan är om tekniken kommer att göra alla människor till sin egen privata läkare och att riktiga doktorer försvinner i många fall.

– Det är på extremt lång sikt i så fall, menar Ola Cornelius. Framför allt handlar det om att läkarna kan få mer information och effektivisera sin organisation utifrån det. 

Laurent Vandebrouck, Europachef för Qualcomms hälsoavdelning Qualcomm Life

Säkerheten viktig

Men med sensorer för att mäta hur det egentligen ser ut och fungerar inuti din egen kropp kommer snabbt frågan om säkerhet upp. Hur kan vi veta att de aktuella sensorerna faktiskt fungerar?

– När det gäller hälsotillbehör, som stegräknaren Fitbit, så handlar det mest om en träningspryl som inte behöver vara styrd av regleringar och lagar, även om det är sådant på väg, berättar Ola Cornelius. Om vi istället pratar blodsockermätare och blodtrycksmätare kommer vi in på det medicintekniska området och där finns det mängder med lagar och regler som måste uppfyllas för att produkten ska få släppas, så ur den synvinkeln finns det ingen större anledning till oro.

Ett annat steg i säkerhetsaspekten är hur dina data hanteras när de väl skickats från sensorn som mätte upp dem. Vem är det som hanterar dina data och hur stor är risken att de hamnar hos någon du inte ens visste hade tillgång till dem?

– Säkerhet och integritet är absolut viktigast för vår egen 2Net-plattform, berättar Laurent Vandebrouck. Både utrustningen och plattformen är säkerhetsklassade och godkända av myndigheter i Europa, Kanada och usa. Tyvärr tar inte alla företag den här aspekten på lika stort allvar, så konsumenten måste själv läsa på och lära sig vilka det egentligen är som har hand om hennes data.

– Det mest intressanta är vilka data det handlar om och var de hamnar, anser Ola Cornelius. Det kommer att bli en mycket intressant diskussion som kommer att bli allt viktigare framöver. Samtidigt är inte regelverken helt och hållet tydliga på alla håll. Då kommer också frågan vad som händer om exempelvis Google eller ditt försäkringsbolag kommer över dina data, särskilt om vi börjar undersöka våra egna gendata inom kort. Det kan finnas väldigt mycket att vinna på att anonymt samla in den här typen av data och sedan slå ut det på ett helt samhälle och dra slutsatser av helheten.

Men det är inte bara oro över säkerheten som mobil hälsa och uppkopplade enheter handlar om. Det kommer även att innebära en revolution på andra håll.

– Uppkopplad hälsovård är väldigt viktigt för äldre och i utvecklingsländer med långa avstånd till sjukhus. Globalt idag finns det fler som har tillgång till en mobiltelefon än vad det finns folk som har tillgång till rinnande vatten eller ens en tandborste. Med billigare och mindre teknik som kan hantera data via mobila enheter kommer sjukvården i de delarna av världen att gynnas enormt.

Vanligare i framtiden

Allt eftersom ny teknik blir tillgänglig, sjunker i pris och vi användare blir mer vana vid den kommer den att utvecklas. Men hur ser framtiden ut på de här områdena?

– När det kommer till personlig loggning i dagsläget kan det jämföras lite med hur en Iphone såg ut när den kom jämfört med vad den kan göra idag, spekulerar Ola Cornelius. När den kom var den smarta telefonen egentligen inte speciellt smart och det är en helt annan grej nu bara ett par år senare. Samma sak kommer att hända med den här typen av sensorer och utrustning.

Det finns tidiga exempel på vad som kan komma härnäst, exempelvis med den speciella klockan från Basis som mäter puls, kroppstemperatur, hur mycket du svettas och så vidare.

Det är ett bra exempel på hur konsumentprodukterna kommer att utvecklas framöver, med fler sensorer och mätpunkter. Samtidigt kommer produkter som Google Glass och de kommande smarta klockorna att betyda mycket för det här området. Främst klockorna, då det inte är en lika främmande produkt för de flesta som glasögon med inbyggd skärm kanske kommer att vara. Med tekniken direkt på armen öppnar det upp för betydligt mer.

– Bärbara sensorer kommer inom en ganska snar framtid att kunna sys in i kläder eller helt enkelt fästas på eller i kroppen, menar Laurent Vandebrouck. Allt eftersom tekniken och apparna avancerar kommer det att bli lättare att tidigt hitta sjukdomar. Lite som Star Treks Tricorder i form av en handhållen enhet som snabbt kan identifiera upp till 15 olika sjukdomar på ett ögonblick.

Reportaget ovan är första delen i Mobils hälsotema.

I morgon tisdag kommer del två: Martonkampen - vilken träningsapp är bäst?

.

.

 

.