Nyheterna som gör mobilens batteri bättre

Från första början har de smarta mobilerna varit en dragkamp mellan funktioner och batteritid. Idag har nog de flesta glömt hur usel batteritiden var på våra smartphones för säg 15 år sedan, men samtidigt var fördelarna så uppenbara att man stod ut med att behöva ladda telefonen både på dagen och på natten.

Batterikapaciteten har ökat rejält sedan dess. Som exempel hade Iphone 4 ett batteri på 1420 mAh, medan Iphone 17 har 3692 mAh. Å andra sidan har även skärmen blivit större och telefonerna kör fler processer i bakgrunden än tidigare.

Ökningen av batterikapaciteten gick ändå snabbare än ökningen av batteriförbrukning, men kring år 2020 tog det stopp på ökningen. Mobilerna med bäst batterikapacitet stannade på runt 5000 mAh och stannade där i många år. Men nu har batterikapaciteten börjat ticka uppåt igen. 

Batterier med högre kapacitet

Ny förbättrad batteriteknik leder till märkbart bättre batterikapacitet.

Nya batteritekniker tar lång tid att utveckla. Litiumjonbatterierna som idag dominerar i allt från mobiler till elbilar, tog det drygt tjugo år att kommersialisera från att de först uppfanns. Litiumjonbatterier har visat sig vara en otroligt användbar teknik, men vi har nått gränsen för hur mycket energi vi kan lagra i dem med den traditionella teknik som använts sedan de kommersialiserades. Begränsningen ligger i anoden som med traditionell teknik består av litium och grafit. Grafiten har lätt att släppa ifrån sig och ta tillbaka litiumjoner vilket gör att batterierna tål att laddas och laddas ur många gånger, men om man laddar batteriet för mycket blir det instabilt och brandfarligt, så därför begränsar man kapaciteten.

Man har länge forskat på att byta ut anoden mot ett bättre material. Ni kanske har hört talas om Solid state-batterier eller Si-Io-batterier som lovar betydligt högre kapacitet. Men kom ihåg hur lång tid det tog att få ut litiumjonbatterierna. Bara för att man utvecklat en fungerande batteriteknik i labbmiljö betyder det inte att den är redo för serieproduktion.

Det som nu gör att batterikapaciteten börjat öka igen är inte så mycket en helt ny teknik som att man tagit idéerna om nya katodmaterial och kombinerat dem med den befintliga tekniken. Istället för att ersätta grafiten med kisel har man börjat blanda i en liten andel kisel i anoden. På så sätt kommer man runt problemet att kisel expanderar kraftigt vid laddning och det därför är svårt att göra kiselanoder som håller över tid.

Kiselinblandningen gör att batterikapaciteten har börjat ticka uppåt igen och nu kan man hitta batterier på 6000 mAh även i relativt tunna mobiler. Oneplus och dess systermärke Oppo har när detta skrivs kommit längst med 15 procents inblandning av kisel i anoden och Oneplus 15 har ett batteri på 7300 mAh, utan att mobilen blivit tjockare eller tyngre. Det är alltså nästan 50 procent mer än vad som var taket tills nyligen, och det märks också på batteritiden, både mätt i skärmtid och standby.

Om du undrar varför du inte märkt något av detta ännu är det kanske för att du tillhör den absoluta majoritet som har antingen en Iphone eller en Samsungmobil. Både Apple och Samsung är konservativa när det kommer till ny batteriteknik, oavsett om det är snabbare laddning eller batterier med högre kapacitet.

För den som är orolig för att man tummat på kvaliteten så att batterierna tar slut fortare när kapaciteten höjs kan vi säga att även här går utvecklingen åt rätt håll.

Tåligare batterier

EU har börjat ställa krav på hållbarheten i mobilens batterier, men de flesta tillverkare överträffar redan kraven.

Som en del i arbetet med att minska mängden elektronikskrot införde EU i somras nya regler för mobiltelefoner som säljs inom unionen. Dels handlar det om hållbarheltskrav, dels krav på vad som redovisas för konsumenterna.

När det gäller minimikraven så måste telefoner som säljs i EU ha batterier som dels tål vatten och damm enligt IP67, dels klarar minst 800 laddcykler.

Om vi börjar med att förklara det första kravet IP67 så innebär det att batteriet ska tåla att sänkas ned i vatten i en halvtimme utan att ta skada. Vad det innebär i praktiken för användaren är att även om vatten skulle leta sig in i telefonen, antingen för att mobilen inte var vattentät till att börja med, eller för att den fått någon spricka så att vatten kan leta sig in, så kommer det inte att påverka batteriets kapacitet eller livslängd.

När det gäller laddcykler så är de ett mått på batteriets livslängd. En laddcykel är när batteriet laddas från noll till hundra procent. Laddar du från 50 till 100 procent är det en halv laddcykel, samma sak med 0 till 50 procent. Om du laddar mobilen från tom till full varje dag har den alltså laddats 365 laddcykler på ett år. Men i praktiken kanske mobilen har 25 procents batteri kvar i snitt när du laddar den för kvällen. I så fall blir det 274 laddcykler på ett år. EU:s krav innebär alltså att batteriet ska klara sig 2-3 år innan kapaciteten är nere på 80 procent. Sedan ska det sägas att när batteriet väl nått den nivån börjar telefonen kännas svår att använda, med kort livslängd och plötsliga avstängningar, i synnerhet i kallt väder.

Det är alltså inte speciellt höga krav EU ställer, men för ett par år sedan var det vanliga att batterierna var garanterade att tåla 500 laddcykler. I dag klarar de flesta mobiler EU:s krav med marginal. Till exempel tål batteriet i Iphone 17 nu 1000 laddcykler och batteriet i Samsung Galaxy S25-serien hela 2000 laddcykler. Tillverkarna måste dessutom redovisa hur många laddcykler batterierna i deras mobiler tål, så att du som konsument själv kan jämföra. Det sätter naturligtvis också press på tillverkarna.

