Det har gått två år och tre generationer sedan Samsung släppte sin första mobil med vikbar skärm, Galaxy Fold. Även Huawei, Motorola, Xiaomi med flera har släppt mobiler med vikbara skärmar. Två år av vikbara har inte lett till någon kavalkad av formexperiment utan de telefoner vi sett har huvudsakligen kunnat delas in i kompakta mobiler som viks ut till normal storlek och normalstora mobiler som viks ut till dubbla storleken. Samsung Galaxy Z Fold 3 5G är Samsungs tredje modell av den senare sorten och man har verkligen förfinat formatet, filat på detaljerna, jobbat med gränssnittet. Många tidigare vikbara mobiler har känts halvfärdiga och halvgenomtänkta, men det är i alla fall ingenting man kan anklaga Galaxy Z Fold 3 5G för.
Det kan vara en poäng att beskriva telefonens konstruktion och de konsekvenser det får. Z Fold 3 5G består av två rätt tunna delar som i dubbelvikt tillstånd blir till en tjock mobil, ett intryck som förstärks av att halvorna inte viks helt tätt mot varandra. På den hopvikta mobilen finns en helt vanlig skärm på framsidan, med selfiekamera och allt, och på baksidan sitter den sedvanliga kamerauppsättningen. Det är en utmärkt Amoledskärm med hög ljusstyrka och 120 hz uppdateringsfrekvens. Den har rätt små ramar och ger trots sitt långsmala format en komplett telefonfunktionalitet. När man är så van vid att det är så här telefoner ska vara är det lätt att falla in i att det bästa med Z Fold är att man kan göra allt med den utan att öppna mobilen, och det sämsta med den är att den är så tjock.
Att öppna den är en inlärd färdighet, gångjärnen är rätt tröga så det kräver sitt grepp och du gör det inte med en hand, men konstruktionen känns förtroendeingivande robust. Utfälld får vi vad som kan beskrivas som en liten, tunn surfplatta med ett udda nästan kvadratiskt skärmformat.
Böjd, inte vikt
Fysikens lagar sätter gränser för hur du kan böja även en ultratunn glasskärm, och där skärmen böjs finns ett veck när den är utfälld. Vecket känns när du sveper på skärmen och det syns i princip hela tiden, utom om du tittar exakt rakt framifrån. Skärmen i övrigt är platt och slät, något som inte varit fallet på alla vikbara mobiler jag känt på, och är täckt av ett skyddshölje som är lite mer av en fingeravtryckssamlare än vad man är van vid från mobilskärmar. Om det är något som överraskar mig med Galaxy Z Fold 3 5G så är det hur robust den känns. Varken skärmen eller gångjärnet känns det minsta ömtåliga. Att skärmen ändå är mer ömtålig än vanligt märks bland annat på att man måste ha en särskild penna med mjukare spets om man vill använda pekpenna. Å andra sidan är skärmen skyddad från omgivningens vassa föremål när mobilen är hopfälld.
Även denna inre skärm är skarp, högupplöst, ljusstark och riktigt snabb med sin uppdateringsfrekvens på 120 Hz. Jag har tidigare känt att du med vikbara mobiler betalar mer för en telefon med sämre skärm, men Galaxy Z fold 3 5G har inte sämre skärm, den är i klass med de bästa. Om man kan bortse från vecket då, och det är verkligen inte helt lätt att göra.
Det finns en selfiekamera i den här skärmen också, och vi ska prata mer om den strax, men det som är anmärkningsvärt med den är att den är dold i skärmen. Eller dold och dold, ytan där kameran sitter ser ut att ha ett grövre pixelnät än resten av skärmen. Det ser ut lite som om man lagt ett litet förstoringsglas just där. Hjälpligt maskerad är nog ett bättre ord än dold, men visst, om du tittar på film glömmer du snabbt att den finns där.
Topp-prestanda
Samsung Galaxy Fold är en toppmodell på de flesta sätt du kan beskriva det. Förutom de utmärkta snabba skärmarna gör chipsetet Snapdragon 888 och 12 GB arbetsminne att telefonen dessutom känns riktigt snabb på alla vis. Lagringen är på 256 eller 512 GB vilket i stor utsträckning kompenserar för att minneskortplats saknas. Andra finesser värda att nämnas är att den har trådlös laddning och är vattentät enligt IPx8. Notera x:et i skyddsklassen, Galaxy Z Fold 3 5G är inte dammsäker. Absolut inte. Skärmen kan lätt repas och kommer det in skräp i den förvisso betryggande inkapslade gångjärnsmekanismen misstänker jag att mobilen ligger risigt till. Galaxy Z Fold 3 5G bör inte på några villkor komma i närheten av en badstrand.
Den stora skärmen i utfällt läge är Samsung Galaxy Z Fold 3 5G:s själva existensberättigande, men formatet är också något av dess akilleshäl. En så stor skärm kan antingen användas för att ta del av mer innehåll eller visa det större, eller så kan man försöka dela skärmen mellan flera appar.
