https://www.mobil.se/tester/produkttester/test-sony-xperia-l4-vardig-budgetlur-med-tydlig-poang
568613
Produkttester
falskt
Sonys billigaste

Test: Sony Xperia L4 – Värdig budgetlur med tydlig poäng

● BILDSPEL
I den nisch för långsmala skärmar som Sony valt fyller Xperia L4 sin position rätt bra.

Betyg

Telefoni & Data
7/10
Media & Skärm
6/10
System & program
7/10
Användarupplevelse
7/10
Material & kvalitet
6/10
Totalbetyg
66%

Relativt smidig

Billig

Långsam

Ljussvag skärm

Det finns flera möjliga förklaringar till att Sonys mobilförsäljning gått kräftgång och företaget nu är en skugga av den jätte Sony Ericsson en gång i tiden var, till exempel att bråk med kameradivisionen gjorde att man halkade efter på mobilkameror, men man kanske inte ska grubbla för mycket över det förflutna. I vilket fall finns det fortfarande lojala Sonyanvändare i Sverige, och det känns inte orimligt att de kan locka till sig även nya användare, för Sony Xperia L4 är definitivt en telefon som har sin poäng.

2019 valde Sony att satsa helhjärtat på extremt långsmala skärmar i 21:9-format på sina mobiler och det fortsätter man med i år, så även med Xperia L4. Argumenten för detta är att man ska få en handvänlig mobil som ändå har stor skärm, att man kan se på film inspelad i bredformat utan svarta kanter, och att man kan dela upp skärmen i två halvor och få mer gjort. 

Vi ska diskutera dessa argument vidare, men man kan konstatera att det var en chansning från Sonys sida som enligt dem själva gått hem hos deras användare. Vad som hänt sedan dess är att många tillverkare, bland dem Samsung och Oneplus, valt att lika helhjärtat satsa på det bara marginellt mindre långsmala formatet 20:9. Sonys format känns därför betydligt mer naturligt nu än för ett år sedan.

Den andra trenden som kan tala till Sonys fördel är att små, enhandsvänliga mobiler börjar bli en verklig bristvara, och i sin prisklass är Sony Xperia L4 just nu den smidigaste mobil du kan få tag på.

Inte kompakt

Vi ska inte överdriva hur liten Xperia L4 är. Den är långt ifrån lika kompakt som Sonys saknade Compact-modeller var en gång i tiden. Men åtminstone på bredden hör den till en liten skara smalare telefoner tillsammans med Samsung Galaxy S20, Galaxy A41, Sonys egna Xperia 5 och den kommande Xperia 10 mark II, och i stort sett ingen annan ny telefon. De andra telefonerna är betydligt dyrare än Xperia L4, som alltså har en plats för sig själv.

På alla ledder utom höjden känns Xperia L4 smidig. Skalet är i svart eller blå plast och kanske inte så inspirerande, men funktionellt och bekvämt att hålla i. Och mer tåligt än glas. En fingeravtrycksläsare sitter bekvämt placerad på sidan, av/på-knappen mindre bekvämt nedanför den, och volymknappar ovanför. Till skillnad från andra Sonymobiler saknas en särskild kameraknapp.

Skärmen täcker större delen av framsidan och till skillnad från Sonys andra mobiler har man selfiekameran infälld i en droppformad panel, vilket gör att det inte är någon stor kant i överdelen. 

Visst märker man att det är en billigare skärm. Upplösningen är inte full HD och den skiftar lite när man vinklar den, men det stör jag mig inte mycket på i praktiken. Däremot tycker jag att den är lite ljussvag, vilket gör det lite svårt att till exempel se på film soliga dagar.

Man märker tydligast att det är en billigare telefon på prestandan. Telefonen känns helt enkelt lite seg. Det finns definitivt snabbare telefoner för samma pris, men jag tycker ändå att användarupplevelsen håller sig på rätt sida av okej, och det är sällan jag känner att jag behöver sitta och vänta medan telefonen tänker.

Städat system

Systemet i telefonen är lätt igenkännligt som Sonys, samtidigt som företaget successivt skalat bort nästan alla sina egna funktioner och appar under de senaste åren, så vad vi har nu är i praktiken så kallad stock Android, med främst Googles egna tjänster och ett par valfria Sonyappar för nyheter och reklamerbjudanden.

