Krönika: Min favoritfunktion

Kvaliteten på mina bilder har tagit stora kliv de senaste tio åren. Jag minns att jag en midsommar i Hälsingland förevigade firandet med min första kameramobil, en Nokia 7650. Det här var i början av 2000-talet och upplösningen var 640 × 480 pixel på den här tiden. Dagens självklarheter autofokus och fotolampa fanns så klart inte. Idag är det till och med svårt att tyda vad många av bilderna föreställde. Jämför vi med dagens mobilkameror har det skett flera utvecklingssteg på vägen. Autofokus är förstås en sådan, en annan tillräckligt många megapixel för att man faktiskt ska se vad bilden föreställer och till och med kunna visa den på en större skärm eller som utskrift utan att skämmas.

Kameramobilens största problem har egentligen redan från starten varit hur den tar bilder i lite sämre ljus och där finns det fortfarande stora möjligheter till förbättring. Den första mobilkameran som jag kände kunde ersätta en vanlig kompaktkamera var Sony Ericsson K800 med riktig Xenon-blixt, en mobilkamera som Sony Ericsson släppte 2006. Tre megapixel var tillräckligt för att man skulle kunna använda bilderna till något annat än bara enkla mms och det var väl här någonstans som man med lite god vilja kunde se mobilkameran som en allvarlig konkurrent till den gamla kompaktkameran.

Nokia N95 var nästa stora steg mest tack vare att den kombinerade kameran med massor av uppkopplade tjänster så att man på allvar fick en internetuppkopplad kamera med allt vad det innebär. Rent bildmässigt har ­Nokia sedan dess haft initiativet på kamera­sidan av mobilmarknaden även om man nu efter Lumia 1020 som var ett stort steg när den (och föregångaren Nokia 808 Pureview) kom tappat initiativet till andra spelare.  

Bäst
Sony gör den bästa kamera­mobilen på marknaden idag. Ändå finns det fort­farande många saker som kan bli bättre.

Sämst
Fortfarande får man lite av en aha-upplevelse när man använder en bra system­kamera och lägger märke till hur bra bilder kan bli.