Ja, men så här ska så klart en vikbar telefonen av den här sorten se ut. Och kännas, ska jag tillägga. Det första jag reflekterar över när jag börjar använda Galaxy Z Fold 2 är hur förtroendeingivande den känns i handen. Det är, jämfört med föregångaren som ju var Samsungs och världens första vikbara mobil, en helt annan kvalitetskänsla i Fold 2 och det är så klart något man förväntar sig när man lägger i runda slängar 23 000 kronor på en telefon. Eller en kombinerad telefon och surfplatta, om man föredrar det tankesättet.
Smartphone värd namnet även på utsidan
Grundtanken med Galaxy Z Fold är att du har en mindre skärm på utsidan av telefonen som mer eller mindre fungerar som en vanlig smartphone. Här fungerar alla appar fullt ut och du kan se på film, skriva på skärmtangentbordet och ja allt annat du gör med en mobil idag.
Den yttre skärmen har sedan sällskap av en betydligt större skärm på insidan när du viker upp telefonen. Där hittar vi helt enkelt en till ytan lite mer än dubbelt så stor skärm med möjligheter att antingen köra en app i helskärmsläge och låta den dra nytta av hela den stora skärmen, eller att på olika sätt dela upp skärmytan och köra upp till fyra appar samtidigt. Hur användbart just det är i praktiken återkommer vi till, men det är ingen tvekan om att här erbjuds många möjligheter. Precis som i tidigare version så kan du i alla fall inleda en arbetsuppgift på den lilla, yttre skärmen och sedan vika upp den stora för att se appen i större format precis som i det skede du lämnade den för att enkelt kunna fortsätta med mer skärmyta att utnyttja. På samma sätt kan en app du använder på stora, inre skärmen fortsätta köras på den yttre när du stänger telefonen, men det här kan du ställa in själv beroende på vilken app det gäller. Du väljer alltså själv vilken effekt det har att du stänger telefonen, om det du arbetade med ska avslutas eller bara byta skärm och du gör det beroende på vilken app det gäller.
Låt oss innan vi går vidare fråga oss varför en vikbar telefon kan vara en bra idé, ja helt enkelt till och med ett bra köp. Bortsett från det faktum att vikbara telefoner finns, att tekniken helt enkelt gör dem möjliga, så bör de ju även fylla ett behov för att motivera ett köp. Argumentet för Fold 2 är helt enkelt stor skärm. Du får något som med lite god vilja kan liknas vid en surfplatteskärm och du får dessutom den där extra skärmen på utsidan som gör att telefonen fungerar även som en normal smartphone. Det är ju inte alltid man på språng verkligen vill ha en stor skärm och den lilla skärmen är ju betydligt enklare för att inte säga en förutsättning för att du ska kunna använda telefonen med en hand när det behövs.
Att vikbara mobiler som den här fortfarande är en udda fågel märker man när man börjar använda vissa appar. Appar generellt för Android är ju duktiga på att anpassa sig efter olika skärmstorlekar eftersom detta krävs även i vanliga fall. Vissa appar ser dock bättre ut på en så här stor skärm än andra och det är inte alltid man känner att man kan utnyttja utrymmet på bästa sätt. Särskilt bra är till exempel Spotify, Samsungs egna appar och Microsofts appar medan en hel del andra appar mest blir väldigt mycket bredare och inte utnyttjar utrymmet till att visa mer information än på en vanlig smartphone. Särskilt krångligt blir det förstås för appar som från start är designade för att användas i stående läge. Det märker jag med appar som Snapchat, Tiktok och Instagram.
Just Instagram visas i den stora skärmen på Galaxy Fold 2 med svarta kanter på höger och vänster sida, eftersom appens Story-funktion kräver det för att visas korrekt. Annars hamnar liksom mycket av innehållet utanför bild. Öppnar du istället Instagram i den långsmala yttre skärmen används hela ytan, men stories visas med stora mörka lister i över- och underkant. Förmodligen kan vi räkna med att målgruppen för Galaxy Fold 2 använder Word, Excel och Powerpoint mer än de använder Snapchat och Tiktok. Alla de här apparna funkar dock, men de utnyttjar alltså skärmarna olika effektivt.
