Annons

Bäst på mest

Stort test av vårens toppmodeller

Vi handplockade mobiltillverkarnas absolut vassaste modeller just nu för ett jämförande test.

Publicerad Uppdaterad

Medan SIM-korten har blivit allt mindre de senaste åren så tycks skärmarna på telefonerna bli allt större. Samsung Galaxy S-serien började till exempel med en 4-tumsskärm, som sedan undan för undan har blivit allt större och med den senaste varianten S6 (som vi testar här) nu är uppe i hela 5,1 tum.

En annan tydlig trend är att tillverkarna lägger alltmer krut på mobilkamerorna. Medan det är lätt att stirra sig blind på specifikationer för kamerorna i megapixelantal räknat, så är det andra saker som påverkar kvaliteten minst lika mycket – inte minst hur det ligger till med manuella inställningsmöjligheter, optik och med storleken på sensorn.

I det här testet har vi spanat in de hetaste mobiltelefonmodellerna från några av marknadens hetaste tillverkare för att utröna vilken telefon som är den bästa just nu. Apple Iphone 6 Plus Apple försökte i det längsta stå emot trenden med större och större skärmar, men till sist blev trycket för stort och denna gång fick Apple följa utvecklingen istället för att leda den. Det mesta känns naturligtvis bekant från tidigare mobiler i serien – eftersom Apple fortsätter att uppdatera sina enheter under lång tid har du redan i stort sett samma funktioner i en gammal Iphone 4S som du får med 6 Plus. Därför blir hårdvaran extra viktig. Skärmen är stor och ljusstark och full-HD-upplösningen räcker för att ge bra skärpa. Iphone 6 Plus hamnar någonstans mittemellan en vanlig Iphone och en Ipad Mini och det finns ett par användbara funktioner hämtade från surfplattorna. Inställningar, mejl och vissa andra funktioner går att dela upp i två kolumner och man kan dubbelklicka på hemknappen för att »hissa ned« skärmbilden till en nivå så allt går att nå med en hand. På papperet får man lätt intrycket av att mobiler med Android eller Windows har betydligt mer kraft under huven eftersom processorkärnorna är fler, klockfrekvensen högre, arbetsminnet större och så vidare. Apples processorer bygger i grunden på samma ARM-arkitektur som övriga tillverkare använder, men chippen är unika för Apples produkter och operativsystemet Ios har väldigt strikta regler för vilka resurser olika appar ska komma åt, så specifikationerna blir inte jämförbara rakt av. En mer rättvisande bild får man om man tittar på hur mobilerna löser samma typ av uppgifter – till exempel tiden som krävs för att ladda identiska webbsidor. Här ligger Iphone 6 Plus i topp. En annan styrka är kvalitetskänslan. Även om designen blivit mer anonym så är Iphone 6 Plus ett elegant bygge i glas och metall. Kameran med optisk bildstabilisering är unik för Plus-modellen och som vanligt har Apple en användarvänlig kamera-app med träffsäker automatik. Till det kommer ett extremt bra slow motion-läge för film. Stillbilderna håller en kvalitet som platsar i flaggskeppssegmentet, men det finns ännu bättre kameror hos andra märken. + Fingeravtrycksläsare Ljusstark skärm - Ingen 4k-inspelning Saknar NFC
HTC One M9 HTC har, ungefär som Sony, tagit förra årets flaggskeppslur och diskret förbättrat den på ett antal områden. Den mest märkbara förändringen är att mobilen har fått en kamera med ungefär samma specifikationer som de närmaste konkurrenterna. HTC experimenterade tidigare med lågupplösta kameror för lägre brus och med dubbla linser för fokusering i efterhand, men tekniken gav inte utlovat resultat och nu är man tillbaka i mittfåran. Det är positivt. Kameran hör till de bättre i testet och utgör inte längre ett skäl att välja bort HTC. Designen är synnerligen genomarbetad och HTC One M9 är både lätt att känna igen och har en byggkvalitet i toppklass. Övergångarna mellan plast, glas och metall är polerade till perfektion och det finns många snygga detaljer som de borrade hålen över högtalarna, de mönstrade metallknapparna och det tonade glasfönstret över IR-sändaren. Under skalet finns systemchippet Snapdragon 810 med 64-bitarskärnor. Prestandan får godkänt betyg, men de bästa 32-bitarsmobilerna är snabbare. Vid sidan av IR-sändaren, som gör det möjligt att använda mobilen som universalfjärrkontroll, är finesserna få i HTC One M9. Barometer saknas, liksom fingeravtrycksläsare. Däremot finns en plats för minneskort.
