https://www.mobil.se/tips-tricks/vi-f-rklarar-mobilkameran
380705
Tips & Tricks
Fotofunktionen i fokus

Vi förklarar mobilkameran

Grafik: Svenska Grafikbyrån
Megapixel, autofokus, riktig blixt, ansiktsigenkänning. Mobil går igenom mobilkamerans inställningar och förklarar vad som verkligen räknas.

När mobiltillverkarna ska göra en ny mobil med bra kamera använder de oundvikligen samma mått för att visa att deras kamera är bättre än andra: megapixel. Antalet megapixel avgör hur stor bilden blir mätt i pixlar, men säger egentligen ingenting om hur bra den blir. En mobilkamera kan mycket väl ha 8 eller 12 megapixel, men ge bilder som inte är bättre än en 3-megapixelkamera eftersom de inte tål att förstoras till full storlek utan att se brusiga och utsmetade ut.

De egenskaper som är mest centrala för bildkvalitén, objektivets skärpa och brusighet i svagt ljus samt bildsensorns storlek, är det mycket svårt att få information om. I även de billigaste kameror förväntar man sig att slutartiden ska anges, men det är mycket sällsynt i mobilkameror.

Ett mått på kamerakvaliteten kan vara de övriga funktioner som erbjuds. Mängden funktioner och inställningar för kameran i telefonen kan variera från extremt få i Iphone och X10 Mini och Mini Pro, till gränsande till systemkameran i vissa modeller.

Fokus

Alla fotografier har ett avstånd på vilket bilden är skarpt. Saker som är närmare eller längre bort blir suddiga. På mobilkameror med autofokus justeras detta avstånd efter vad du siktar kameran på, men det gör också att kameran tar större plats i mobilen. Mobilkameran kan göras mindre, enklare och billigare om den är förinställd på ett fast avstånd, fixfokus.

I praktiken uppfattar man detta avstånd som ett intervall, skärpedjupet, eftersom minskningen i skärpa inom detta intervall är så liten att man inte reagerar på det. Ju mindre kameralinsen är (det vill säga kortare brännvidd), desto större blir detta skärpedjup och på mobilkameror är förstås linsen väldigt liten, så man brukar säga att fixfokuskameror i mobilen har ett skärpedjup från 2,5 m ut till oändligheten. Tar man motiv som är närmare än 2,5 m blir de inte skarpa.

Med autofokus kan man däremot ta verkliga närbilder, men autofokus har också sina nackdelar. Det gäller att kameran verkligen fokuserar på motivet, och det kräver en del av automatiken. Alla har väl tagit porträttbilder någon gång och upptäckt att personen man fotograferade är suddig, men blomman i bakgrunden är knivskarp.

Man kan naturligtvis se var skärpan ligger innan man knäpper av, men på mobilskärmen, eller om man ska ta en snabb bild, är detta inte alltid det lättaste. Den som gillar att fotografera tycker bara det är kul att komponera bilden och utnyttja kamerans möjligheter, men många andra vill bara kunna trycka på knappen så blir det bra.

En funktion som många mobilkameror med autofokus har som ska underlätta detta är ansiktsigenkänning. Det innebär att processorn i mobilen analyserar motivet innan bilden tas och letar efter vad som ser ut att vara ansikten. Hittar den ansikten sätts fokus till det avståndet. Tanken är att de flesta människor tar bilder av andra människor, och då är det de som ska vara i fokus, inte blomkrukan i bakgrunden. Hur bra ansiktsigenkänningen fungerar varierar från tillverkare till tillverkare. Ibland fungerar det riktigt bra, men jag har också varit med om att man ställt upp en klassisk porträttbild och telefonen identifierat just den där blomkrukan snett bakom axeln som ansiktet.

Nokia har gjort en vidareutveckling av fixfokuskamerorna som de kallar fullfokus. Tekniken utnyttjar det faktum att ljus i olika våglängder bryts olika. Mobilens processor undersöker den röda, den gröna och den blå bilden separat och väljer den som är skarpast, sedan tas bara färginformationen från de övriga bilderna, inte skärpan.

På detta sätt hävdar Nokia att man fått ner närgränsen för fixfokuskameran från 2,5 m till 50 cm. Allt från en halvmeter och bortåt blir mer eller mindre skarpt. Med tanke på hur ofta kameramotivet befinner sig mellan 50 cm och 2,5 m bort är det en avsevärd förbättring jämfört med fixfokuskameran.

