Det är tuffa tider för oss som gillar mobiler i lite mindre format. Vid sidan av att mobilerna blivit dyrare och dyrare har de också blivit större och större. Något liknande Sonys Compact-mobiler kan vi glömma. Nu får vi vara glada om vi ens hittar mobiler i det vi tidigare kallade normalstorlek, mobiler som går att använda med en hand. De flesta tillverkare hoppar över den storleken och går direkt på det som brukade räknas som Plus-format, där enhandsanvändning är något du kan glömma.
Apple gör fortfarande mobiler i “standard”-storlek, och även Samsung, med sin Galaxy S20, som dessutom finns med eller utan 5G. Utan kostar telefonen 10 000 kronor, med 5g en tusenlapp mer.
Men något har hänt med storleken även i Samsungs mindre format. I strävan att få så stor skärm som möjligt på liten telefon har Samsung helhjärtat anammat 20:9-formatet på skärm i år. Det innebär att Galaxy S20 jämfört med den tidigare smidigaste toppmobilen S10e är nästan en centimeter längre på höjden. Det gör telefonen mer topptung och svårare att använda med en hand eftersom man omöjligt kan nå skärmens överdel med tummen. Jämfört med vanliga Galaxy S10 är skillnaden mindre.
Kämpar mot dåligt rykte
Att jämföra med förra årets toppmodeller från Samsung är högst relevant. När jag testar Galaxy S20 har telefonen funnits till salu ett par veckor. Till skillnad från den dyrare Galaxy S20 Ultra som vi hade för test från säljstart har något intressant hänt. Galaxy S20-familjen har fått dåligt rykte. Det började med att den dyraste S20 Ultra enligt flera användare hade problem med autofokus, även om det inte var något vi lade märke till på vårt testexemplar. Sedan kom rapporter från användare av mobilerna med Samsungs Exynos-processor att den underpresterade jämfört med Snapdragon-varianten, och dessutom hade problem med överhettning.
Det är varianten med Exynos 990 som säljs i Sverige, och även om jag inte märkt av några problem med överhettning kan jag bekräfta att telefonen blir varm. Prestandatestet Antutu uppger att telefonens temperatur går upp till 41 grader under testets belastning. Som jämförelse blir Oneplus 8 med Snapdragon 865 35 grader varm under samma test.
Förutom visst obehag är ju värmen inget som direkt påverkar användarupplevelsen såvida den inte får telefonen att stänga ner sig, och det har jag som sagt inte råkat ut för. Däremot är det rimligt att anta att processorn stryper prestandan för att hindra att inte temperaturen går upp ytterligare. I vilket fall är S20 bara marginellt snabbare än S10 i prestandatester. Telefonen känns i praktiken riktigt snabb, kanske något snabbare än S10, men hastighetsskillnaden är inte tillräcklig för att motivera att du väljer S20 framför S10 om du funderar på att uppgradera från en äldre mobil.
Det är ju annars närmast underförstått att en ny generation mobiltelefoner ska vara snabbare än föregångaren. Om de inte är det får de vara bättre på något annat sätt, varför ska man annars välja en Galaxy S20 i stället för en S10 som fortfarande säljs och kostar 2-3000 kronor mindre. Att betala så mycket bara för att en nyare modell får uppdateringar ett år längre räcker inte.
När det gäller S20 har Samsung främst satsat på att uppdatera skärmen och kameran. 5G är möjligen ytterligare ett skäl, men i Sverige ska vi inte räkna med att 5G spelar någon roll förrän efter att nästa generation toppmodeller börjat säljas om ett år, så det är inget skäl i sig att hoppa på just detta tåg nu. Om man däremot ändå ska köpa ny mobil kan det finnas en poäng att framtidssäkra.
Högre skärmfrekvens
Den främsta nyheten i skärmen är att den har en uppdateringsfrekvens på 120 hertz i stället för 60. Det är en skillnad man verkligen uppfattar med blotta ögat när man provar att skrolla på till exempel webbsidor. Funktionen är avslagen som standard men jag rekommenderar att man slår på den. Enligt Samsung drar det lite mer batteri men den skillnad vi uppmäter är liten. Även om skillnaden är subtil gör den telefonen lite trevligare att använda.
Jämfört med S10 har Samsung retirerat märkbart från det där med krökta skärmkanter. På S20 handlar det snarare om rundslipade hörn än att skärmen är krökt på riktigt. Jag har alltid tyckt att krökt skärm är snyggt men opraktiskt då man lätt får feltryck av att handflatan nuddar skärmen, så jag är bara nöjd med det. Det är imponerande hur diskret skarven mellan skärmen och metallramen är, de flesta mobiler har en synlig plastlist mellan glas och metall för att skärmen inte ska spricka.
I övrigt är skärmen rätt lik den på föregångaren, vilket betyder bäst i klassen när det kommer till skärpa och färgåtergivning. Som standard tycker jag att telefonen har väldigt överdrivna färger men det är en inställning du kan ändra.
En annan subtil förändring av användarupplevelsen är vibratorfeedbacken vid knapptryck som är mycket mjukare och diskretare än i föregående generation. Det här är små detaljer men de gör ändå att S20 känns en smula lyxigare än S10. Men det är just lyx vi talar om, inte nödvändigheter.
