Då och då undrar jag vad Sony håller på med. Sonys telefoner är ofta trevliga, men om man jämför med konkurrenternas har de ofta svårt att få in samma mängd prestanda och egenskaper utan att telefonerna blir tyngre och klumpigare.
Det kanske finns goda skäl till det, som att Sony har högre säkerhetsmarginaler för batterierna eller ställer högre hållfasthetskrav, men det är ingenting de kommunicerar utåt i så fall. Och det förklarar inte varför Sonys egna modeller ibland blir tyngre eller klumpigare mellan generationerna. Det här är förstås extra viktigt för Sonys Compact-serie, som är det enda egentliga alternativet för den som vill ha en mindre och smidigare Androidmobil utan att kompromissa med prestanda eller kamera.
Med XZ2-serien har Sony gjort om designen, som annars i stora drag varit densamma i flera års tid, rejält. Vi har krökta baksidor och rundare former överlag, men det man reagerar på är snarare att telefonerna blivit väldigt tjocka och tunga.
För storebror XZ2 föreställde jag mig att man jämfört med föregångaren XZ1 lagt till trådlös laddning, och därmed också fått byta ut metallbaksidan mot glas, och dessutom har en innovativ ny vibrationsmotor, och att allt detta adderade till vikt och tjocklek. Men Xperia XZ2 Compact saknar den särskilda vibrationsmotorn, har inte trådlös laddning, och har plastbaksida precis som föregångaren XZ1 Compact. Vad är det som gör Xperia XZ2 Compact 20 procent tyngre och 30 procent tjockare än sin föregångare?
Vi får nästan känslan att Sony hoppas att vi inte ska lägga märke till viktökningen, men när vi frågar om anledningen är det tåligheten med tjockare glas, ökad vridstyvhet och större batteri som blir förklaringen.
Orsaken till att jag pratar om XZ1 Compact så mycket i ett test av XZ2 Compact är att det bara gått ett halvår sedan föregångaren lanserades. Den är fortfarande i högsta grad närvarande på marknaden och den utgör dessutom ett klart prisvärt alternativ i dagsläget.
Xperia XZ2 Compact, bredvid XZ1 Compact till vänster.
Den främsta nyheten är förstås att XZ2 Compact fått en skärm i det mer avlånga 18:9-formatet. Andra tillverkare har förmått introducera det utan att det medfört någon ökning i vikt eller tjocklek, hela framsidan är ju trots allt i glas oavsett. Sony har sällan varit bra på minimala kanter runt skärmen (undantaget är Xperia XA-serien), och i stället för smala kanter ovanför och under skärm har telefonen fått lite mindre kanter och blivit lite högre. Däremot är bredden ungefär densamma som på föregångaren.
Jämför man dem sida vid sida med en i vardera handen tänker man ändå inte så mycket på att XZ2 är tjockare än XZ1, och ännu mindre att den är större på höjden, men vikten är högst påtaglig, telefonen känns massiv, och trots sin ringa storlek är den faktiskt tyngre än Samsungs flaggskepp Galaxy S9. Bortsett från vikten är den dock klart skönare i hand än XZ1 Compact, med sina runda former där föregångaren hade en del lite väl vassa hörn.
Högre skärmupplösning
Skärmen har dessutom fått ytterligare förbättringar i form av HDR-stöd och högre upplösning. Det här med HDR återkommer jag till när vi talar om kameran som också fått HDR-videostöd, men upplösningen är något som ärligt talat är svårt att uppfatta skillnad på i en så här liten skärm. Har jag telefonerna sida vid sida kan jag i bästa fall ana skillnaden.
Större skärm på höjden är förstås aldrig fel, men om man valt en Compact-telefon har man ju redan gjort sig beredd att kompromissa med skärmstorleken. Den största fördelen tycker jag att jag får när jag använder skärmtangentbordet och samtidigt får mer skärm över ovanför.
Det är en bra, skarp och ljusstark skärm, men sida vid sida med föregångaren märker jag ingen skillnad i ljusstyrka eller färgåtergivning.
Med XZ2-serien har ett av Sonys signum gått förlorade. Fingeravtrycksläsaren brukade sitta i strömknappen på sidan, men har nu flyttat till baksidan. Jag saknar den på sidan men förstår varför, på grund av något slags patentstrid har Sony inte kunnat sälja sina telefoner med fingeravtrycksläsare i USA. Baksidan är trots allt något av en branschstandard, och fingeravtrycksläsaren är till skillnad från på storebror XZ2 väl placerad, lätt att känna och utan att jag sätter fingret på kameran.
Även 3,5 mm-jacket för headset har gått förlorat på Xperia XZ2 Compact, utan uppenbar orsak. En adapter följer med för att koppla till USB-porten, och använder du alltid samma headset kan du så klart låta den hänga på ditt headset, den är kort och smidig, men du kan inte ladda samtidigt, för det måste du köpa till ett tillbehör.
Själva kameran är egentligen densamma som i XZ1 Compact, men Sony har lagt till en ny bildbehandlingsprocessor. Jämfört med föregångaren är bilderna tydligt mer detaljrika och med bättre färgåtergivning när man zoomar in dem. Även när jag jämför ett par bilder med Samsungs Galaxy S9 har jag svårt att avgöra vilken av kamerorna som är bäst. Det är ett högt betyg, då Samsung närmast varit riktmärket för hur bra en mobilkamera kan bli de senaste åren.
