Krönika: Därför kan vi förvänta oss en ny Windows-telefon - del 2

Jag tänkte fortsätta mitt resonemang (läs del 1 här) om varför vi, om man ser till helheten genom detaljerna, borde få se en ny Windows-mobil från Microsoft. Det handlar bland annat om Microsofts bakvända väg mot ett gränssnitt, företagets arbetssätt utifrån tidigare lanseringar, och inte minst vilken hårdvarutillverkare som Microsoft borde plocka fram plånboken och köpa. 

Windows 11 för små skärmar

En fundering som dök upp från en läsare var problem med hur man anpassar GUI:et, gränssnittet, från Windows 11 på ett användarvänligt sätt med alla dess funktioner. Enkelt uttryckt - det gör man inte. Man skapar två skilda gränssnitt på samma grund, vart och ett anpassat efter förutsättningarna.

Här är det på sin plats att ta ett stickspår för att få lite sammanhang, och det är att flera tillverkare redan idag tänker i form av mobilt och desktop. Samsung har sedan länge det som kallas för Samsung DeX där mobilen antingen trådlöst eller via HDMI kan anslutas till en extern skärm, så att du får ett skrivbordsliknande gränssnitt där appar visas i fönster och du kan använda mus och tangentbord precis som på en vanlig dator. Google arbetar också med att anpassa Android för större skärmar, bland annat för sina Fold-mobiler, där man får en form av desktop med ett “aktivitetsfält” längst ner. Till och med Apple påstås arbeta med ett desktopliknande läge för större skärmar, förmodligen för sin vikbara Iphone som ryktas lanseras under andra halvan av 2026.

Det Microsoft behöver göra är i mångt och mycket tvärtom mot vad Samsung, Google och Apple gör. Microsoft har redan sitt desktopläge och behöver gå åt det andra hållet genom att skapa ett gränssnitt för små skärmar. Och det har de gjort förut. Många gånger i lite olika varianter.

Det mest uppenbara var när man skapade sitt “Tile”-baserade gränssnitt för Windows Phone. De dynamiska plattorna, som kallades Live Tiles uppdaterade sig inte bara dynamiskt med information från respektive app, plattorna anpassade sig dessutom problemfritt mellan upplösningar och skärmstorlekar.

Microsoft har även gjort andra förenklade gränssnitt. Ett exempel är varianten av Tiles som man försökte göra populärt i Windows 8. Här berodde magplasket faktiskt inte så mycket på Tiles i sig. Avsikten var att de skulle användas på Windows-surfplattor som blev utkonkurrerade redan innan de lämnade ritbordet av Android och Ipad, och att ingen ville använda Tiles på stationära datorer. Ytterligare ett exempel är spelkonsolen Xbox X|S som till viss del bygger på Windows 11 men har ett gränssnitt som är anpassat för TV-apparater och handkontroller.

Det behöver inte ens ligga långt fram i tiden. WinUI 3 är Microsofts bibliotek för användargränssnitt som används för att bygga Windows-appar, och det är en del av Windows App SDK. WinUI 3 är strategiskt logiskt eftersom det mycket väl skulle kunna användas för att skapa appar och gränssnitt för mobiltelefoner om de kör ett operativsystem som är kompatibelt med Windows App SDK, som ett hypotetiskt Windows Copilot+ för mobiler. Det finns redan indikationer på att Microsoft experimenterar med att göra Copilot till en native WinUI 3-app, vilket visar att de satsar på att integrera AI och moderna gränssnitt djupare i operativsystemet. Om gränssnittet skulle skalas ner till mobilformat är det inte långsökt att tänka sig att WinUI 3, eller en kommande WinUI 4, blir en nyckelkomponent för att hantera Windows på små skärmar.

Att använda mobilen som dator

En annan fråga som dök upp var möjligheten att ansluta kringutrustning för att använda en Windows 11-mobil som en form av stationär dator. Det är ett problem som i mångt och mycket redan är löst, något som jag var inne lite på i det förra stycket om desktopläge. Om vi tar Android som exempel går det både trådlöst och via USB C att ansluta skärm, tangentbord, mus och annan utrustning, på i princip samma sätt som du kan få en närmast stationär dator genom att ansluta en bärbar dator till en dockningsstation.