En sak som tyvärr är densamma sedan föregående generation är fingeravtrycksläsaren i skärmen. Fingeravtrycksläsare i skärm fungerar aldrig särskilt bra för mig men värst fungerar Samsungs fingeravtrycksläsare, och rätt ofta får jag ta till andra inloggningssätt för att jag överskridit antalet misslyckade försök att låsa upp telefonen.
Oväntad zoomkamera
Vad gäller kamerauppsättningen så är den i grund samma som på S10: En huvudkamera, en vidvinkelkamera och en zoomkamera. Huvudkameran och vidvinkelkameran har fått lite större sensorer men den främsta skillnaden står zoomkameran för som här är på 64 megapixel. Samsung är lite diffusa med hur den funkar, standardläget vid zoom är 3x hybridzoom, vilket är en kombination av optisk zoom och flera exponeringar för att skärpa upp bilden. Det finns även ett läge där man kan fota med 64-megapixelkameran i full upplösning, men då är utsnittet detsamma som för huvudkameran. Den optiska zoomen har alltså ingen riktig telelins, den bara beskär en 64-megapixelbild för att få zoomeffekt. I alla fall är det min slutsats efter att ha jämfört zoomfotografier med bilder från 64-megapixelläget. Du får helt enkelt samma detaljupplösning.
Det viktigaste är inte hur zoomningen går till utan hur resultatet blir, och zoombilderna blir något skarpare än i förra årets toppmodeller från Samsung men känns samtidigt lite mer hårdprocessade. Du får i alla fall betydligt mer detaljer än om du zoomar in i bilder från standardkameran.
64-megapixelläget är egentligen den främsta nyheten bland kameror. När jag tar med S20 på en fotojämförelse med S10 blir resultatet i övrigt väldigt jämt, och ofta är det direkt svårt att se skillnad mellan bilderna ens i förstoring. Undantaget är bilder i riktigt dålig belysning, där S20 faktiskt är märkbart sämre än föregångaren.
Det är synd att det är så bökigt att växla till och från 64-megapixelläget. Du måste gå in och ändra i bildstorlek i stället för att välja ett alternativ i standardmenyn. För resultatet i det högupplösta läget blir ofta mer detaljrikt, åtminstone i bra ljus, och det är en av få verkliga förbättringarna i kameran. I mörker är 64-megapixelläget sämre än standardkameran.
En nyhet är att du kan filma i 8K-upplösning, det vill säga 7880 x 4320 pixel. Du har förmodligen ingen skärm som kan visa så högupplöst film, men det gör att du kan zooma in i filmen i efterhand och du kan ta ut stillbilder i 30 megapixel. Men så fort du panorerar eller liknande blir förstås dessa stillbilder inte särskilt skarpa.
Allt på en tagning
Det finns en ny kamerafunktion som är riktigt bra. Den heter “En tagning”, och du gör den som om du spelade in en kort filmsnutt. I galleriet ser det ut som en bild men öppnar du den får du upp flera stillbilder och filmer i olika varianter, där du kan välja vilken du vill behålla. Tanken är att du inte ska behöva tveka mellan att ta en stillbild eller filma, närbild eller hyperlapse, kameran gör allt på en gång och låter dig välja i efterhand. Det är faktiskt en riktigt trevlig funktion, men den har kommit även i en mjukvaruuppdatering till S10.
Det är också en av mycket få nyheter i användargränssnittet One UI 2.1, som annars är mycket likt det som föregångarna har i och med uppdateringen till Android 10. Det är i mitt tycke en förbättring över standard-Android, där Samsung har ansträngt sig för att samla de knappar man behöver interagera med i skärmens nedre del och lämna den övre delen till information. Detta för att göra enhandsanvändning lättare.
Men det räcker med att öppna webbläsaren, Chrome eller Samsungs egen gör ingen skillnad, för att behöva mata in text i skärmens överkant, och då blir återigen telefonens långsmala format ett problem mer än en tillgång.
Ju mer jag testar Galaxy S20, desto mer osäker blir jag på om den verkligen utgör ett bättre alternativ än föregångaren S10 för den som uppgraderar från en äldre mobil. Den är inte mycket snabbare och kameran är inte mycket bättre. Men med mer användarvänlig skärm, mjukare skrollning, skönare vibratorfeedback är telefonen ändå subtilt trevligare att använda. Telefonen känns verkligen som state of the art, men state of the art verkar inte ha rört sig särskilt mycket på ett år. Kanske börjar det bli dags att gå ifrån att lansera en ny telefonmodell varje år?
Frågor & Svar
Är det mycket tredjepartsappar i systemet? Ja och nej. Samsung vill installera en hel del vid installation, men du kan kryssa av dem. En del appar, som Facebook och Netflix får du i alla fall.
Finns det hörlursuttag? Nix, för det får du välja någon billigare Samsungmobil.
Har telefonen stereohögtalare? Ja, men de är olika starka. Så du får viss rumskänsla men det känns ändå som det mesta av ljudet kommer från telefonens botten.
Ett alternativ
Förra årets toppmodell: Klarar du dig utan 5G ett par år till är Samsung Galaxy S10e ett mycket prisvärt alternativ i lite smidigare format.
Testbild
I dagsljus är 64-megapixelläget ett trevligt alternativ som bjuder på mycket detaljer.