Jämfört med en surfplatta ställer skärmformatet på Galaxy Z fold 3 5G till med vissa problem. Vill du titta på film får skärmen svarta kanter, särskilt om det är biofilm i brett format, och det är inte säkert att du ens får större bild än på din vanliga mobil, skärmen är ju inte större på långsidan än en vanlig mobils skärm. Men tittar du på streamingtjänster där du kan välja textning lägger sig i alla fall texten helt eller delvis utanför bilden vilket är ett plus.
Samsung har ansträngt sig för att de förinstallerade apparna, som till exempel kalendern, inställningarna eller Microsoft Outlook, organiserar innehållet i flera spalter, men de flesta tredjepartsapparna är vana vid långsmala skärmar, och en app som till exempel Googles anteckningsapp Keep ger inte mer information på bredare skärm än på smal. I webbläsaren blir textspalterna ofta svårläst breda. En app som däremot gör sig utmärkt i fyrkantigt format är Google Maps. Helhetskänslan är att den stora skärmen inte ger samma bonus som en surfplattas skärm gör i förhållande till en vanlig mobilskärm.
Flera appar samtidigt
Multitasking då, att köra flera appar samtidigt på skärmen? Det råder inget tvivel om att detta är något Samsung tror stenhårt på och har lagt mycket krut på att lösa. För i ärlighetens namn, de funktioner Android har som standard för att dela skärm mellan två appar är rätt bökiga att använda.
Skärmen kan delas mellan två appar horisontellt eller vertikalt, och särskilt två appar sida vid sida känns naturligt, det blir som två exemplar av skärmen på mobilens utsida, sida vid sida. Delad skärm brukar haverera när man ska klämma in skärmtangentbordet också, men här är det användbart även med två fönster plus skärmtangentbord.
Utöver att dela skärmen mellan två appar via flervalsmenyn har Samsung lagt till fler sätt, där det smidigaste förmodligen är att använda knappen för sidomenyn i skärmens kant. Därifrån kan du dra in en app för att öppna den som delat fönster. Ett annat sätt är till exempel i webbläsaren, där du kan klicka och dra en länk, så öppnas den i ett bredvidliggande fönster i stället för i samma fönster.
Flytande fönster är också ett alternativ. Du kan ställa om ett öppet appfönster till att bli ett flytande fönster över en annan app via en liten menyrad i fönstret, och vissa appar, som till exempel timern, växlar automatiskt över till ett litet flytande fönster när du lämnar appen.
Det som saknas är förutsägbarhet. Att dra en länk för att öppna i eget fönster funkar i Samsungs webbläsare, men inte i Chrome, eller för den delen i epost-appen. Alla appar kan inte dela på skärmen med någon annan, och man vet aldrig vilka appar som gärna blir flytande fönster.
Samsung har faktiskt ett konsekvent läge för fönsterhantering i Android och det heter Dex. Det är tänkt att användas på större skärmar, och på Samsungs surfplattor kan du utöver att använda det på extern skärm även köra fönsterläget direkt på plattan. Det kan du inte på Galaxy Z Fold 3 5G, och jag kan bara anta att Samsung provat detta och konstaterat att Fold fortfarande har för liten skärm för att det ska funka bra.
Det vi har i stället med delad skärm blir för mig lätt för stökigt för att jag ska orka bry mig, även om jag lyckas få upp de två appar jag vill ha delat på skärmen. Säg till exempel att jag har e-postappen och en anteckningsapp på delad skärm. Går jag in i flervalsmenyn ligger inte dessa två som separata processer, utan som en process där de delar skärm. Om jag klickar på en länk i e-post är det plötsligt webbläsaren och anteckningsappen som delar skärm, och att ta sig tillbaka till där man var innan är inte helt lätt. Det är helt enkelt enklare att bara köra en app i taget på skärmen, och det borde det inte behöva vara.
Samsung vill gärna att vi ska känna att det tillför funktion om vi har telefonen halvt uppvikt också. Tittar du på film i övre halvan får du kontroller i undre, till exempel. Mest naturligt känns det när man har tangentbordet på undre halvan och skärm på övre. Det blir lite som att använda en mini-laptop, eller mer specifikt en gammaldags Communicator från Nokia. I övrigt är problemet återigen förutsägbarhet, man vet aldrig vilka appar som fungerar i vikt läge.
Samsung Galaxy Z Fold 3 5G lanserades i augusti, just vid den tid på året då Samsung brukar släppa nya Note-modellen. Det blev ingen Note i år. Det blev en penna i separat fodral till Z Fold 3 5G i stället. Jag har provat varianten i fodral till mobile (det finns flera varianter), och visst är det en bra penna, större och mer “riktig” penna än den till Note. I kombination med den snabba skärmen känns responsen verkligen supersnabb. Det jag inte är såld på är snarare själva fodralet. Den vikbara mobilen är ju så att säga sitt eget fodral när man viker ihop den för att skydda skärmen, och med ytterligare ett fodral utanpå, som måste ha ett löst lock för att du ska kunna använda den externa skärmen, blir hela konstruktionen rörig och det löst fladdrande locket är i vägen för det du vill göra ännu mer än på en vanlig mobil med skal.
