App Stores överallt

Mobil Business har gjort en genomgång av de olika Appstores för smartphones som har dykt upp.

En av de senaste tidens stora snackisar är lanseringen av olika App Stores till smartphones. Mobil Business tar tempen på läget och gör en grundlig genomgång av de butiker som finns idag.

Publicerad Senast uppdaterad

När handdatorer och smartphones dök upp saknades det först praktiska och integrerade ekosystem för installation av tredjepartsprogram. Programmen fanns utspridda på webben hos olika utvecklare och någon gång också på samlingswebbplatser. Användarna var tvungna att leta upp mjukvarorna, ladda ner installationsfilen och installera dem från en vanlig PC via kabel eller Bluetooth. Det säger sig självt att volymerna var låga och att den som installerade program på en telefon förbara ett år sedan i de flesta fall var betydligt mer teknikintresserad än Medelsvensson. Idag är läget ett helt annat.

Mobilprogram omsätter miljardbelopp. Införskaffandet av program, liksom själva installationen sker allt oftare på ett systematiserat sätt direkt från mobilen. Sådana system kallas i folkmun för "app stores" och den hel rad butiker har presenterats under 2008–2009. Det för närvarande mest kända ekosystemet är Apples App Store för iPhone och iPod touch.

Betalproblematiken löstes egentligen redan för tio år sedan, när Amazon patenterade systemet 1-Click. Enkelt beskrivet kopplade 1-Click den befintliga kundinformationen inklusive kreditkortsdata till ett användarkonto, varvid upprepade köp förenklades. Namnet 1-Click syftade till att det "bara behövdes ett klick” för ett köp. Apple licensierade systemet år 2000 och byggde in det i i sina program iPhoto och iTunes. Musikaffären iTunes Music Store öppnade portarna i april 2003 och användarna kunde börja fylla sina iPods med lagligt inköpt och nedladdad musik. Till dags dato har det sålts omkring sju miljarder låtar via iTunes Music Store, med ett totalt värde på 50 miljarder kronor. Förutom musik, finns även filmer och TV-serier tillgängliga i det som idag kallas iTunes Store.

Det tog fem år till innan Apples iPhone App Store såg dagens ljus vid världslanseringen av iPhone 3G och iPhone OS 2.0 i juli 2008. App Store byggde i grunden på precis samma teknologi som Amazons 1-Click. iPhone- och iPod touch-användare kunde plötsligt botanisera i en enorm programkatalog med möjligheten att köpa valfria titlar. Apple var först med 70/30-modellen: innehållsleverantörna lämnar 30 procent av intäkterna från en försäljning till Apple och behåller själva 70 procent. Avgiften på 30 procent är tänkt att finansiera programbutikens kostnader och förhoppningsvis även ge ett överskott.

App Store har hittills haft över en miljard programnedladdningar, men det är okänt vad användarna betalar för en genomsnittlig nedladdning. Under sommaren 2009 lanseras nya App Store, som ger användarna möjlighet att köpa uppgraderingar inne i program - nya spelbanor, e-böcker, biljetter, och så vidare. Fördelen med att aggregera köpen till en betrodd part är uppenbar - användaren slipper hålla en separat relation till respektive innehållsleverantör och kan enkelt klicka på köp-knappen för ett avslut. En spel kan också påkalla användarens uppmärksamhet för att informera om att en ny bana finns tillgänglig, vilket möjliggör merförsäljning. En ny vår har grytt för utvecklare och innehållsleverantörer.

Den nya programdistributionen innebar en enorm förändring för användarna. Ett ändlöst persondatorbaserat sökande efter program och köpandet av licenser med mer eller mindre beprövade metoder, har ersatts med en standardiserad katalog och en beprövad betalningsmetod. Det som krävs för att handla på Apples App Store är registreringen av ett iTunes Store-konto, och sedan debiteras det betalkort som kopplats till iTunes Store-kontot. Även när så kallad in-app-handel införs under sommaren 2009 kommer modellen i App Store att förbli 70/30, vilket gör det svårt att sälja annat än heldigitala produkter. Så fort en vara har en betydande rörlig kostnad för innehållsleverantören, blir 70/30-modellen ofördelaktig. Som exempel skulle alltså en applikation från Ticnet erbjuda 210-kronors biljetter till konserter för 300 kronor. Relativt få konsertbesökare skulle acceptera detta påslag.

Sedan Apple App Stores succé med miljontals nedladdningar har konkurrenterna mer eller mindre tvingats följa efter med liknande initiativ. Alternativen är påfallande lika originalet. Googles plattform Android, Nokias plattform Series 60 5th Edition, Microsofts kommande Windows Mobile 6.5, Palm och Blackberry verkar alla lite bekanta. Överlag ser det ut som att 70/30-modellen för intäktsdelning har bildat skola inom branschen.

Världens App Stores

Apple App Store (lanserad i juli 2008)

Över 30 miljoner iPhone OS-enheter (dvs iPhone och iPod touch) har sålts totalt vid början år 2009. För icke hackade ("jailbreakade") iPod touch och iPhone är App Store, som kräver iTunes Store-konto, den enda distributionskanalen för program. För betalprogram tar Apple 30 procent av intäkterna medan utvecklaren behåller resterande 70 procent. Samma upplägg planeras till det kommande App Store som kommer tillåta transaktioner inne i enskilda applikationer, så kallad in-app-handel.

