Mi5 är ett stort steg för Xiaomi på många sätt. Företaget är en av världens största mobiltillverkare, men på västerländska marknader har de lyst med sin frånvaro på det stora hela. Även om det inte gjorts någon större officiell satsning från företaget att etablera sig i bland annat Europa än (vårt testexemplar är från svenska Mi-store, som motsvarar en slags “preferred reseller” snarare än officiell butik) innebar presentationen av Mi5 ett nytt grepp. Den presenterades nämligen på Mobile World Congress i Barcelona, vilket gjorde den till den första Xiaomi-telefonen som åtminstone lanserades på europeisk mark.
Även hårdvarumässigt är Mi5 ett sätt att sticka ut hakan. Tidigare modeller har knappast varit svaga på den fronten, men med Mi5 är de tidigare ute med den senaste hårdvaran och lite lyxigare än tidigare. Lägg sedan till ett ganska stort kliv framåt i materialval och byggkvalitet, som inte var direkt dålig i tidigare generation heller, och det är tydligt att Xiaomi med Mi5 vill bli tagna på allvar.
Men vi börjar från andra hållet, med de mer negativa aspekterna med telefonen och jobbar oss uppåt därifrån.
Bandkapad Den främsta nackdelen för svenska konsumenter, främst i glesbyggd, är att 4g-band 20 (800 MHz) saknas i den här telefonen. Detta beroende på att större delen av Asien inte använder sig av bandet (även om chippet i sig inte har några problem med att hantera det) och att det på många sätt är just en kinesisk modell vi har tillgång till här. I tätare bebyggelse spelar det ingen som helst roll egentligen, men det är samtidigt det bandet som det främst satsas på i utbyggnaden av 4G i de delar av landet som täckningen är bristfällig. Samtidigt kan du avhjälpa kass täckning med hjälp av telefonens stöd för dubbla SIM-kort, som fungerar betydligt snabbare i växlingen än många andra modeller med funktionen som vi testat.
Nackdelen där är dock att det bara finns plats för SIM-kort. Minneskortplats saknas helt och därför får du tänka till innan köp för att få rätt mängd lagringsutrymme från start.
Just den kinesiska biten återkommer även i mjukvaran. Än så länge finns konsumentversionen av mjukvaran enbart i kinesisk tappning (systemspråk och tangentbord går dock att ändra). En mer global version (med global verkar det för stunden innebära halvt slumpmässigt utvalda länder) finns som utvecklarvariant och är i skrivande stund på gång i “normal” tappning. Att få telefonen att uppdatera sig, med upplåsningskod som du snällt måste be Xiaomi om, fyra olika uppdateringsförfaranden i telefonen och ytterligare några till via PC och så vidare är däremot milt uttryckt en exercis i frustration.
Just när det kommer till de olika versionerna av telefonen är det också en aning förvirrat. Grundvarianten kör på Snapdragon 820 som systemchip, klockat till 1,8 gigahertz för processorn som max, tre gigabyte arbetsminne och antingen 32 eller 64 gigabyte lagring. Enheten finns även med fyra gigabyte arbetsminne, 128 gigabyte lagring och en uppklockad processor till 2,15 gigahertz. Den senare modellen finns med samma glasbaksida som övriga versioner, men också i en lyxmodell med keramisk baksida.
Älskvärd För vissa är ovanstående nackdelar allt från milt irriterande till fullständiga dealbreakers. Men efter att ha gått igenom dem hur är resten av upplevelsen? Riktigt, riktigt bra faktiskt.
Även i svenska pengar ligger telefonen en bra bit under sina konkurrenter i toppmodellsklassen, oavsett vilken lagringsmängd du väljer. Snapdragon 820 är precis lika snabb här som den är till andra modeller som säljer den, även i den något strypta version vi testat (vi har haft 32 gigabyte-modellen inne för test). Trots att Xiaomis gränssnitt MIUI genomsyrar precis varenda del av Android kan vi inte påstå att det segar ner upplevelsen på några direkt märkbara sätt. Xiaomi är även stora nog för att kunna lägga resurser på stabilitet hos exempelvis bluetooth och wifi, vilket annars brukar vara något som kan vara ett problem i, för oss svenskar, mer okända märkens telefoner. Utan att ha några allvarliga batterisparåtgärder synliga i mjukvaran får vi ändå säga att Xiaomi lyckats någorlunda bra med batteritiden också, som inte har några större problem att hålla en heldag vid normal eller halvfrekvent användning.
