Annons

Ställer till det för användarna

Krönika: Telenors nedläggning av eposten en onödig otrevlighet

Tele2 Tele2 har idag närmare 60 egna butiker. Tidigare var sortimentet alltid lika stort – 32 mobiler per butik. Förra året noterade vi en svacka där sortimentet krympte till omkring 20 mobiler i genomsnitt, men i år är Tele2 uppe och nosar på 30 igen vilket placerar kedjan i samma division som Telenor och Phone House. Tele2 har under flera år gjort sig förtjänta av bra betyg när det gäller både kunskap och bemötande, och den trenden håller i sig. Vi får en lång och vederhäftig förklaring av skillnaderna mellan kamerorna hos Samsung och Apple med plus och minus som stämmer med erfarenheterna från Mobils tester. Det som vållar säljarna verkliga problem är att försöka förklara den egna prissättningen på ett pedagogiskt sätt. Butikerna är ofta små till ytan, men mobilerna är monterade i rutnät på väggarna så att det ryms många olika modeller även om den kan vara kö och trängsel vid vissa tider. Pluspoäng för att många säljare varken drar sig för att hänvisa till en kollega – eller till en konkurrent – när vi frågar om något som de inte har koll på eller som inte finns i lager. Plus: Hög nivå på kunskap och bemötande.Minus: Små butiker. Telenor Telenor har ett större sortiment än Tre och ligger strax under Telias genomsnitt när det gäller antalet mobiler per butik. Butikerna är rymliga med bra urval av tillbehör och andra produkter – till exempel klockor och surfplattor. På vissa platser finns också en separat avdelning för Bredbandsbolagets tjänster och en företagshörna med några ytterligare mobiler. Tyvärr är informationen om produkterna helt inriktad på att man ska köpa dem tillsammans med abonnemang – ungefär som hos Tre – så man måste fråga säljarna för att få veta kontantpriserna. Kunskapsnivån är i lägsta laget. När vi frågar om bästa kameran stannar analysen vid antalet megapixel. En operatör borde kunna mer om mobiler än de breda elektronikkedjorna, men fokus ligger på tjänster snarare än hårdvara. En säljare är så inriktad på abonnemang att stämningen nästan blir aggressiv när vi inte vill teckna avtal direkt utan ber att få fundera på saken. Plus: Bra sortiment. Minus: Varierande bemötande. Telia Telia har utökat sortimentet och har i snitt 35 fungerande mobiler i utställningen – det är bara Elgiganten och Media Markt som har mer att erbjuda. Både kunskapsnivån och bemötandet är bättre än tidigare år och vi får väldigt bra hjälp både när det gäller frågor om användning och teknik. I en butik berättar säljaren detaljerat om hur man installerar Chromecast och vilka appar och mobiler den fungerar med. När vi frågar om priset blir tipset att köpa den hos en annan kedja några dörrar bort – produkten fanns inte ens i sortimentet, men vi fick ändå bra hjälp. Telias säljare lyssnar, förklarar och låter varje ärende ta tid. Bra när man själv betjänas, men det innebär också väntetider. Telia är i stort sett den enda kedjan där man inte får hjälp direkt vid tider som 11 eller 14 en vanlig vardag.Plus: Påkostade butiker, bra sortiment.Minus: Väntetider. Tre Bemötandet är bra, men Tre har tappat några placeringar när det gäller kunskapsnivån. Precis som hos Telenor blir vi lite besvikna på att en mobiloperatör inte kan mer om just mobiler. På de flesta håll är säljarna väldigt ärliga och erkänner utan omsvep när de inte har svaret på en fråga, men i en butik möts vi av vilda spekulationer när det gäller Chromecast och Apple TV. Det hävdas exempelvis att den nya versionen av Chromecast har fjärrkontroll och att det skulle vara enklare att strömma från Android till Apple TV än till Chromecast. Tre har färre produkter i sortimentet än övriga operatörer, men vi hittar en ganska bra blandning både när det gäller olika prisklasser och typer av mobiler. Sortimentet är uppdelat efter månadskostnaden för mobil tillsammans med olika typer av abonnemang, men det går att hitta kontantpriset i det finstilta i skyltningen. Plus: Trevligt bemötande.Minus: Begränsat sortiment.