Högtalarljudet, med en teknik som HTC kallar Boomsound, är riktigt bra. Att högtalarna är vända framåt bidrar naturligtvis, men det låter faktiskt förvånansvärt bra. HTC Sense står för startskärmsapp, widgetar och andra anpassningar. Det bakomliggande systemet Android 5 lyser igenom tydligt, men det finns också unika funktioner – till exempel bildgalleriet som samlar alla dina bilder oavsett om de ligger på Facebook, Google Drive, Dropbox eller Flickr. + Byggkvaliteten Bra ljud - Få finesser Högt pris Huawei P8 Många känner Huawei som ett lågprismärke, men P8 är en mobil som klarar det mesta – inklusive att ge ett exklusivt intryck. Mobilen är mycket tunn och helt platt – kameran sticker inte ut något alls. Baksidan består till största del av matt, borstad metall och metallen fortsätter runt kanterna på mobilen. Hörnen är lite vassare än på mobilerna från Samsung, Sony eller Apple, men inte så att mobilen blir obekväm att hålla. Vår enda invändning är att övergångarna mellan plast och metall inte är riktigt lika snygga som på exempelvis HTC One M9. Under skalet finns ett 64-bitars systemchip från Huaweis eget märke Hisilicon. Processorkärnorna kommer från ARM – ingen överraskning där – men istället för att bygga in de stora A57-kärnorna har mobilen åtta stycken små kärnor varav fyra kan klockas upp till nästan dubbel frekvens. Enligt Huawei ska det ge prestanda i klass med Snapdragon 810, men med lägre strömförbrukning. I praktiken visar sig dock P8 vara märkbart långsammare – både i benchmarktester och när vi provar dataöverföringen. Huawei har tillverkat egna ikoner, ändrat menyerna och skapat mängder av egna widgetar av olika slag. Det är svårt att känna igen Androidsystemet, men det är version 5 som driver P8. Resultatet är riktigt snyggt, men estetiken störs naturligtvis när man installerar appar där designen är mer inriktad på att följa Googles mall. Funktioner som kamera och skärm håller god nivå – mobilen behöver inte skämmas ens i detta startfält, men det är en bit kvar upp till den prestanda som Samsung, Apple eller HTC levererar. + Tunn Snyggt gränssnitt - Prestanda en bit under toppklassen
LG G Flex 2 Många tillverkare visar upp prototyper för mobiler med intressant form och böjbara material, men vill du äga en försmak av framtiden så är det just nu bara LG som levererar. Den lätt böjda formen gör att G Flex 2 ligger bra i handen och som partytrick kan man med ett bestämt tryck platta ut skärmen mot underlaget. Bortsett från det lilla steget framåt när det gäller ergonomin är nyttan med en böjbar skärm väldigt begränsad. Det finns dock fler skäl än skärmen att titta närmare på LG G Flex 2. Kameran är bra, det går att bygga ut lagringen med minneskort och du får Qualcomms nya 64-bitarschip till 32-bitarspris. OLED-skärmen är på 5,5 tum och använder en så kallad pentile-matris med reducerat antal subpixlar. Det innebär att skärmen egentligen bara har full uppsättning bildpunkter i grönt, men den höga upplösningen kombinerat med att ögat är mest känsligt för just grönt gör att resultatet blir bra ändå. Precis som den platta föregångaren G3 har G Flex 2 föredömligt smala kanter runt skärmen medan knapparna för ström och volym trängs runt kameralinsen på baksidan. Intill kameralinsen finns också LG:s aktiva autofokus med laser. Vi hade förväntat oss att kameran skulle fokusera bättre i dåligt ljus tack vare sensorn, men det är snarare vid snabbrörliga motiv som G Flex 2 presterar bättre än andra mobiler.
Mobilen kör Android 5.0.1, men det finns många LG-specifika finesser och appar. Vissa kunde vi ha varit utan – notisfältet och inställningarna känns röriga jämfört med sina motsvarigheter på exempelvis Nexus 6. Andra är riktigt bra – till exempel skärmdelning och de många anpassningsmöjligheterna för tangentbordet. G Flex 2 har 2 gigabyte arbetsminne jämfört med de 3 gigabyte som börjar bli standard bland bättre Androidmobiler. Trots det känns mobilen riktigt snabb – främst när vi testar den i normala situationer, men intrycket bekräftas av benchmark-siffrorna. Det enda området där premium-känslan inte riktigt vill infinna sig är byggkvaliteten. Bakstycket med självläkande yta känns mest halt och plastigt. + Snabb Unik form - Knapparnas placering Plastig