Nokia hävdar i sin marknadsföring att fullfokus till och med är bättre än autofokus. Det är ju ingen risk att motivet blir suddigt! Det är i och för sig sant, men jämför en porträttbild där allt är skarpt med en där motivet är skarpt medan bakgrunden blir suddig. Den senare är så mycket klarare och tydligare, den förra känns platt och grötig i jämförelse.

En annan vanlig kamerafunktion som utnyttjar mobiltelefonens processorkapacitet är leendeigenkänning. Det fungerar litet olika i olika modellen, men principen är att kameran på ungefär samma sätt som för ansiktsigenkänning känner igen när personen på bilden ler och tar bilden just då. Det fungerar ibland, kan man konstatera.

En del kameramobiler med pekskärm är försedda med pekfokus. Det innebär att du själv kan styra var bildens fokus ska ligga, genom att peka på skärmen på det du vill ska fokusera. Eftersom mobilkamerorna i övrigt ger dig mycket små möjligheter att själv styra över kamerans fokus är detta en eftertraktad funktion.

Autofokus är en förutsättning för att man ska kunna ta snygga närbilder.

När det går snett med autofokus kan det bli så här. Motivet är suddigt medan bakgrunden är skarp.

Med Nokias fullfokuskameror kan man komma hyfsat nära, och kameran lyckas rätt bra med att få allt skarpt.

Blixt och fotolampa

Mer avancerade kameramobiler har i dag nästan alltid någon form av fotobelysning. I de flesta fall rör det sig om en eller två starka lysdioder, som tillverkarna ofta kallar blixt, men på ett fåtal modeller finns riktig xenon-blixt, av samma typ som finns i riktiga kameror. Inget går upp mot riktig blixt, lysdioder avger betydligt mindre ljus, även om de kan hjälpa litet grann när belysningen är skum. Men lysdioderna har en annan fördel: De kan användas för att lysa upp även när du videofilmar. Helst vill man ha både fotolampa och xenon-blixt. Sist det förekom på en mobiltelefon var i Sony Ericsson satio, som kom ut för mer än ett år sedan.

På de flesta mobiler kan man välja att ställa in om fotolampan ska vara av, på eller om telefonen automatiskt ska känna av det. Automatiskt duger bra i de flesta fall. Om du vill ta en mysig bild i stearinbelysning, har stadigt underlag för kameran och alla sitter riktigt still blir det snyggare om inte fotolampans ljus kommer in och förstör, då kan det vara en poäng att slå av den.

Har du fotolampa i mobilen finns det i stort sett ingen poäng att slå på den vid normalljus, lampan är så svag att den inte gör någon skillnad. Har du däremot Xenon-blixt kan du ta riktigt snygga bilder i starkt solljus om du slår på blixten. I motljus blir folks ansikten mörka i det starka ljuset, men med blixten kan du lysa upp ansiktena så de blir klara och tydliga trots det starka ljuset. Prova!

En utomhusbild i motljus. Ljuset i sig är fullt tillräckligt för att motivet inte ska bli för mörkt, men kontrasten gör ändå motivet en smula mörkt. 

Slår man däremot på blixten får man en helt annan sorts bild. Motivets ansikte lyses upp trots motljuset.

Zoom

De flesta mobilkameror har inställningar för att zooma med mobilkameran, ofta med telefonens volymknapp. På samtliga telefoner som säljs i dag rör det sig dock om digital zoom. Det betyder att kameran när den zoomar bara tar och förstorar upp en liten del av bilden på bildsensorn. Det är precis samma sak som när du tar och zoomar in i en bild på datorn, och precis som där blir bilden bara grynigare ju mer du zoomar.

Du får alltså inte bättre närbilder av att zooma med digital zoom, du bara beskär bilden. Ska du ändå ladda över bilden i dator och beskära den, eller beskära den i telefonens eget bildredigeringsprogram, finns det ingen som helst anledning att använda digital zoom. Om du däremot tänkte skicka bilden direkt från telefonen via mms eller e-post kan det vara en poäng att zooma in på motivet. Men kom ihåg att ju mer du zoomar, desto grynigare blir bilden.