När Telenor stänger ner sin eposttjänst är det inte bara ett rejält krångel för användarna utan en era och en idé om vad en teleoperatör är som går i graven.

När Telenor meddelade sitt beslut att lägga ner sin eposttjänst och ta bort alla epostadresser med bredband.net, dessutom med kort varsel väckte det mer upprörda känslor än vad Telenor förmodligen var beredd på. Orsakerna är både symboliska och praktiska.

Om vi börjar med den symboliska så får vi gå tillbaka till 90-talet och den första Internetrevolutionen i Sverige. Bland pionjärerna fanns Bredbandsbolaget som lovade höghastighets-internet åt alla. I den visionen var Internet-operatören något mer än bara en leverantör av megabyte (gigabyte var det inte tal om ännu) utan ett serviceföretag som hjälpte dig med allt som hade med nätet att göra, från att hitta innehåll till att just stå för din epost-tjänst. 

Bredbandsbolaget blev så småningom uppköpt av Telenor, och det där med att leverera mer än bara kapacitet är något teleoperatörerna alltid har försökt men sällan lyckats ta sig förbi, men eposttjänsten var ändå en sista symbolisk rest av Bredbandsbolagets vision. Man kan misstänka att de som hade epostadress hos Bredbandsbolaget kände extra starkt för den visionen och kände en viss varumärkeslojalitet som nu har svikits dem.

När Telenor meddelade sitt beslut att lägga ner sin eposttjänst och ta bort alla epostadresser med bredband.net, dessutom med kort varsel väckte det mer upprörda känslor än vad Telenor förmodligen var beredd på. Orsakerna är både symboliska och praktiska.

Om vi börjar med den symboliska så får vi gå tillbaka till 90-talet och den första Internetrevolutionen i Sverige. Bland pionjärerna fanns Bredbandsbolaget som lovade höghastighets-internet åt alla. I den visionen var Internet-operatören något mer än bara en leverantör av megabyte (gigabyte var det inte tal om ännu) utan ett serviceföretag som hjälpte dig med allt som hade med nätet att göra, från att hitta innehåll till att just stå för din epost-tjänst. 

Bredbandsbolaget blev så småningom uppköpt av Telenor, och det där med att leverera mer än bara kapacitet är något teleoperatörerna alltid har försökt men sällan lyckats ta sig förbi, men eposttjänsten var ändå en sista symbolisk rest av Bredbandsbolagets vision. Man kan misstänka att de som hade epostadress hos Bredbandsbolaget kände extra starkt för den visionen och kände en viss varumärkeslojalitet som nu har svikits dem.

För den som är uppvuxen med gmail kanske det är svårt att förstå lojaliteten till Bredbandsbolaget men även de har inga problem att förstå hur jobbigt det skulle vara om Google meddelade att gmail försvinner om en månad och allt kommer att raderas. Det är inte bara allas adressböcker som ska uppdateras och många års konversationshistorik som måste räddas på något sätt utan dessutom samtliga registrerade konton de senaste årtiondena som måste uppdateras. Om något har det blivit betydligt mer sällsynt att man byter epostadress nu jämfört med 90-talet, och en avgjort större olägenhet.

Telenor hänvisar till minskad trafik som orsak till att de lägger ner tjänsten. Men en eposttjänst med liten trafik är ju trivial att underhålla. Vem som helst med en dator kan utan större besvär driva sin egen epostserver till minimal kostnad. Att leja ut tjänsten till tredje part hade varit busenkelt. Utan att ha tänkt igenom alla led tror jag att de till och med hade kunnat migrera alla användare till gmail med bibehållen bredband.net-adress. 

Men istället väljer man att bara kapa användarna. Den bild av gnetig pengaräknare som inte bryr sig ett dugg om vad användarna tycker är viktigt som Telenor med det förmedlar känns väldigt avlägsen från Bredbandsbolagets vision.

Mobil plus

  • Obegränsad tillgång till alla artiklar på mobil.se
  • Fördjupande reportage, tips, skolor och initierade analyser
  • Avsluta när du vill

Ett år för bara 449 kr

Prenumerera

Eller vill du bara låsa upp och läsa den här artikeln?