baksida Motorola Nexus 6 Nexus 6 är, med en ganska rejäl marginal till tvåan, testets största och tyngsta mobil. Nexus-stämpeln gör att du får tillgång till de senaste Android-uppdateringarna några månader före alla andra. De »vanliga« Androidmobilerna har hunnit få Lollipop-funktioner som gästläge och fastnålade appar, men Nexus 6 är när detta skrivs fortfarande ensam om version 5.1 vilket ger en handfull ytterligare funktioner. Nytt är bland annat ett extra lager säkerhet som gör att du kan förhindra att en stulen mobil aktiveras efter en fabriksåterställning. Det är också möjligt att schemalägga pauser i meddelanden och notiser så att du kan sova och/eller delta i möten ostört utan att riskera att mobilen glöms kvar i tyst läge. Skärmen är skarp och storleken gör att man får ett mervärde av den höga upplösningen. Andra mobiler i phablet-segmentet – även lite mindre lurar som LG G Flex 2 och Iphone 6 plus – har funktioner som gör det enklare att nå allt och använda mobilen med en hand. Mobilen saknar minneskortsplats och kameran är inte riktigt av den klass vi vill hitta i en flaggskeppsmobil. Googles egen kameraapp lyckas med konststycket att samtidigt ha få funktioner och vara svår att överblicka, men panoramafunktionen Photo Sphere – där du kan dela bilderna på Google Maps – är en trevlig finess. Den kameraappen finns dock att ladda ner även till andra Androider. + Stor och högupplöst skärm Snabba systemuppdateringar - Få storskärmsfinesser i mjukvaran. Saknar plats för minneskort
Nokia Lumia 930 Nästa prestandalur från Microsoft väntas dyka upp samtidigt som den skarpa mobilversionen av Windows 10. I väntan på det är Nokia Lumia 930, med ungefär ett år på nacken, fortfarande det bästa som går att hitta med Windows. Precis som flera tidigare Lumia-mobiler är 930-modellen ett gediget bygge. Det kraftiga plastskalet har kompletterats med kanter i metall som höjer kvalitetskänslan ytterligare en bit, men samtidigt är mobilen både tjockare och tyngre än konkurrenternas modeller med motsvarande skärmstorlek. Tyvärr saknade Lumia 930 redan vid lanseringen någon riktigt utmärkande egenskap. Tidigare toppmodeller i serien har haft nyskapande design eller extremt bra kameror, men det är svårt att hitta något område där Lumia 930 kan matcha de bästa mobilerna med Ios eller Android.
Windows Phone är väldigt avskalat jämfört med andra system och det gör att mobilen känns snabb trots att systemchip och processorkärnor ligger ett par generationer efter det absoluta toppskiktet. Windows Phone har fortfarande betydligt färre appar än Android och Ios, men det viktigaste går att hitta och systemets inbyggda appar för mejl, kalender och telefoni hänger ihop på ett snyggt sätt. Startskärmens anpassningsmöjligheter är större än på Ios, men inte lika omfattande som på Android. Rutorna för vissa appar går att förstora så att det visas mer information – till exempel börskurser eller nästa händelse i kalendern. Skärmen har full-HD-upplösning och AMOLED-tekniken ger perfekt svärta. Ljusstyrkan kan faktiskt mäta sig även med en bra TFT-skärm. Den senaste uppdateringen – »Denim« – öppnade för möjligheten att spela in 4k-video, men slow motion saknas. + Hyfsad kamera Resurssnålt system - Klumpig Oneplus One Oneplus One lanserades som en »toppmobil till halva priset« och när den kom ut på marknaden stämde det ganska väl med verkligheten. Idag har de etablerade märkena sänkt priset på förra årets modeller så pass mycket att Oneplus One inte längre spelar i en egen division när det gäller prisvärde, men du får fortfarande mycket mobil för pengarna. Oneplus One kör en variant av Androidsystemet som heter Cyanogenmod. Sedan vårt förra test av Oneplus One har systemet uppdaterats till version 12 – vilken i sin tur bygger på Android 5. Uppdateringen är på drygt 500 megabyte och tar sin tid att installera, men när allt är på plats får du de senaste funktionerna från Google kombinerat med alla anpassningsmöjligheter som kännetecknar Cyanogenmod. Du kan skapa ett eget tema och anpassa allt från färger till typsnitt och ikoner eller finjustera styrkan på vibrationen i tyst läge. Det blandas dock friskt mellan svenska och engelska i menyerna, så det verkar som om översättningen inte riktigt hann bli färdig inför lanseringen av uppdateringen.

