Mobilen och miljön del 2

Reportage miljö: Vad händer med din gamla mobil?

Vad händer med min mobiltelefon när den har tjänat ut? Vi reder ut begreppen och tipsar om hur du ser till att miljöpåverkan minimeras.

Publicerad Uppdaterad

Förr eller senare köper vi en ny mobil. Med största sannolikhet gör vi det, när vi talar om svenskar, när vi redan har en mobiltelefon. Kanske för att den nya telefonen har egenskaper som vi saknar hos den gamla som får oss att vilja uppgradera, kanske för att den gamla börjar bli sliten och vi är osäkra på om den är värd att reparera. Ofta är det nog en kombination av bägge.

En mobiltelefon består av många olika metaller och ämnen. En del av dem vill man inte ska hamna i naturen, andra går att återvinna. Vilket är då det bästa sättet att hantera den gamla mobilen?

Ser vi till hur vi svenskar hanterar det är nog de två vanligaste alternativen, åtminstone om telefonen fungerar, att man skänker bort mobilen till en släkting eller att man lägger den i lådan som reservmobil, så att man har något att ta till om man skulle bli av med sin nya mobil. Det säljs ungefär 3,5 miljoner nya mobiltelefoner per år i Sverige, medan drygt en miljon kommer till återvinningen för att skrotas. Medelåldern för de som går till återvinning är fem år, vilket är längre än vad vi i snitt använder våra mobiler. Enligt statistik från Kantar/Sifo finns det mellan 20 och 25 miljoner avställda mobiltelefoner i svenska hem och kontor.

Förr eller senare köper vi en ny mobil. Med största sannolikhet gör vi det, när vi talar om svenskar, när vi redan har en mobiltelefon. Kanske för att den nya telefonen har egenskaper som vi saknar hos den gamla som får oss att vilja uppgradera, kanske för att den gamla börjar bli sliten och vi är osäkra på om den är värd att reparera. Ofta är det nog en kombination av bägge.

En mobiltelefon består av många olika metaller och ämnen. En del av dem vill man inte ska hamna i naturen, andra går att återvinna. Vilket är då det bästa sättet att hantera den gamla mobilen?

Ser vi till hur vi svenskar hanterar det är nog de två vanligaste alternativen, åtminstone om telefonen fungerar, att man skänker bort mobilen till en släkting eller att man lägger den i lådan som reservmobil, så att man har något att ta till om man skulle bli av med sin nya mobil. Det säljs ungefär 3,5 miljoner nya mobiltelefoner per år i Sverige, medan drygt en miljon kommer till återvinningen för att skrotas. Medelåldern för de som går till återvinning är fem år, vilket är längre än vad vi i snitt använder våra mobiler. Enligt statistik från Kantar/Sifo finns det mellan 20 och 25 miljoner avställda mobiltelefoner i svenska hem och kontor.

Att ge bort eller spara mobilen är inte helt fel ur miljösynpunkt. Om man vill minska förbrukningen av jordens resurser är det alltid bättre att återanvända (det vill säga ge mobilen ett nytt liv) än att återvinna (det vill säga skrota och ta tillvara råvarorna). Den allra största miljöpåverkan har mobilen vid tillverkningen och om någon som behöver en ny mobil i stället kan ha samma glädje av en gammal mobil så minskar denna miljöpåverkan.

Om å andra sidan telefonen blir liggande i lådan utan att användas i ett par år tills den slängs gör det mer skada än nytta. Dels kanske någon annan hade kunnat haft glädje av den telefonen under de åren, dels innehåller telefonen metaller som hade kunnat återvinnas och komma till nytta.

Renovering en storaffär

Det finns i dag i Sverige intressenter som ser till att gamla mobiltelefoner som har ett kommersiellt värde också säljs vidare. Samtliga fyra stora operatörer i Sverige har inlämningsprogram där du kan få rabatt på din nya telefon om du samtidigt lämnar in din gamla mobil. Hur mycket du kan få beror på hur gammal och i vilket skick mobilen är.

– Under sista kvartalet 2019 var några av våra mest inbytta telefoner bland annat Apple Iphone 7 och Samsung Galaxy S8, berättar Louise Ekman, kommunikationschef på Tele2.

