Kaxigt platt

Första intrycket av Samsung Galaxy Tab S

Tab S i tiotumsformat
Samma fingeravtrycksläsare som på Galaxy S5
Plupparna på baksidan är faktiskt tryckknappar, med fjädring och allt.
Tab S i åttatumsformat
Toktunnt
Samsung Transformer Tab S? Vet Asus om det här?
Tryckknappens maka på ett Simple cover.

Det blev Amoled-skärm som stod i fokus när Samsung lanserade Galaxy Tab S, men Samsung döljer en oväntat subtil kaxighet i plattornas format.

Publicerad Uppdaterad

Galaxy Tab Pro med Super Amoled skärm skulle man kunna säga om Tab S ur en negativ synvinkel. Mjukvaran och främst antalet öppna ”fönster” samtidigt är nästan identiskt med Pro-seriens åtta och tiotumsmodeller, nämligen två (tre eller fyra fönster som tolvtummaren hade varit ett trevligt alternativ åtminstone).

Men samtidigt, gillar du hur färgåtergivningen blir med Samsungs Super Amoled-telefoner är det svårt att inte tycka om Tab S. Skärmen tillsammans med tunnheten får oss att dra tankarna mot hur e-bokläsare som Kindle har sett ut i flera år, fast det här är en riktig surfplatta.

Tab S i åttatumsformat

För även om Samsung vill dra stort på Oled-skärmen är det faktiskt formatet som sticker ut mest (det här är väl mest ett mellansteg mellan telefoner och tv-apparater för Oled?). Strax över sex millimeter tjock är både åtta och tiotummaren och det är det i kombination med vikten som känns på riktigt. Samtidigt är Samsung oväntat subtilt kaxiga med vad de gjort i kombination med tunnheten. Som väntat hittar vi det gamla vanliga för en Samsungplatta i det dyrare segmentet, det vill säga stereohögtalare, IR-port för fjärrkontrollsmöjligheter och (om än sjukt tunna) knappar för ström och volym samt en micro SD-plats. På baksidan sitter två runda knappar med fjädring, vilket känns rätt underligt till en början. Dessa används för att fästa de två enklare skalen i plattan (Simple och Book Cover) med något i sammanhanget så pass oväntat som vanliga tryckknappar. Inga magneter eller konstiga infästningar, utan tryckknappar. Ovant, men det fungerar (och sitter som berget). När en platta är så pass tunn känns det lite kaxigt att bygga in en så pass tjock teknik bara för att sätta dit ett skal. Tunnheten hjälper även till för att ge ett betydligt bättre intryck vad gäller byggkvalitet än vad Samsung normalt står för, vilket alltid är positivt.

Som sagt är mjukvaran mer eller mindre densamma som i Tab Pro-serien. Det innebär några extra startskärmar för Samsungs speciella widgets, Samsungexklusiva chattprogram, remote PC-mjukvara och liknande. Nytt den här gången är Papergarden, vilket är ännu en magasinapp från Samsung, samt Sidesync. Den appen snackar med din Samsungtelefon (Galaxy S5 nämndes bara i sammanhanget) och låter dig ta samtal från telefonen i plattan, skicka filer och så vidare. Riktigt coolt om det fungerar som det ska (skakig wifi på plats gör att vi inte lämnar omdöme om det än). Under vår demoperiod kunde vi inte direkt säga att vi upplevde några långsamheter i hårdvaran i alla fall, så rimligen tickar de på lika fort som Pro-serien.

Priserna för plattorna kommer att bli 3 690 respektive 4690 kronor för åttatummaren med wifi respektive 4g och 4 690 kontra 5 690 kronor för tiotummarens respektive versioner. Samtliga av dessa är med 16 gigabyte lagringsutrymme, men en variant på wifi modellen är på gång med 32 gigabyte. Lanseringen i Sverige väntas ske den fjärde juli för Wifi-versionerna. Svenska Samsung tror och hoppas på att 4g-modellerna kommer samtidigt, men i värsta fall landar de några veckor senare.

På det stora hela är det kul att se Amoled i surfplattor, men det är formatet som vi kommer att ta med oss från den här kvällen (eller natten om vi ska översätta det till tid på hemmaplan).