Exponeringskompensation

På en del, men långt ifrån alla, mobilkameror finns inställningar för att justera ljusstyrkan i bilderna. Det kan antingen vara en ljussymbol av samma typ som finns på TVn och datorn, eller en fyrkant delad på diagonalen med en svart och en vit halva med plus och minus i.

Denna inställning är bra att ha om du inte är nöjd med kamerans automatik, och tycker att bilderna konstant blir för ljusa eller för mörka. Ökar du ljusstyrkan blir bilderna ljusare, men exponeringstiden blir också längre, så risken att bilderna blir suddiga på grund av rörelser ökar också. Oftast fungerar inställningen så att du drar i ett reglage på skärmen, och du ser direkt om bilden blir ljusare eller mörkare.

Fotoprogram

Den här inställningen kan heta litet vad som helst, det varierar från tillverkare till tillverkare. Vanliga namn är fotoprogram, motiv, vyer eller fotolägen. Gemensamt för inställningarna är att du brukar erbjudas ett antal alternativ för vilken typ av bild du tar, till exempel porträtt, landskap, mörker, närbild, scenlägen mm.

Frågar du en proffsfotograf säger de nästan alltid att dessa inställningar är helt värdelösa. I de flesta fall klarar automatiken av att justera för vilket motiv du fotograferar, och gör den inte det brukar resultatet inte bli mycket bättre om du väljer något av fotoprogrammen. Blir bilderna för mörka inomhus är det till exempel ofta bättre och enklare att använda exponeringskompensationen ovan än att välja program.

Undantaget är om kameran har en inställning för närbild eller makro här. Ska du ta en verklig närbild, på en blomma eller insekt, till exempel (vilket du bara kan om kameran har autofokus) är det bra om du ställer in kameran på makro, då det går snabbare för kameran att få in fokus i makroläget.

Vitbalans

En kamera kan inte lika lätt anpassa sig efter olika ljusförhållanden som det mänskliga ögat. Sitter vi i glödlampsljus uppfattar vi inte allt som gult, trots att det egentligen blir gulare än i dagsljuset. Ögat anpassar sig. Mobilkamerans automatik gör också sitt bästa att anpassa sig, men ibland, särskilt inomhus, går det snett. Prova till exempel att fota ett vitt A4-ark i lysrörsbelysning utan något inkommande ljus från fönster. I de flesta fall blir pappret gult på bilden.

I så fall är det bra om kameran har inställningar för vitbalans, något en del men absolut inte alla mobiler har. I vitbalansinställningarna brukar du kunna få välja mellan olika typer av ljus, som solsken, mulet, lysrör och glödlampa. Utomhusbilder blir oftast bra med kamerans automatik, men för inomhusbilder kan resultatet bli mycket bättre om du ändrar vitbalansinställningarna efter belysningen.

Det här är knappast någonting du orkar gå in och skruva på när du ska ta en ögonblicksbild, men om du ska ta en bild på ett stillastående motiv och har tid på dig, eller vet med dig att du kommer ta bilder från en fest hela kvällen är detta en inställning som helt klart är värd att tänka på.

Blir ett vitt papper så här gult när du fotograferar det kan det bli mycket bättre om du ändrar vitbalansinställningen efter belysningen.

Bildstorlek

Som jag nämnde i början har de flesta mobilkameror fler megapixel än de behöver. De flesta mobilkameror har också möjlighet att ändra storleken på bilden, så att man tar med färre megapixel. Det logiska vore väl att man gjorde det då?

Faktiskt inte. Har du inte brist på utrymme på minneskortet, eller inte vill skicka för stora bilder via e-post från telefonen, skulle jag avråda från att fota med annat än maximal upplösning. MMS har visserligen en gräns för hur stora bilder som kan skickas, men i regel klarar programmet i telefonen av att justera storleken automatiskt om bilden är för stor. Man skulle ju tro att om man sänkte kameraupplösningen blev resultatet detsamma som om man minskade bilden i ett bildredigeringsprogram efteråt, men det förekommer faktiskt att bilderna blir mycket sämre när man vrider ner upplösningen på kameran.

ISO

ISO-inställningen går tillbaka till den analoga kamerans tid. Då kunde man välja film med olika kornstorlek på de ljuskänsliga kornen. Större korn gav större ljuskänslighet och man kunde alltså ta skarpare bilder i mindre ljus, men priset var att bilderna blev litet grynigare.