Hon vill inte redovisa siffror för hur många inlämnade telefoner de får in, men hon meddelar att över 90 procent av de insamlade telefonerna får ett andra liv.

Detta sköts av kommersiella företag, i Telenors fall till exempel Brightstar. Exempel på andra aktörer är Inrego och Atea. En del företag går igenom produkten, reparerar det som är trasigt och säljer den i övrigt i befintligt skick med pris satt därefter. Andra fabriksrenoverar telefonen. Det betyder normalt sett att batteri och skärm byts ut mot nya originaldelar. Ett visst svinn sker alltså här, och de gamla skärmarna och batterierna går till återvinning. Christoffer Andersson, Key Account Manager på Sims recycling, ger ett exempel på hur det går till i praktiken.

– Det kan vara ett företag som haft ett mobilskifte, de byter ut alla mobiler vart tredje år, och skickar de gamla enheterna till oss. Vi registrerar varje enhet och gör en blancoradering så att inget privat innehåll finns kvar. Vi får då också diagnostik på att minnet och andra komponenter fungerar som de ska. 

– Därefter graderas varje enhet efter hur batteriet är, om den är repig med mera. Sedan rengörs den, packas, och går ut till försäljning. Det sker ofta via budgivning, bland företag över hela Europa. De som är i bättre skick säljs förmodligen vidare direkt, medan de som är sämre kanske köps av någon som använder delar från flera telefoner för att framställa fabriksrenoverade mobiler. Vi delar vinsten med företaget som har lämnat in mobilerna.

Svåra att renovera

Dagens mobiler är inte direkt byggda för att lätt kunna rustas upp och renoveras.

– De flesta telefoner i dag har så kallade "unibody"-chassin som är limmade med ett speciellt lim vilket gör det generellt svårt för lekmannen att renovera sin egna telefon. Fairphone är ett företag som har tänkt ett steg längre och bygger chassit för hög tillgänglighet av komponenterna, säger Mattias Aronsson, VD för Inrego i Norden.

Enligt El-Kretsen, den organisation som har ansvaret för att återvinningen av elektronikprodukter och batterier i Sverige, säljs de nyare modellerna som renoveras vidare i Sverige, medan äldre modeller säljs i andra europeiska länder. Här finns förstås en risk i att mobilen ser sina sista dagar i ett land med sämre fungerande återvinning så att materialåtervinning inte sker och giftiga ämnen går ut i kretsloppet.

– Till slutkunder säljer vi i främst i Norden med övervägande del i Sverige. Däremot exporterar vi till andra återförsäljare i cirka 85 olika länder och de återförsäljarna gör sedan samma sak som vi gör. Exempelvis Östeuropa har helt andra anspråk på utrustningen jämfört med Sverige. Vi exporterar dock inte till länder som inte tar ansvar för utrustningen på ett miljöriktigt sätt, som exempelvis vissa delar av Indien och Afrika, berättar Mattias Aronsson på Inrego.

Återvinning

De tio procent av mobilerna som Tele2 och andra operatörer samlar in men som inte säljs vidare går till återvinning. Där får de sällskap med de som mobilreparatörerna bedömer inte längre går att laga när de har lämnats in, de som du själv lämnar in på en återvinningsstation, de som ditt företag samlat in för att kasseras med mera. Totalt alltså drygt en miljon mobiler per år som går till återvinning. Det sker hos företag som Stena Recycling och Sims Recycling.

– Vårt första uppdrag är att miljösanera produkten. Därför börjar vi med att ta bort baksidan och plocka ut batteriet som skickas till El-Kretsen för vidare hantering, berättar Christoffer Andersson på SIMS Recycling.

Baksidan materialsorteras därför efter material – plast, glas eller metall – redan här, men enligt Christoffer Andersson är det betydligt mindre glas i en mobiltelefon än man kan tro när man ser utsidan.

– Mängden glas är egentligen obefintlig, det är som en tunn glasfilm, någon millimeter tjock.

På grund av detta, och för att mobiltelefonen ofta har limmade komponenter som är svåra att separera, är skärmen inte något som återvinns separat. I stället går den tillsammans med resten av telefonen minus baksida och batteri till en maskin som mal ner mobiler och annan elektronik, och ur detta kross utvinner man sedan olika material.