Kameror överallt
Kameror finns det förstås på Galaxy Z Fold 3 5G, många och på alla upptänkliga ställen. Om vi börjar med huvudkamerorna så är de tre till antalet på vad som är telefonens baksida oavsett om den är hopfälld eller utfälld. Det går alltså lika bra att ta bilder med telefonen hopfälld, och egentligen bättre eftersom den är lättare att hålla i då. Alla tre kamerorna är på 12 megapixel, och utöver huvudkameran är det en zoomkamera med två gångers optisk zoom och en vidvinkelkamera som saknar autofokus.
Bildresultatet från huvudkameran känns väldigt bekant från när jag testade Samsung Galaxy S21, och redan från miniatyrerna på datorskärmen kan jag se vilka bilder jag tagit med Fold. På plus-sidan är det bra sensorer och optik som ger skarpa och detaljrika bilder, och mörkerfotografering blir också bra. På minus-sidan har vi efterbehandlingen som ger bilder med i mitt tycke groteskt överdrivna färger och på tok för högt uppskruvad brusreducering. Blå himlar får en ton av indigo som inte känns naturlig, grå himmel blir å andra sidan gärna blå. Gräs och blad får en självlysande grön färg. Jag tycker inte om det, och jag kan inte stänga av det. Fotar man till exempel blad eller grenverk i dunkel belysning gör brusreduceringen motivet till en enda gröt, och även i bra ljus kan den förvandla en strukturputsad fasad till en slät enfärgad yta.
Stör du dig inte på detta, och det är långtifrån självklart att du gör det, är det en bra kamera. Den assisterande vidvinkelkameran är enklare och saknar autofokus, men bilderna har bra skärpa. Zoomkameran går förstås inte att jämföra med den superzoom som finns på till exempel S21 Ultra, men den gör sitt jobb, att ge dig ett mer inzoomat utsnitt med bibehållen detaljåtergivning, bra.
Det finns två selfiekameror men hela tre sätt att ta selfies på. Att det finns en selfiekamera i både den inre och den yttre skärmen är logiskt. Du behöver ju en kamera där om du ska ha en videokonferens eller låsa upp telefonen med ansiktsidentifiering.
Kameran i den stora skärmen är som sagt maskerad av ett pixelnät, och förmodligen som en konsekvens därav betydligt sämre än den yttre kameran. Den är fortfarande bättre än de flesta datorkameror för videosamtal, och Samsung tänker sig nog att det är det den ska hålla sig till.
Är du inne i kameraläget på den yttre skärmen finns det en knapp där det står selfie i övre högra hörnet. Trycker du på den kan du vika upp telefonen samtidigt som den inre skärmen inte tänds och den yttre fortsätter att vara på. Då får du huvudkamerorna riktade åt samma håll som skärmen och du kan ta selfies med huvudkamerorna. Jag skulle inte säga att de selfies jag tar med huvudkameran blir självklart bättre än de jag tar med den vanliga selfiekameran, men ska du ta ett grupp-porträtt kommer vidvinkelkameran väl till pass här.
Samsung Galaxy Z Fold 3 5G känns robust, välbyggd, genomtänkt och genomarbetad. Drömmer du om en vikbar mobil och är beredd att betala 20 000 kronor blir det inte bättre än så här. Men är det verkligen en dröm att sträva efter? Jag är inte säker. Mer än tio år av mobiler med långsmala skärmar har inte bara gjort att vi vant oss fullständigt, hela utbudet av appar och tjänster för bild och video har dessutom anpassat sig till det. En vikbar mobil med annorlunda skärmformat ändrar inte på detta i första taget. Lägg till det att telefonen fungerar bra ihopvikt och att det är inte bara mentalt utan rent fysiskt lite motstånd att fälla upp och byta till den stora skärmen. Det finns helt enkelt en risk att Galaxy Z Fold 3 5G förblir hopvikt och den stora skärmen samlar damm.
Frågor och svar
Hur funkar det med fingeravtrycksläsare? Den sitter i av/på-knappen på sidan, är snabb och är lätt åtkomlig både i hopfällt och utfällt läge.
Högtalare då? Telefonen har stereohögtalare med hyggligt ljud, och även de är placerade så att de funkar i både hopfällt och utfällt läge. Min enda invändning är att det är lätt att hålla för högtalarna med händerna i utfällt läge.
Vad följer med i kartongen? Laddarsladd, men ingen laddare. Ingen headsetadapter heller vilket känns minst sagt snålt för en 20 000-kronorsmobil.
Ett alternativ
Ja vad skulle det vara? Xiaomis och Huaweis vikbara mobiler säljs inte i Sverige. Vill du istället ha en clamshell-mobil med normalstor skärm utfälld är Samsung Galaxy Z Flip 3 5G det just nu bästa alternativet.
Testbild
Samsungs överdrivna färgåtergivning förvandlar de lila blommorna till konturlösa färgfläckar.