Skärmen har upplösningen 1080 × 1920 pixel vilket ger strax över 400 pixel per tum. Ljusstyrkan är utmärkt, med det finns lite mer ljusläckage och bilden påverkas mer av betraktningsvinkeln än på andra mobiler. Hårdvaran håller genomgående bra kvalitet – varken skärm, kamera eller processor går att peka ut som svagheter hos mobilen även om prestandan inte heller når upp till den yttersta toppklassen. Det finns ingen minneskortsplats, så undvik 16 gigabyte-versionen av mobilen. 64 gigabyte kostar bara 350 kr extra. Oneplus One saknar också stöd för de lägre 4G-frekvenserna, så om det inte finns täckning på 2,6 GHz-bandet är man hänvisad till 3G-surf. Prestandan är däremot riktigt bra när det gäller wifi. Mobilen är kompatibel med de senaste höghastighetsroutrarna och levererar uppåt 200 Mbit/s i vardera riktningen när vi testar. 

+
Många inställningsmöjligheter

-
Få 4G-frekvenser
Luckor i den svenska översättningen

Samsung Galaxy S6 Galaxy S6 har det mesta som Samsung kan erbjuda – inrymt i ett kompakt och välpolerat skal. Byggkvaliteten är utmärkt. Luckor som knakar och glappar, silverlackerad plast och ytor i fuskläder har övergetts till förmån för glas och metall. Den stora puckeln runt huvudkameran drar ned betyget något, men i övrigt har Samsung, äntligen, lyft sig till det absoluta toppskiktet. Tyvärr har utvecklingen också medfört att Galaxy S6 försämrats på några områden. Batteriet är fast monterat, mikro-SD-platsen är borta liksom vattenskyddet och för varianterna med större minne får du betala ungefär fyra gånger mer per gigabyte jämfört med minneskort. När det gäller multimedia är Galaxy S6 riktigt bra. Skärmen är en av de skarpaste på marknaden. Med samma upplösning som phablets och surfplattor på 6 tum eller mer – inpressat på 5,1 tum – blir skärpan extremt hög trots att mobilen använder pentile-teknik med färre subpixlar. Samsung brukar finnas med på prispallen, dock sällan överst, när vi testar kameror. Men kameran i Galaxy S6 håller toppklass och har fått ett nytt och bättre gränssnitt där man kan växla från snabb och enkel automatik till en rejäl uppsättning manuella kontroller. Kamerasensorn i vårt exemplar kommer från Sony, men det lär även förekomma utgåvor med Samsungs egen Isocell-sensor. Till viss del går det att känna igen Android 5 i gränssnittet, men Samsung har lagt till många egna förändringar och valt ett tema med starkare färger och fler inställningar direkt från notisfältet. + Skärmen Kameran Unika finesser - Utstickande kamera Saknar plats för minneskort Sony Xperia Z3 Sony Z3 släpptes ganska tätt efter Z2-modellen och har många likheter. Mobilerna är vattentäta, använder nästan identiska systemchip och kameror och har lika stora skärmar. Z3 är dock en aning snabbare och har fått en tunnare, uppdaterad form med rundande kanter. Ett av de starkaste argumenten för Xperia Z-serien har alltid varit kamerorna. Under det senaste året har flera konkurrenter hunnit både