Vi får ut en järnfraktion med hjälp av magneter. Även aluminiumet separeras ut i en egen process som använder magneter för att stöta bort aluminiumet. 

– Vi kan även särskilja plast i processen, men det är så pass lite plast i en mobil att om vi kör mobiler separat blir det för svårt för maskinen som tar ut plasten att jobba med, berättar Christoffer Andersson.

Plasten, kretskortet och andra ämnen som inte utvinns separat hamnar i stället som en brännbar komponent i ett metallkoncentrat. Den skickas vidare till ett smältverk, till exempel hos företaget Boliden, som plockar ut koppar, guld, palladium och silver.

– De vill gärna ha lite brännbart i metallblandningen som katalysator för att få upp värmen i sina smältugnar, förklarar Christoffer Andersson.

Mest metall

Det har egentligen inte hänt så mycket här sedan vi först undersökte mobilåtervinning för tolv år sedan, det är fortfarande främst ett fåtal metaller som utvinns. Mobilerna i sig har däremot förändrats en hel del sedan dess, och dessa metaller utgör en betydligt större del av innehållet nu än då.

Samsung har redovisat materialinnehållet i Galaxy Note 8 som får tjäna som exempel på en mobiltelefon. Drygt hälften av vikten står metallerna aluminium, koppar, järn och kobolt (som sitter i batteriet) för. Av resten är två tredjedelar plast och en tredjedel övriga material. Med undantag för plasten återvinns alltså det mesta.

Men batterierna då? Batterier i allmänhet räknas som miljöfarligt avtal, och litium-jonbatterier, de som sitter i mobiler, kan dessutom spontant fatta eld om man har otur. Mobilbatterier samlas därför i särskilda boxar som innehåller det brandskyddande mineralet vermikulit, och skickas till El-Kretsen, som ansvarar för dem. El-Kretsen sorterar batterier efter typ. Det finns flera olika varianter även för litiumbaserade batterier och om man tittar på mobilbatterier specifikt går de till materialåtervinning i anläggningar utanför Sverige.

– Kobolt är det som är värdedrivande, men man utvinner även nickel och lite koppar, berättar Kristina Eriksson på El-Kretsen. 

Eftersom kobolt är en rätt dyr metall har man i många tillämpningar bytt ut den metallen mot andra material, men i mobiler är det kobolt som utgör en stor del av batteriets vikt. Det gör det i sin tur till en ren ekonomisk vinst att återvinna mobilbatterier, i stället för enbart en miljömässig vinst.

I Skellefteå bygger just nu företaget Northvolt en av världens större fabriker för litiumjonbatterier. Syftet är att tillgodose elbilsindustrins törst efter batterier. Återvinning av batterier ska vara en viktig del av produktionen. Då gäller det förstås att de uttjänta batterierna hamnar på rätt ställe. Av allt att döma är vi svenskar rätt duktiga på det.

– De främsta vägar som elektronikskrot skulle kunna lämna kretsloppet via är hushållsavfallet och illegal export. Åtminstone för hushållsavfall har en del kommuner gjort kontroller av avfallet som tyder på att mycket lite elektronikavfall hamnar i de vanliga soporna, säger Kristina Eriksson.

Så gör du med din gamla mobil när du ska byta till ny

1) Går den gamla mobilen fortfarande att använda? Om ja, ge bort den eller sälj den, eller ha kvar den ett tag som reservmobil, men se då till att inte ha mer än en reservmobil i byrålådan.

2) Är den lite trasig kan det troligen vara värt att renovera den. Lämna eller skicka in den till en mobilverkstad för byte av batteri och/eller skärm. Eller lämna den i inbyte hos operatören om du köper mobil av dem. I de flesta fall kan de renovera telefonen och sälja den vidare, och om det inte går kommer den i alla fall att återvinnas rätt.

3) Släng aldrig någonsin trasiga mobiler i hushållssoporna eller förpackningsinsamlingen, men det visste du säkert redan. Om det är för bökigt att lämna in den i en mobilbutik kan du lämna den på närmaste återvinningscentral.