Laddningen i sig har också blivit mindre slitsam för mobilerna. Du har säkert hört att snabbladdning sliter mer på batterierna eller att du inte bör ladda mobilerna fullt, men oberoende tester visar att det där är problem som hör till det förflutna. Youtube-kanalen HTX Studio provade till exempel att ladda ett antal Iphones och Androidmobiler 500 gånger under olika förhållanden, och efteråt var skillnaden i batterikapacitet mellan mobilerna som snabbladdats till 100 procent och de som laddats mer skonsamt försumbar. Varken långsam laddning eller att hålla batteriets laddning i intervallet mellan 30 och 80 procent gjorde någon skillnad på livslängden.

Det stora problemet för mobilbatterier är om de laddas när de är för varma eller för kalla, och då i synnerhet när de är nästan tomma eller nästan fulla. Snabbladdning har också en tendens att värma upp batterierna, men förmodligen är det bättre värmeavledning i kombination med att laddhastigheten justeras efter batteriets temperatur som gjort att detta blivit mindre av ett problem idag.

Bättre trådlös laddning

Särskilt för mobiler med Android får vi troligen bättre trådlös laddning framöver.

Alla som försökt passa in en mobil på en laddplatta och svurit över att den inte laddar har säkert frågat sig om trådlös laddning över huvud taget ger några fördelar jämfört med laddning via kontakten. Apples lösning på det heter Magsafe, ett magnetfäste på baksidan av mobilen där den trådlösa laddaren kan fästa sig utan att du behöver fundera på att passa in laddaren rätt. För ovanlighets skull delade Apple med sig av denna teknik till standardgruppen för trådlös laddning, som har med det i Qi 2-standarden. Sedan hände ingenting under lång tid fram tills att Google lade in standarden i sina Pixel 10-mobiler under namnet Pixelsnap. Än så länge har ingen annan Androidtillverkare följt efter, men att så många är snabba på att nämna att de har mobilskal med Qi2-fäste är ett gott tecken, och förhoppningsvis blir 2026 året då Qi2 kommer på bred front även till Android.

Fördelen med Qi2 jämfört med att ladda med sladd är att det mekaniska slitaget minskas på sladd och ladduttag. Det här spelar kanske inte så stor roll på nattduksbordet, men gör desto större skillnad i stökigare situationer, till exempel i bilen eller när du använder en powerbank.

Den största nackdelen med trådlös laddning är att det går långsamt. Även här sker det förbättringar. Den senaste versionen av Qi-standarden, Qi 2.2, som kom i våras, har stöd för laddning med upp till 25 watt. Det är fortfarande långsammare än de flesta sladdladdare eftersom du dessutom förlorar mer effekt i överföringen vid trådlös laddning, men det är i alla fall inte så långsamt att mobilen riskerar att laddas ur snabbare än den laddar.

Om du ändå har problem med batteritiden

Om du har problem med att mobilen har orimligt kort batteritid finns det sätt att felsöka.

Om mobilens batteri tar slut orimligt fort finns det i princip två möjliga orsaker. Antingen är batteriet utslitet eller så har du stömslukande appar på mobilen som tömmer batteriet.

Det finns sätt för mobilen att identifiera bägge problemen, men inget av dem är helt tillförlitligt. På nyare Iphones och Androidmobiler kan du i inställningarna se hur många laddcykler batteriet genomgått och dess nuvarande kapacitet, mätt i procent, men för Androidmobiler är denna funktion fortfarande sällsynt.

När det gäller att uppmärksamma strömslukande appar är mobilerna förvånansvärt dåliga på det. Visst finns det larmfunktioner i systemen, men när du verkligen har problem brukar de inte upptäcka något. Om en app plötsligt börjar tömma batteriet beror det ofta på en bugg, som gör att mobilen inte går ner i viloläge ordentligt eller att processorerna går på högvarv, men oftast är det då mobilens system som jobbar för fullt och inte appen, och därför detekteras inte appen som strömtjuven.

Om du har strulande appar är det ett segt jobb med trial and error som återstår. Det kan ju vara en bugg i appen som gör att felet är oregelbundet återkommande, eller någon inställning som gör att den drar mer ström. Att hitta appen som är boven kan därför vara rätt tröstlöst. Men om det är batteriet som är boven har du i alla fall möjlighet att byta ut det. Därför vill du allra minst ta reda på om problemet ligger i batteriet eller apparna.

På Iphone hittar du batteristatus under Inställningar / Batteri / Batterihälsa. Här ser du kapaciteten och på nyare modeller hur många laddcykler batteriet genomgått. Om kapaciteten är under 90 procent är det förmodligen förklaringen till dina batteriproblem.

På en Samsungmobil hittar du motsvarande under Inställningar / Enhetsvård / Batteri / Batteriinformation. På andra Androidmobiler kan det skilja sig var informationen finns, som exempel finns den på Oneplus 15 under Inställningar / Batteri / Batterihälsa.

Även om du inte kan se batterihälsan i inställningarna brukar det gå att räkna ut om problemet ligger i batteriets slitage beroende på hur batteriet töms. Om batteriet tickar ner i snabb stadig takt samtidigt som telefonen är varm kan du utgå från att det är någon app som busar. Om batteriet däremot tar stora kliv i kapacitet på kort tid, och i synnerhet om telefonen plötsligt stänger av sig långt innan batteriindikatorn nått en procent, är det snarare batteriet som är utslitet.