Vi kan ju fortsätta fördjupa oss i hur skärmarna faktiskt kan utnyttjas till max och det för oss in på möjligheterna att använda flera appar i delad skärm. Faktum är att jag kan ha två appar öppna i delad skärm på den lilla yttre skärmen, men mest nytta gör så klart funktionen på den stora vikbara skärmen. För att alls kunna använda delad skärm krävs att alla inblandade appar har stöd för det, för det har inte alla appar. Försöker jag få med till exempel Instagram eller Netflix i leken så vägrar de och tar över hela skärmen själva, men de flesta andra appar jag testar med fungerar.
Samsung offentliggjorde under lanseringen av Fold 2 att ungefär en tredjedel av användarna av Fold 1 använde delad skärm för multitasking medan motsvarande siffra för Note-mobilerna bara var runt 3 procent. Det säger något framförallt om hur osmidigt det kan vara på en lite mindre skärm, och skärmen i Fold 2 är inte ens den särskilt väl tilltagen för de här sammanhangen. Visst kan man som jag nämnt tidigare i texten alltså ha upp till fyra olika appar igång samtidigt, tre i delade fönster och ett flytande över, men det är inte enkelt att dra nytta av. Så fort du ska skriva något i någon av apparna och tangentbordet åker upp har du hälften av skärmen dold. I praktiken är det nog alltså främst två appar i taget du ska nöja dig med och då helst sådana som inte kräver att du skriver något. Jag har länge tyckt att Fold-serien skulle haft pekpenna som Note, men just i kombination med delade fönster kan man lätt känna att nej, det hade blivit för mycket av allt, alldeles för krångligt.
Formatet på Galaxy Fold 2 innebär ett par olika möjligheter utöver den utökade funktionerna för att köra flera appar i delad skärm. Ett antal appar har möjligheten att anpassa sin vy efter hur telefonen är vikt. Det handlar helt enkelt om när telefonen är halvt uppvikt, så telefonen får formen av en pytteliten laptop. Då kan du i till exempel Youtube se på själva filmen i ena halvan av skärmen och kunna bläddra bland kommentarerna under på den andra. Eller, kanske mer användbart, i Microsoft Word få ditt dokument i ena halvan och tangentbordet i den andra. Precis som en liten laptop alltså. Det finns fler appar som är anpassade för vikbart på det här sättet. Precis som med Samsungs systermodell Flip så blir jag dock aldrig riktigt övertygad av konceptet. För att skriva dokument tycker jag skärmen är för liten för att fungera i laptop-läge och jag skriver mycket snabbare om jag tar upp telefonen och håller den med båda händerna. I appar sedan där man ska konsumera innehåll, som Youtube och telefonens galleriapp, är det ju framförallt skärmytan man vill åt, och att då halvera den för det innehåll man är ute efter känns minst sagt avigt. Bättre då att luta telefonen mot något för att få bilder och filmer på helskärm. Tyvärr har ju stora skärmen ett format som gör att filmer alltid får svarta kanter över och under bilden, men det är ändå det bästa sättet att se film. Och delar jag skärmen i två appar kan jag ju alltid se på film samtidigt som jag håller koll på andra appar.
Bra men inte fantastisk skärm
Just skärmen för övrigt är av hög kvalitet. Den är ju utrustad med höjd uppdateringsfrekvens, upp till 120 bilder per sekund precis som till exempel Note 20 Ultra och färgåtergivning och detaljrikedom är bra. Riktigt samma klass som Note 20 Ultra håller dock inte skärmen. Skärmen är ju av samma ultratunna glastyp som den i systermodellen Galaxy Z Flip och när jag testar skärmen i olika sammanhang så upplever jag att den reflekterar infallande ljus mer än en vanlig skärm. Särskilt i läget med skärmen halvt uppfälld reflekteras lätt de båda skärmhalvorna i varandra.
