Mobil från IFA 2015

I samarbete med Huawei

I gränsen mellan fantasi och verklighet

Vi har testat VR i HTC Vive

Det står snabbt klart att HTC Vive levererar över förväntan.

Publicerad:

7 sep 2015 - 06:27

Uppdaterad:

6 okt 2015 - 15:42

Medan enheten och de olika spelnivåerna startas så ser jag ett tomt, vitt landskap som försvinner i oändligheten. Jag har på mig vr-hjälmen med resårband runt huvudet och hörlurar för att dels höra miljöljud och effekter från miljöerna jag får se, men även för att få instruktioner från killen som leder mig genom demonstationen i HTC:s monter på IFA-mässan i Berlin. Vi är ett fåtal utvalda som får testa och demotiden är bokad långt i förväg.

Jag har två handkontroller som har varsin pekplatta där jag vilar tummarna och en avtryckare på vardera kontroll som jag använder för att göra val.  I den vy jag ser i vr-hjälmen ser jag även handkontrollerna. Från början ligger de på golvet framför mig, men när jag ska ta emot dom ur demokillens hand så ser jag hur kontrollerna seglar upp från golvet och ser ut att sväva i luften och när jag sträcker ut mina händer för att ta emot kontrollerna är de mycket riktigt precis där jag ser dem i vr-vyn. Det är en häftig känsla av att verklighet och fantasi smälter samman.

Mina händer svävar fritt
Handkontrollerna kan i den vy jag ser inta olika skepnader. Jag ser aldrig mina egna armar och tittar jag ner finns heller inga ben där. Vyn är alltså som att sväva omkring, även om jag hela tiden står stadigt på marken i verkligheten. Beroende på i vilken virtuell värld jag befinner mig så ser handkontrollen olika ut. När jag står i köket och får i uppdrag att blanda ingredienser till en måltid så bli handkontrollerna till händer som svävar runt som jag rör mina händer. Jag kan röra vid saker, greppa, lyfta upp och flytta dem. Jag råkar av misstag stöta till en vinflaska på bordet så att den ramlar i golvet och går sönder. För att hitta alla ingredienser måste jag leta runt i köket. Det ska finnas tomater, champinjoner, salt och chilisås. När jag inte hittar den sista champinjonen öppnar jag kylskåpet och att göra det med hjälp av handkontrollen känns helt naturligt. Jag sträcker mig mot kylskåpets handtag, trycker på kontrollenhetens avtryckare och mycket riktigt så öppnas dörren. Då kan jag stäcka mig efter champinjonen där inne, trycka in avtryckaren på kontrollen för att greppa svampen och sedan gå bort till grytan och lägga den i där.

Aha-upplevelse
Eftersom rummet bara är ett par kvadratmeter stort handlar det inte om att gå runt i omfattande miljöer, utan mer om att upptäcka och undersöka mindre rum. För att inledningsvis gör mig bekant med utrustningen får jag blåsa upp en ballong med ena handkontrollen och sedan boxa till den med den andra när den sakta seglar upp mot skyn. Exaktheten är precis och det är en aha-upplevelse att jag verkligen kan på verka den virtuella världen. I nästa stund står jag på däck till ett förlist fartyg på havets botten och ser i fjärran hur en val simmar emot mig och sakta blir större och större. Jag är medveten om att mina intryck kommer från enbart det jag ser i hjälmen, men ändå hukar jag när valen kommer närmare och frågar mig om det här faktiskt kan vara farligt. Det känns som om valens gigantiska fenor skulle kunna slå till mig, trots att jag logiskt vet att det inte är möjligt.

Det handlar inte om att grafiken i sig är extremt högupplöst eller verklighetstrogen. Man kan faktiskt se pixlarna så på det sättet är det inte perfekt. Upplevelsen är dock så stark att man sugs in i världarna och det känns riktigt verkligt. Även efter att jag lämnat demorummet påverkas jag. När jag är på väg från demonstrationen kommer jag på mig själv med att i sinnet vara kvar i den virtuella världen. Jag tar rulltrappen en våning upp, men frågar mig själv hur det här ska fungera. Jag väntar nästan på demokillens instruerande röst, men sedan kommer jag på att nu är jag i verkligheten. Jag vet hur det här funkar, utan handkontroller och vägledande röst i hörlurarna. Det är en påtaglig krock mellan fantasi och verklighet.

Under den knappa halvtimme som jag får testa hjälmen hinner jag uppleva ett tiotal olika spelnivåer. För det är framförallt spel och underhållning som man ser att HTC Vive har potential, även om HTC ser även utbildning, och försäljning som användningsområden. Ikea skulle till exempel kunna visa nya kök utan att behöva bygga upp köket på riktigt.

Inte som andra vr-lösningar
HTC Vive skiljer sig från andra VR-lösningar vi testat och det finns till exempel ingen koppling till HTC:s mobiltelefoner. Hjälmen innehåller två bildskärmar och från hjälmen går det ett gäng kablar till en dator som matar hjälmen med de digitala bilderna. Flera gånger trasslar jag in mig en aning i kablarna, så det är den tydligaste nackdelen. En trådlös hjälp skulle öka rörligheten. Ändå är upplevelsen verkligt engagerande och skillnaden är stor mot till exempel Samsung Gear VR. Samsung kräver att du använder en av de senaste Galaxy-modellerna som bildskärm i hjälmen medan HTC Vive är helt fristående från mobiltelefonerna. Det är inte bara det faktum att bilden är betydligt bättre i HTC Vive än i Gear VR utan framförallt att vi på ett helt annat sätt kan förflytta oss i virtuella världen och interagera med den. För att jag inte ska springa rätt in i väggen i rummet så kommer det upp ett blått rutnät i min vy och den visar när det är 30 centimeter bara kvar till väggen, så då är det läge att vända.

När jag får i uppdrag att visa min kreativitet i en av de sista spelnivåerna under demonstrationen så blir min vänstra kontroll till en färgpalett och med höger kontroll kan jag välja vilken färg jag vill måla med och ett klick på avtryckaren skjuter ut den färgen i det virtuella rummet. Här är jag dock inte begränsad till att måla i två dimensioner. Jag kan istället måla tredimensionellt och genom att ta ett steg fram kan jag dessutom kliva in i min målning. 

I butik till jul
HTC Vive har ännu inte fått en prislapp, men det ska inte dröja allt för länge innan man faktiskt kan köpa den och skapa uppleva vr på riktigt. Mot slutet av året ska de första enheterna nå sina köpare och under nästa år ska tillverkningen utökas. Att jag direkt efter demonstrationen för ett ögonblick undrar om jag är i verkligheten eller kvar i den virtuella världen visar på kraften i den här tekniken.

.

.

 

.