ikapp och förbi, men Sonys kameraapp hör fortfarande till de bättre och mobilen spelar in 4k-video av god kvalitet. Vattentäta mobiler är Sonys paradgren och Z3 har kapslingsklass IP68 vilket innebär att den håller damm ute och tål 1,5 meters djup i vatten under 30 minuter. Vattenskyddet gör inte mobilen märkbart större eller tjockare, men kortplatser och USB-kontakt göms bakom små luckor med gummipackningar, så mobilen tar stryk om man skulle ta ett bad utan att stänga luckorna ordentligt. Det finns ett laddställ som fungerar utan att du behöver pilla med luckorna, men det ingår bara hos vissa återförsäljare. Sony har uppdaterat hela Xperia Z-serien till Android 5 och Z3 var först ut. Uppdateringen har flyttat Sonys gränssnitt lite närmare Nexus-serien – notisfältet och inställningarna fungerar nästan exakt som på Nexus 6 – men mobilen har många egna appar, som Walkman-spelaren och Sonys butiker för spel och musik. + Vattentät Plats för minneskort - Prestanda en bit under toppklassen
Skärm och gränssnitt Skärmarna med OLED-teknik har blivit fler och börjar kunna mäta sig med LCD/TFT när det gäller ljusstyrka. Vi börjar också se de unika fördelarna med OLED – till exempel i LG G Flex 2 där skärmen går att böja en aning. Motorola och Samsung har riktigt hög upplösning medan övriga märken nöjt sig med full-HD. Samtliga mobiler har stora skärmar och det känns snålt att, som exempelvis Motorola och Oneplus, bara skala upp ett gränssnitt som skulle fungera lika bra på fyra tum. Samsung och LG har lagt till möjligheten att dela skärmen och köra flera appar samtidigt – det fungerar inte med alla appar, men är användbart till exempel när man skriver SMS. Vinnare: Samsung Galaxy S6 Specialfinesser En toppmobil ska naturligtvis vara lite snabbare och lite vassare på så många områden som möjligt jämfört med alternativen från samma märke. Men det är roligt om det dessutom finns någon unik funktion som helt saknas i billigare lurar. Samsung, LG och HTC har satsat på IR-sändare som låter mobilen styra både gammal och ny hemelektronik. Huawei P8 finns i en version med plats för dubbla SIM-kort. Iphone 6 Plus och Samsung Galaxy S6 läser fingeravtryck och du kan använda funktionen både för att låsa upp mobilen och godkänna betalningar. Sony Xperia Z3 är vattentät. Utöver IR och fingeravtryck kan Samsung mäta puls och syremättnad genom kameran och S6 känns som en verkligt fullmatad mobil. Vinnare: Samsung Galaxy S6 Foto och video Vill du veta mer om mobilernas kameror kan du läsa vårt stora jämförande test av kameramobiler, där många av det här testets telefoner finns med. HTC och Nokia har lämnat sina försök med mer exotiska kameralösningar och ligger nu ganska nära övriga mobiler i testet. För HTC:s del är det ett lyft – deras lågupplösta huvudkameror gav inte det utlovade lyftet för brusnivå och ljuskänslighet. När det gäller Nokia var det istället bättre förr. Vi saknar superkameran på Lumia 1020. På Iphone