Jag ska nämna i sammanhanget att jag tagit bort skärmskyddet på den yttre skärmen, men lämnat kvar det på den inre. Det här får mig att tycka att jag tycker skärmen inte vill hänga med alla gånger hundraprocentigt på svepningar jag gör, men när jag läser på om skärmskyddet hos de som testat att ta av det blir jag avskräckt från att försöka samma sak. Samsung har på den amerikanska marknaden gått ut med information om att skärmskyddet på den yttre skärmen är okej att att bort själv men de rekommenderar att man låter Samsung-personal ta bort skyddet på den inre skärmen om man vill ha bort det. Det ska alltså inte förstöra funktionen på något sätt, och flera testare har tagit bort skyddet på egen hand utan problem, men jag avstår alltså. Sedan har vi så klart vecket i skärmen som märks både när man tittar på skärmen i de flesta vinklar men även känns när man drar med fingret över skärmen. Jag skulle dock, precis som med den tidigare modellen, inte säga att det är ett stort problem och när jag använder appar är vecket inget jag tänker på.
När det gäller vecket och framförallt byggkvaliteten, som jag var inne på även inledningsvis, reagerar jag särskilt på hur mycket som skiljer den här telefonen från Samsungs första vikbara mobil. Det är en imponerande stabilitet i hela bygget, i uppvikt så väl som i ihopfällt läge. Även när man tittar närmare på detaljer i formgivningen så är de omsorgsfullt fulländade, helt enkelt det man förväntar sig av en telefon i den här prisklassen.
Galaxy Z Fold 2 ska ju ge dig det bästa på i stort sett alla områden och det för oss in på prestanda och kamerorna. När det gäller prestanda så kan man ju tänka sig att det krävs processorkraft för att låta oss göra allt som telefonen erbjuder. Mycket riktigt så tycker jag heller aldrig att telefonen får kämpa eller upplevs som långsam, även de gånger jag pressar den. Då är kamerorna, trots att de räcker långt, ett område då man tydligare märker förbättringspotential. Totalt finns det fem kameror, förutom de tre på baksidan även en selfiekamera i lilla skärmen och en i den stora. Du får inte samma extrema zoom, upplösning eller mörkerprestanda som hos de bästa mobilerna idag, men visst räcker kamerorna för de flesta sammanhangen. Den optiska zoomen är på 2x och det gör att du kan zooma in som mest till tio gångers förstoring. Värt att nämna är även de möjligheter formatet på telefonen erbjuder här. För det första så gör de två skärmarna att du både kan ta selfies själv med de bakre kamerorna och att du kan förhandsvisa bilden för de du tar porträtt bild av samtidigt som du gör det. En annan funktion jag faktiskt uppskattar är möjligheten att ta timelapsefilmer. Det innebär ju att man låter telefonen stå för att fånga ett längre skeende och det fungerar utmärkt genom att helt enkelt vinkla upp telefonen halvt och placera den på en plan yta.
Sammantaget är alltså inte kamerorna de bästa på marknaden men tillräckligt bra. Du får heller alltså inte den bästa skärmen på marknaden, men en med unika egenskaper och så klart stor skärmyta även om det är lite överdrivet att jämföra den med en faktisk surfplatta. Hur man än vrider och vänder på det är Samsung Galaxy Z Fold 2 knappast varken något som ersätter dator eller surfplatta, men däremot en mobiltelefon som på många områden kan lite mer.
Batteritest
Batteriets videotid: 9 tim 11 min
Frågor och svar
Hur är ljudet? Bra stereohögtalare ger riktigt bra ljud faktiskt.
Den är som en vanlig mobiltelefon i övrigt? Ja, ganska vanlig. Här finns trådlös laddning, Googles appbutik och eftersom appar i Android i många fall är bra på att anpassa sig till olika skärmstorlekar är det en bra grundförutsättning särskilt här.
Hur är gränssnitt och tjänster anpassade? Du hittar Samsungtjänster som Samsung Pay, Smartthings och annat du förväntar dig i en mobil samtidigt som gränssnittet fungerar bra. Tangentbordet kan till exempel delas upp i mitten så att du når med båda händerna från stora skärmens bägge nedre hörn.
Ett alternativ:
Mera vanlig Stor skärm får du även i till exempel Note 20 Ultra och där får du även märkbart mer. Till ett lägre pris. Skärmen och kamerorna är bättre där och för framförallt film är heller inte den faktiskt använda skärmytan särskilt mycket mindre.
Testbild
Kameran tar bra bilder i många situationer, men når inte upp till de bästa varken när det gäller zoom eller i mörker.