Filma i HDR
Kameran har som sagt också fått stöd för att filma i HDR. Det är egentligen något helt annat än att fota i HDR, även om syftet är detsamma, att kunna göra bilder där varken mörka eller ljusa partier bländas ut. För video innebär det en ny standard för färgåtergivning, och den måste stödjas av såväl skärmar som programvara. Om du försöker använda HDR-film i programvara som inte stöds kanske den inte visas korrekt, eller så konverteras den och ser förmodligen inte lika bra ut som den gör i original.
Mobilens egen skärm och bildvisare har ju i alla fall HDR-stöd, och jag testar att göra lite olika filmer i kontrastrika situationer. Man kan märka en skillnad. Det är sällan filmen blir över- eller underexponerad, men den blir också lite brusigare (vilket är normalt för HDR). Tekniken har säkert framtiden för sig, men i dagsläget ligger det nära till hands att inte krångla till det och filma i HDR.
Sony var först med super-smowmotion i mobilen, där man spelar in 0,2 sekunder med 960 bilder per sekund och spelar upp dem i sex sekunder. Det här är en funktion jag faktiskt använder regelbundet och uppskattar, även om Sony inte längre är ensamma om den. Nytt är att du nu även kan spela in i den högre upplösningen 1920 x 1080 pixel, men eftersom filmen då bara blir hälften så lång är det ju ingen egentlig förbättring, bara ett alternativ.
Det här är i alla fall exempel på där Sony försöker sticka ut i stället för att bara konkurrera med prestanda och en så standardiserad version av system och funktioner som möjligt. Det finns flera. 3D-skannern som introducerades förra året är kvar och du kan nu även skanna ditt ansikte med selfiekameran för att skapa en 3D-modell av ditt huvud. Det här är väl mer häftigt och lite kul än användbart.
Mer användbart är funktionerna för att förlänga batteriets livslängd. Dels har man stöd för Qnovos laddningsteknik som mäter batteriets hälsa och laddnivå kontinuerligt så att man ska kunna snabbladda batteriet utan att slita på det. Snabbladdare följer dock inte med utan måste köpas till. Dessutom har man en funktion som känner av när du laddar mobilen om natten och ser till att bara ladda den till 90 procent, för att ladda de sista 10 procenten timmen innan du vaknar. Att ha mobilens batteri fulladdat sliter nämligen på det.
Dessa funktioner är inte nya för årets modeller, och det är inte heller Xperia Assistent med en del smarta funktioner till exempel för automatiska inställningar för olika situationer eller smarta tips. Nytt är däremot att du kan kommunicera med assistenten i chattbubbleformat, vilket möjligen gör funktionsuppsättningen lite mer överskådlig.
Två funktioner som de flesta andra tillverkare haft länge som nu äntligen nått Sony är nattläge, där blå ljustoner filtreras bort och en viloskärm där du kan ta en snabb titt på klockan och notifieringar. Den senare tänds bara när du lyfter upp telefonen. En annan nyhet är ett enhandslläge som jag råkar aktivera av misstag, där innehållet på skärmen krymps och inte visas över hela ytan. Jag kan förstå att Sony standardiserar sitt system, men det här är ju den sista telefonen att behöva just ett enhandsläge.
Jag tycker i vilket fall att tillägg som dessa är trevliga och gör att jag förlåter en och annan förinstallerad reklamapp i en annars rätt Googlenära Androidversion.
Jag har alltid varit svag för Sonys Compactserie och Xperia XZ2 Compact har allt jag önskar mig av den senaste modellen i serien. Det enda jag har att invända mot den är att den känns omotiverat tjock och tung jämfört med föregångarna, men det är också en rätt kraftig invändning för en mobil vars främsta idé är att vara liten och smidig. Det gör att jag har svårt att fästa mig vid XZ2 Compact lika mycket som vid föregångaren, och helhetsintrycket blir därför ändå lite av en besvikelse.
Å andra sidan
Erik Mörner: Efter att precis ha testat storebror XZ2 blir ju tyngden i sammanhanget inget problem. Oavsett tycker jag inte att tyngden på denna är en avgörande faktor, möjligen på den större XZ2. Jag är tydligt charmad av storleken på XZ2 Compact och fascineras av att ingen tillverkare har egentligen något liknande idag. Bra prestanda, smidigt format och handvänlig form gillar jag, men saknar främst trådlös laddning.
Frågor och svar
Vad har hänt med Sonys e-post-app? Den är inte förinstallerad längre men du kan välja att lägga in den som en del av installationsprocessen, vilket naturligtvis är en fördel, även om man som jag först kan missa den.
Märker man mycket av att baksidan är i plast? I alla fall inte på den svarta variant jag testar. Jag tycker att man lyckats med kvalitetskänslan, och man tänker mer på metallramen som är skön att hålla i.
Har mobilen kanhända fått bättre batteritid när den blivit större och tjockare? Tvärt om är batteritiden märkbart sämre. Batteriet har endast 6 procent mer kapacitet än på föregångaren, och det går åt till att driva den 12 procent större skärmen.
Xperia XZ2 Compact, bredvid XZ1 Compact till vänster.
Ett alternativ
Liten: Det är bara drygt ett halvår sedan föregångaren Sony Xperia XZ1 Compact lanserades, och den kostar nu en tredjedel mindre. Att chipsetet är långsammare och skärmen har lägre upplösning märker man inte, men man märker att den är betydligt lättare.
Kontrastrika foton var redan tidigare en av Sonys styrkor, och nu är man ytterligare lite bättre.
