Wildfire S är en liten telefon och skärmen är bara 3,2 tum vilket känns litet när man vant sig med stora skärmar på runt 4-tum som blir allt vanligare. Å andra sidan gör storleken telefonen riktigt smidig. Till skillnad från förra årets Wildfire har skärmen tagit ett rejält kliv till en upplösning på 320 x 480 pixlar.

Android-systemet innebär att det finns tillgång till en uppsjö av appar i Android Market. Trots att Wildfire S har en mindre skärm än många andra mobiler så fungerar de flesta apparna riktigt bra.

Kvalitetskänslan hos Wildfire ligger i samma nivå som hos Desire S och i båda fallen har HTC avskaffat den optiska styrkulan. Jämfört med Desire S har HTC dessutom sparat in lite på kameran. Den är visserligen 5 megapixel med autofokus men har en enklare filmfunktion än storasyster och klarar inte att filma i HD.

För vanliga stillbilder fungerar kameran ok men har som de flesta mobilkameror problem i lite mörkare miljöer med brusiga bilder som resultat.

Trots att Wildfire S har en långsamare processor på 600 megahertz och begränsat minne känns den aldrig långsam när jag bläddrar runt i menyer eller vid vanligt mobilsurfande. Men så fort telefonen utsätts för en lite tyngre uppgift, som till exempel flash-klipp på SVTs hemsida eller en omgång av Angry Birds, så blir upplevelsen ryckig och inte speciellt njutbar.

Telefonen stöder inte speciellt många filmformat och den lilla skärmen i kombination med den begränsade kraften under huven kommer nog inte att göra den till någon filmälskares favorit.

Precis som alla telefoner från HTC har Wildfire fått företagets Sense-system pålagt över Googles eget Android-system. Tyvärr är det inte den senaste versionen av systemet, den verkar HTC reserverat för kommande telefoner.

Sammanfattningsvis är Wildfire S som en riktigt lagom telefon. Den är lagom liten för att platsa i fickan. Skärmen är precis lagom liten utan att vara svår att använda och även priset kommer förmodligen att hamna på en ganska lagom nivå när mobilen funnits ute ett tag i butikerna.