Samma egenskap finns faktiskt i dagens digitalkameror, men i dag behöver du förstås inte byta film, du justerar bara inställningen så får du kortare exponeringstid vid dålig belysning, men grynigare bilder. I regel behöver du bara bry dig om den här inställningen om du märker att exponeringstiden blir så lång att bilderna blir oskarpa. Det blir vanligare och vanligare att man kan ställa in ISO i mobilkameran, men det är fortfarande långt ifrån säkert att inställningen finns.

Video

Det kanske inte är något man tänker på, men på många sätt är mobilkameran faktiskt bättre till att videofilma med än att ta stillbilder med. Ska du till exempel ta bilder på lekande barn inomhus får du bara en suddig fläck på stillbilden, men filmar du går det betydligt bättre att fånga det som händer.

Dessutom har man efter årtionden av härdning med allt från VHS till Youtube betydligt högre tolerans för dålig bildkvalité än vad man har för stillbilder, så man stör sig inte lika mycket på tekniska brister. De bästa mobilkamero ha i dag en videokvalitet som motsvarar billigare videokameror.

I regel finns det färre inställningar i videoläget, och de viktigaste egenskaperna är oftast förkonfigurerade i kameran. Upplösningen är betydligt viktigare än för stillbilder, beroende på att den ofta är mycket lägre till att börja med. För något år sedan fick man vara glad om mobilkameran kunde filma med 640 x 480 pixlar, i dag är det inte ovanligt med 1280 x 720, kallat HD 720p. Tittar du på filmen på en dator är det skillnaden mellan att ha filmen i ett litet fönster eller över i stort sett hela skärmen.

I regel kan du justera upplösningen du filmar med. Om du ska skicka en film som MMS är det viktigt att du justerar ner upplösningen till mms-storlek, för till skillnad från stillbilder kan man inte i efterhand enkelt justera upplösningen på filmen.

Fokus är viktigt även när det kommer till videofilmning, och här snålar de flesta mobilkameror. Även de som har autofokus för stillbilder har ofta fixfokus när man videofilmar. Det börjar dock komma modeller där man kan fokusera bilden vid videofilmning. Fokuseringen finns i två varianter. Den ena, som finns ibland annat Apple Iphone 4 och HTC Desire HD, använder pekfokus. Det fungerar precis som pekfokus för stillbilder, du pekar med fingret på pekskärmen på den del av bilden som du vill ska bli skarpt.

Den andra varianten, som finns ibland annat Sony Ericsson Vivaz och Xperia X10 efter den senaste uppdateringen, är kontinuerlig autofokus. Kameran fokuserar då på mitten av bilden, och när man flyttar kameran justeras fokus automatiskt så att det i mitten är skarpt.

Bägge metoderna har för och nackdelar. Med pekfokus har du full kontroll över vad som är i fokus i bild, men om du filmar något actionbetonat kan det vara knepigt att hålla på att trycka på skärmen hela tiden samtidigt som du filmar. Det är också svårt att hålla kameran stadigt samtidigt som du trycker på skärmen. Med kontinuerlig autofokus har du mindre kontroll, men du behöver bara peka kameran mot det du vill filma och kameran sköter resten.

Liksom för upplösningen är det svårare att zooma in i bilden efter att du spelat in, så den digitala zoomen är betydligt mer användbar än för stillbilder. Men kom ihåg att när du zoomar blir bilden också skakigare, så i de flesta fall blir det bättre om du helt enkelt går närmare motivet.

Mer avancerade mobilkameror har digital bildstabilisering bland funktionerna. Det innebär att processorn i mobilen justerar för skakningar när man filmar så att bilden inte hoppar och rycker lika mycket. För det mesta blir resultatet lyckat, och det finns ingen särskild anledning att slå av denna inställning.

När man videofilmar har man ingen glädje av riktig xenon-blixt, men en fotolampa kan ge ett riktigt trevlight ljust till filmerna i mörkare miljöer, åtminstone om man är tillräckligt nära motivet.

För vitbalans, fotolägen och exponeringskompensation gäller i stort sett samma sak som för stillbilder. Automatiken klarar sig i regel så bra att man inte behöver bekymra sig om dessa inställningar, men blir bilden gulaktig eller för ljus kan det vara en poäng att gå in i vitbalansen eller exponeringskompensationen och justera.