MIUI i sig påminner väldigt mycket om det vi ser hos många andra kinesiska tillverkare som Huawei eller Oppo. Applådan är helt borttagen till förmån för att placera appar på startskärmarna, inställningsmenyerna innehåller en myriad extraprylar som vi normalt inte ser i Androidtelefoner (bland annat möjligheten att ställa skärmtemperatur, antingen mot tid på dygnet eller på appbasis) och systemet är fyllt av extraappar. Det sistnämnda består till största del av förinstallerat, men avinstallerbart, bloatware med taffliga spel och liknande. En ganska stor del utgörs dock av småappar för molntjänster, ficklampa och ett säkerhets- och städpaket. Med tredjepartsapparna avinstallerade är det faktiskt en ganska vettig samling förinstallerade appar du har att göra med, som lirar bra mot både gränssnittet och de extra inställningarna. Värt att nämna är att gränssnittet är byggt ovanpå Android 6.0 och att alla google-tjänster finns där från start (vilket inte alltid är en garanti med kinesiska modeller).
En kul extrafunktion är även IR-ögat på toppen av telefonen, som agerar fjärrkontroll till exempelvis din TV och stereo. Vad som glädjer oss är att appen som kontrollerar det hela faktiskt fungerar riktigt bra, vilket knappast brukar vara fallet hos de telefoner som försetts med IR-öga.
Som telefon, oavsett hur många SIM-kort du har i den, har vi väldigt lite att anmärka på, utan det låter bra åt båda hållen med luren.
Kameran sköter sig också förvånansvärt bra. En billigare prislapp brukar annars avslöja sig själv på just den biten. I normalt dagsljus ligger Mi5 definitivt bland de bättre telefonerna om än inte allra bäst. I lite sämre ljus, som är där billiga telefoner brukar ha mest problem, handlar det knappast om toppresultat men ändå om ett förvånande gott resultat utan överdrivna mängder brus och oskärpa.
Utsidan då? Nämnda kamera sticker faktiskt inte ut alls på baksidan, vilket närmast är en raritet numera. i toppen hittar vi som sagt IR-ögat (och hörlursplugg) och bottenplattan huserar en laddkontakt med USB-C och vad som ser ut att vara stereohögtalare. Gissningsvis är det dock mest kosmetiskt eftersom det bara kommer ljud från ena “högtalaren” och den andra antagligen innehåller mikrofon istället.
Bygget påminner om en omvänd Galaxy S7 Edge. En metallram omger telefonen och det är glas på både fram- och baksida. Baksidans glas är rejält böjt i kanterna, vilket påminner om Samsungslurens böjda skärm. Till en början känns den ganska obekväm att hålla i (glasbaksidan gör även att den lätt glider av lätt sluttande ytor), men efter ett par dagar känns den böjda formen riktigt bekväm, samtidigt som telefonen i sig känns riktigt lätt utan att för den sakens skull kännas plastig.
Mi5 är helt enkelt på alla sätt välförtjänt av toppmodellstämpeln. Det är en kinesiskt utgåva som säljs här i Sverige, vilket du får ha i åtanke. Men om de bitarna inte stör dig allt för mycket får du en väldigt välbyggd telefon med riktigt bra specifikationer och tryck under huven för en betydligt mindre peng än vad motsvarande toppmodeller från mer etablerade tillverkare ger dig.
Mobils batteritest Batteriets videotid: 5 timmar och 48 minuter
Frågor och svar Hur är det med uppdateringar Lite kryptiskt. Xiaomi, liksom många andra kinesiska tillverkare, pratar hellre om versionen på sitt gränssnitt än den underliggande Androidversionen och där kommer det uppdateringar väldigt ofta. Hittills verkar de dock vara okej på att uppdatera själva Androidversionen i samma veva också.
Har den trådlös laddning? Nej
Är den vattentät? Nej, inte heller vattenskyddad utan IP-klass vad vi kan se.
Ett alternativ: Huawei P9 Ett för oss svenskar lite mer välkänt alternativ och som hamnar i kategorin “toppmodell för mindre pengar” och som även den är riktigt bra.
Testbild
Det blir bra bilder med Mi5 för det mesta, helt klart.