Det är inte senaste Androidversionen här utan Android 9. Det är framför allt ett problem för navigeringsknapparna som i denna systemversion är ett obekvämt mellanting mellan knappar och svepgester. Ändrar du inställningen “svep uppåt från hemknappen” får du i stället tillbaka de gamla menyknapparna.

På baksidan finns en huvudkamera och en vidvinkelkamera samt en djupsensor för bilder med artificiell oskärpa. Huvudkameran är med dagens standard medioker, vilket betyder att den står sig rätt bra jämfört med en några år gammal mobil. Detaljåtergivningen är god, men den brottas med mörker eller kraftiga kontraster, och färgåtergivningen är lite tråkig. Vidvinkelkameran är sämre, med rejäl fiskögeförvrängning och begränsad upplösning.

Jag är fortfarande inte såld på idén med långsmala skärmar som denna. Visst får du mindre svart om du tittar på film i långsmalt format, men du får mer svart när du tittar på gamla teveserier. Det är inte främst telefonens bredd utan dess höjd som gör om den blir lätt att använda med en hand. Rätt mycket du behöver komma åt i telefonens system finns i överkanten dit du inte når med en hand på en långsmal skärm, och tyngdpunkten hamnar högre så det blir svårare att balansera mobilen i handen. Sonys egen funktion för sidomeny löser inte detta problem.

Dubbelappar inte njutbart

Att dela skärmen mellan två appar är i teorin attraktivt, men Android behöver bli betydligt bättre på detta för att det ska vara något jag gör regelbundet. För det första är det långt ifrån alla appar som stödjer det. För det andra är det rätt bökigt att hitta och lägga upp apparna i olika fönster. Om du väl fått till det fungerar det både i liggande och stående läge, men bara så länge du inte behöver skriva in text, för då försvinner det ena eller bägge fönstren under tangentbordet. Det här är inte Sonys utan Googles problem att lösa, genom bättre stöd för mindre mobilfönster, men tills dess är upplevelsen marginellt njutbar.

Allt det här hindrar ju ändå inte Xperia L4 från att vara en helt okej telefon. Jag kanske hade önskat att telefonen var lite kortare på höjden, men det är inte konkurrenterna heller och L4 blir inte en sämre telefon än de för att den är smalare.

Vilken är konkurrensen? Som jag ser det främst Motorola som befolkat zonen 1200 - 3000 kronor med en lång rad modeller, de flesta av dem prisvärda. De som har samma pris är ofta snabbare, med ibland bättre kamera, men Sony Xperia L4 har andra egenskaper som du inte självklart hittar i Motorolas mobiler i detta prisintervall. Till dem hör NFC som kan användas till betaltjänsten Google Pay, stöd för 5 GHz-bandet för wifi eller usb C-kontakt för laddning. Är dessa egenskaper viktiga, eller du föredrar det mer långsmala formatet, kan Xperia L4 vara värd ett par hundringar mer än Motorolas motsvarande modeller.

Å andra sidan

Erik Mörner: Jag stör mig lite på genvägen Side Sense, samtidigt som jag uppskattar en del av de genvägar jag finner där. Jag kan till exempel med ett klick öppna fördefinierade par av appar som till exempel Youtube och webbläsaren Chrome, så jag kan ha en film litet i topp och surfa på resten av skärmen.  

Frågor & Svar

Hur är batteritiden? Riktigt bra faktiskt, med tanke på att det är en mer strömslukande LCD-skärm vi har här, och att telefonen inte är tjock. 

Har telefonen lagringsminne så det räcker? För 2300 kronor tycker jag att 64 GB är rimligt, och plats för minneskort finns.

Finns hörlursuttag? Japp.

Ett alternativ

Billigare: Moto E6 Plus har liknande egenskaper och är lite billigare, men är mindre smidig i handen och saknar NFC för kontaktlösa betalningar.

Testbild

Så här skevt och vint kan det bli när man använder vidvinkelkameran.

Relativt smidig

Billig

Långsam

Ljussvag skärm