Vi blev utan fingeravtrycksläsare, mystiska extraportar och liknande i Ipad Air. Däremot fick vi något som var betydligt mindre och lättare än förra årets modell. I skrivande stund håller vårt testexemplar på att installerar alla appar åt oss, så vi har inte hunnit titta allt för mycket på hur prestandan under huven är.

Däremot tickar just nedladdningen av appar på betydligt fortare än vad det gjorde till en Ipad mini som vi gjorde samma procedur med för ett par veckor sedan. Även om vi inte fick 802.11ac-Wifi i Ipad Air verkar Mimo-tekniken göra en hel del för nedladdningsprestandan. Vi har åtminstone hunnit få igång en kortare runda i Infinity Blade 3 och bara laddningen av appen går rejält mycket fortare än på fjolårets modell. Troligen snabbare än till Iphone 5s också, trots samma chiptyp på insidan, men det får vi lov att återkomma till när vi testat lite närmare.

Bättre format

Som bekant har Ipad Air plockat mycket av designen från lillebror Ipad Mini och samtidigt skalat av en hel del bredd. Med lite god vilja når vi från kant till kant med en hand, men då håller vi å andra sidan i enheten med tummen och lillfingret. Det var däremot inte möjligt alls med fjolårets modell.

Än mer påtagligt för en lite mer sund enhandsfattning är vikten, som är definitivt märkbar och som borde göra att det tar längre tid innan dina händer blir trötta av att hålla i den. I och med liknelserna med Ipad Mini slipper vi dessutom äntligen den skarpa kanten runt enheten som var påtagligt störande om du lät paddan vila mot exempelvis magen när du låg i soffan. Den här designen känns betydligt skönare och inte lika vasst ”skärande” som tidigare.

Under början av nästa vecka kommer vårt fullständiga test av Ipad Air, men det första intrycket är att det finns lite mer användarnytta här än vad den faktiskt ganska sömniga presskonferensen i oktober gav sken av.