En användare kommer till exempel kunna köpa en ny bana inne i ett spel. I april 2009 hade över en miljard nedladdningar gjorts totalt (betal- och gratistitlar sammanlagt) och programkatalogen är uppe i 10 tusentals titlar. Program kan köpas antingen från iTunes till Mac och Windows eller via funktionen App Store i iPod touch eller i iPhone. En begränsning om 10MB har gjorts om mjukvaran i fråga köps via ett operatörsnätverk. Apple har fått hård kritik för sin godkännandeprocess, som måste passeras innan en utvecklare måste passera innan en mjukvara läggs upp i butiken. Processen har liknats vid censur och Apple har anklagats för att vilja försvara sina egenintressen på ett plumpt sätt. Apple har också fått hård kritik för att godkänningsprocessen tagit enormt lång tid, i vissa fall flera månader.

Butikens länk: http://www.apple.com/iphone/appstore

För utvecklarna: http://developer.apple.com/iphone/program

Google Android Market (lanserad hösten 2008)

I augusti 2008 presenterades butiken för utveklare och i oktober bjöds de första användarna in. Under slutet av 2008 började den första Android-mobilen säljas under namnet T-Mobile G1 (tillverkad av HTC). Inledningsvis fanns bara gratisprogram på Android Market men under våren 2009 fick betalprogram premiär enligt 70/30-modellen. Under andra kvartalet 2009 kommer HTC ut med sin andra Android-mobil Magic. Motorola har utlovat ett flertal Android-mobiler i butik lagom till julen 2009. Dessutom bör fler modeller presenteras under året. Antalet sålda Android-mobiler bör inte ha passerat tiomiljonersstrecket ännu (maj 2009).

Butikens länk: http://www.android.com/market

För utvecklarna: http://market.android.com/publish

Palm Software Store (lanserad i slutet av 2008)

Butiken drivs av PocketGear och över 25 Palm-enheter är kompatibla. Både Palm OS- och Windows Mobile-mobiler har stöd. Hur många kompatibla enheter som har sålts framgår inte, däremot avslöjade Palm i slutet av juli 2008 att två miljoner Centro-mobiler har sålts. Program kan köpas från antingen en persondator eller via en programbutik-applikation i Palm-mobilen.

Butikens länk: http://appstore.pocketgear.com/palm/

För utvecklarna: http://software.palm.com/appstore/developers

Blackberry App World (lanserad i april 2009)

Presenterades första gången den 1 april 2009 med omedelbar tillgänglighet i USA, Kanada och Storbritannien för att sedan expandera till fler länder successivt. Systemkravet är Blackberry-systemet i version 4.2 eller senare vilket gör sju mobiler kompatibla, men hur stor den installerade basen är för dessa sju mobiler framgår inte. De som vill köpa betalprogram tvingas till en början att använda ett PayPal-konto.

Butikens länk (mobil): http://www.blackberry.com/appworld (från en Blackberry v4.2-mobil)

Butikens länk (dator): http://na.blackberry.com/eng/services/appworld/

För utvecklarna: http://na.blackberry.com/eng/developers/appworld.jsp

Microsoft Marketplace (lanseras hösten 2009)

Butiken kommer att slå upp portarna i 29 länder och systemkravet är en mobil med Windows Mobile 6.5, som tyvärr inte erbjuds som uppdatering till mobiltelefoner utan istället enbart till nytillverkade enheter. Den installerade basen med potentiella kunder för butiken kommer därmed vara försvinnande liten den första tiden. Microsoft delar intäkterna med utvecklarna precis på samma sätt som Apple och Nokia gör, det vill säga 70 procent till utvecklarna. Program kan köpas antingen direkt från mobilen eller via persondator.

Butikens länk: http://marketplace.windowsmobile.com

För utvecklarna: http://developer.windowsmobile.com/Marketplace.aspx

Nokia Ovi Store (lanseras under försommaren 2009)

Till och med 31 mars 2009 har Nokia sålt 3 miljoner enheter av Nokia 5800 Xpress Music. Den första mobilen med förinstallerat Ovi Store blir N97:an, som börjar säljas under försommaren 2009. Om Samsung Omnia HD som också bygger på S60 5th kommer erbjuda Ovi Store återstår att se. Ovi Store kommer inte ersätta traditionella sätt att skaffa program utan istället komplettera. Antalet titlar i programkatalogen från dag ett är oklart men bör kunna tillfredsställa många kunder. Det som känns nytt i OviStore är att Nokia har tagit fasta på att användarna är sociala varelser. Möjligheten att se vad andra användare gillar och rekommendera olika mjukvaror till varandra är betydligt bättre, vilket väntas leda till bättre sortering, större tilltro och därmed ökad försäljning. Nokia delar intäkterna med utvecklarna enligt samma förhållande som Apple gör, det vill säga 30/70. Ovi store skall enligt tidigare uttalanden från Nokias Nicklas Savander inte censurera program som kan tänkas konkurrera med Nokias befintliga utbud och affärsmodeller. Däremot kräver även Nokia att programmen passerar en godkännandeprocess på cirka tio dagar.

Butikens länk: http://store.ovi.com

För utvecklarna: https://publish.ovi.com/login