Reportage: Så snuskig är din mobil

Vi står i en laborationssal fylld av medicinsk och teknisk utrustning i en av de många byggnaderna vid Karolinska universitetssjukhuset. Det luktar lite illa och konstigt, som det brukar göra på sjukhus, men här kommer dofterna också från olika bakterieodlingar som finns i den avdelning för klinisk mikrobiologi som vi befinner oss på. Till vardags görs här nämligen bland annat analyser av bakterier från allt ifrån sårinfektioner till avföringsprover. Mindre mysiga exempel på det senare finns att beskåda i provrör i labbet. I min ryggsäck har jag med mig en plastpåse innehållande fyra telefoner och en surfplatta: Samsung Galaxy S, Samsung Galaxy S2, Iphone 4S, en gammal Nokia E72 samt en första generationens Ipad. 



Camilla Lindgren, biomedicinsk analytiker, radar upp telefonerna tillsammans med ett mynt och en sedel på ett bord och plockar fram en handfull röda tryckplattor, rodacplattor, som ska användas för att ta bakterieprover från enheterna. Rodacplattorna låter bakterierna växa till sig till antalet, och det går snabbt. Efter att ha tagit prover från mobilerna och pengarna jag har med mig sätter Camilla Lindgren lock på plattorna.
– Nu ska de stå i 35-gradig värme i sammanlagt fem dygn, men vi tittar på dem redan efter två dygn, säger Camilla Lindgren och ställer in rodacplattorna i ett värmeskåp.



Av de telefoner jag har med mig för test har egentligen bara Iphone 4:an och Ipaden använts i vardagligt bruk i någon större utsträckning den senaste tiden, eftersom de övriga modellerna är ganska gamla sådana som tidigare mest legat och skräpat. Inför testen passade dock flera av redaktionens medlemmar på att försöka pilla så mycket som möjligt på skärmarna för telefonerna, för att eventuellt kontaminera dem med vad det nu kan tänkas finnas för bakterier på våra händer. Ipaden hade före testen använts flitigt av barn i dagisåldern tillhörande redaktionsmedlemmarna. De referensföremål i form av mynt och sedlar som också är med i testen blev jag tillväxlad bara några minuter innan det var dags för provtagningen.

Dags att kolla resultatet

Reportage: Så blir trasig mobil som ny

Tillbaka på Karolinska universitetssjukhuset igen två dagar senare har den tidigare klarröda färgen på tryckplattorna förvandlats till betydligt mörkare nyanser. Camilla Lindgren tar av locken och här har det minsann hänt saker. Stora färggranna fläckar pryder ytorna och variationen är stor mellan de olika enheterna.
– Varje sådan fläck är som en miljonstad för bakterier, säger Christian Giske, som är överläkare på avdelningen för klinisk mikrobiologi på Karolinska universitetssjukhuset. 

En brittisk studie som gjordes 2011 vid London School of Hygiene and Tropical Medicine visade att man på var sjätte mobiltelefon kunde hitta spår av ecoli-bakterier vilka sprids med avföringen. Man hittade även mobiler med gula stafylokocker, vilket är en vanlig orsak till matförgiftning. Studien baserades på närmare 400 bakterieprover där 95 procent av mobilanvändarna sade sig tvätta sina händer ofta. Samtidigt är dagens mobilanvändare väldigt benägna att ha med sig telefonen in på toaletten, vilket också bådar för att mobilen kan sprida olika tarmbakterier och andra otäckheter.



De provtagningar vi gör på Karolinska universitetssjukhuset visar inga spår av annat än hudbakterier och omgivningsbakterien Bacillus, men förekomsten av tarmbakterier på mobilen är egentligen inte så konstig, menar Christian Giske.
– Om man har med sig sin telefon överallt, in på toa och andra ställen, då är det klart att det kommer att finnas tarmbakterier på den. Det har i de flesta fall sannolikt ingen konsekvens, men kan i vissa lägen vara ett sätt att sprida resistenta bakterier.

Ett potentiellt riskmoment skulle till exempel vara om det cirkulerar någon form av magsjukdom i familjen, menar han.
– Man kan fundera över handhygieniska aspekter. Mobilen är kanske inte något man ska pilla på alls när man sitter på toa, men det är klart att det är frestande eftersom det finns så mycket underhållning i telefonerna. 

Hur länge överlever bakterierna på mobilen om man lägger ifrån sig den?
– Inte så väldigt länge, men flera timmar åtminstone. Både telefon och surfplattor är absolut något man kan torka av dagligen. De blir ju lätt rätt kladdiga. Jag brukar bara ta en våt trasa eller papper och torka av, den mekaniska rörelsen tar bort rätt mycket saker.

Mycket bakterier på sedel och surfplatta
I den bakterietest som Camilla Lindgren och Christian Giske utför åt oss utmärkte sig också sedeln genom att ha ett resultat som var betydligt mer färggrant än vad bakteriekolonierna på de övriga rodacplattorna var. 
– Det här är nog mest hudbakterier, och något som vi inte utan vidare kan artificera. Jag skulle tro att det här finns på väldigt många sedlar, så det är nog inget konstigt. Inget av det är farliga bakterier, säger Christian Giske.

Hudbakterier har vi alla på oss och det är varken farligt eller något som man ska försöka eftersträva att bli av med, menar han.
– Hudbakterier kan man inte ta bort och ska inte ta bort, om man går och spritar sig så ofta att man inte har hudbakterier så har man kanske andra potentiella problem och det är inget som ska eftersträvas. 

Att barnens surfplatta var den testade enhet som gav de allra största bakteriekolonierna i testen är heller inget som förvånar Christian Giske, som trycker på god handhygien som viktig rent allmänt för att undvika smittospridning.
– Barnen kan ju tvätta händerna innan de använder plattan, när de varit ute och innan de börjar använda saker. Det är ju en allmänt bra regel att barnen ska tvätta händerna när de kommer hem som första grej. Sen är det bra att regelbundet torka av telefonerna och plattorna.

Av bakterieansamlingarna i vår test att döma är det heller inte särskilt lyckat att hålla på och pilla på mobilen samtidigt som du lagar mat.
– Håller du på med kyckling eller något och samtidigt håller på med ett recept på surfplattan så kan det vara ett riskmoment, säger Christian Giske.