En klassisk Microsoft-taktik

Att arbeta på det här sättet, att utveckla och arbeta med en rad till synes osammanhängande detaljer för att sedan presentera något färdigt är inte heller långsökt utan något som Microsoft har gjort förut. De har ofta använt samma recept när de klivit in i nya produktkategorier: de bygger på befintlig kärnteknik, skaffar specialistkompetens via förvärv och låser upp dragningskraft genom partnerskap och egna utvecklare.

Kommer du ihåg när spelkonsolen Xbox dök upp år 2001? Den blixten från klar himmel var allt annat än just det. Det var resultatet av flera års strategisk förberedelse. Genom att bygga konsolen på välkända PC-komponenter och sin egen grafikplattform DirectX, kunde de snabbt skapa en tekniskt kraftfull spelmaskin. Därav namnet Xbox från "DirectX-box". Förvärvet av WebTV som utvecklade digitalTV-boxar gav dem värdefull erfarenhet av konsumentelektronik, och deras tidigare arbete med handkontroller för datorer lade grunden för Xbox-kontrollernas ergonomiska design. Samtidigt investerade Microsoft tungt i spelutveckling och köpte bland annat Bungie, vilket ledde till succén Halo: Combat Evolved. Med en inbyggd hårddisk, nätverksport och satsningen på Xbox Live ett år senare tog de klivet in i spelvärlden och har stannat kvar där.

När de tog fram Surface-serien plockade de in design- och hårdvaruexpertis från uppköpet av Perceptive Pixel, kombinerade det med Windows-plattformen och satte upp en helt ny intern hårdvaru- och kretsavdelning. Till och med lanseringen av Windows Phone följde en liknande väg: Microsoft köpte upp mobilplattformen från Danger och tog över Nokias mobilverksamhet för att snabbt få åtkomst till hårdvara, operativsystem och distribuerande utvecklare.

Det som saknas - hårdvaran

En nyckelkomponent för en potentiell CoPilot+ Phone är givetvis hårdvaran. Att bygga egna fabriker är kapitalkrävande och det skulle dröja flera år innan det skulle generera någon form av resultat. Storskaliga förvärv av globala jättar som Samsung eller Oppo är politiskt känsliga och mycket dyra. Mindre och mer nischade uppköp skulle vara en mer realistisk taktik, om där är det två kandidater som är mest troliga som blivande CoPilot+ Phone-tillverkare.

Först har vi Asus ROG Phone-divisionen som lockar med extremt kraftfull hårdvara och avancerad kylteknik, plus att man redan har ett etablerat samarbete när det handlar om de kommande handhållna spelkonsolerna ROG Xbox Ally och ROG Xbox Ally X som lanseras nu i höst.

Ett annat alternativ är nederländska tillverkaren Fairphone. Det är en strategiskt intressant partner för en CoPilot+ Phone av flera skäl, inte för att de är störst eller mest tekniskt avancerade, utan för att de representerar hållbarhet, transparens och reparerbarhet.

Fairphone har byggt sitt varumärke kring etisk produktion, konfliktfria material och modulär design som gör det enkelt för användare att själva byta batteri, skärm eller kamera. För Microsoft, som alltmer profilerar sig som en ansvarstagande aktör inom AI och teknik, skulle ett samarbete med Fairphone signalera att CoPilot+ Phone inte bara är smart – utan också ansvarsfull. Att kunna reparera själv skulle inte bara vara en fördel för privatanvändare utan inte minst för företag som skulle kunna låta sin egen IT-avdelning reparera mobilerna själva, vilket både skulle kunna leda till lägre cost of ownership och snabbare reparationer.

Dessutom är Fairphone ett mindre företag med öppen mjukvaruinfrastruktur, vilket gör det lättare för Microsoft att integrera sin egen AI-plattform och skapa en skräddarsydd upplevelse utan att behöva brottas med tunga legacy-system. Fairphone skulle erbjuda en plattform där Microsoft kan kombinera AI, hållbarhet och användarvänlighet samtidigt som man positionerar sig både etiskt och miljömässigt.