är kameran en finess som skiljer »Plus« från vanliga Iphone 6. Här får vi en optisk bildstabilisering som förbättrar både video och stillbilder. Huawei P8 har en bildsensor med en extra fotodetektor för ljusstyrka. Ingen revolutionerande skillnad, men det är en bra kamera med snyggt gränssnitt. Nokia Lumia 930, HTC One M9, LG G Flex 2, Sony Xperia Z3 och Iphone 6 Plus har utmärkta kameror men får se sig slagna av Samsung Galaxy S6 – när det gäller både bildkvalitet och inställningsmöjligheter. Motorola Nexus 6 och Oneplus One stannar på ett lägre betyg – främst på grund av prestandan i svagt ljus. Vinnare: Samsung Galaxy S6
Byggkvalitet Det går att bygga en mobil med bra kvalitetskänsla – även i andra material än glas och metall. Men det är svårt. Nokia har lyckats bra tidigare, men Lumia 930 är lite för otymplig för att delta i toppstriden. Detsamma gäller Motorola Nexus 6. LG och Oneplus provar nya plastmaterial, men inte heller här infinner sig toppklasskänslan. Den självläkande ytan på LG G Flex 2 är förvånansvärt repkänslig. Sony Xperia Z3 är välgjord utan att kännas direkt lyxig och placerar sig mitt i startfältet. HTC och Apple har länge använt metall i sina flaggskepp och får nu sällskap av Samsung och Huawei. Apple har lyckats bygga in kameran på ett mer diskret sätt än Samsung, och Huawei har inte riktigt fått till övergångarna mellan plast och metall. Vinnare: Iphone 6 Plus och HTC One M9 Vinnaren: Samsung Galaxy S6 Samsungs Galaxys S-serie har alltid legat i framkant när det gäller skärmar, systemchip, sensorer och andra finesser. Men kritiken har varit tung och berättigad på två områden – byggkvaliteten och mängden bloatware. Galaxy S6 har fått en helt ny konstruktion med metallram och bakstycke i glas. Kameran är den bästa mobilkameran någonsin och det nya systemchippet i Exynos-serien ligger steget före Snapdragon 810. Det finns fortfarande appar som inte känns helt nödvändiga – till exempel den parallella appbutiken. Helhetsintrycket är dock att Samsung har skalat bort onödigheterna och gjort vettiga förbättringar av Androidsystemet. Men vi saknar minneskortsplatsen.
Faktatabell. Klicka på bilden för att se den i större storlek

I testet:

Apple Iphone 6 Plus - Videomobil med blixtsnabb webbläsare.

HTC One M9 - 64-bitars metallmonster med skarpa kameror.

Huawei P8 - Supertunn mobil som även finns med dubbla SIM-kortplatser.

LG G Flex 2 - Kurvad skärm och snabb processor.

Motorola Nexus 6 - Jättemobil med avskalat operativsystem.

Nokia Lumia 930 - Kompetent kameramobil med Windows.

Oneplus One - Prisvärt flaggskepp – nu med Android 5.

Samsung Galaxy S6 - Superskärm och smidigt format.

Sony Xperia Z3 - Bra prestanda i vattentätt skal.

Men jädra sopprötter, ni har ju glömt LG G4!
När vi gjorde testet hade LG G4 inte ens hunnit presenteras och därför är den inte med i testet, däremot är LG G Flex 2 med från dem, vilket är närmast likvärdigt.

Fakta: 32 eller 64 bitar
Den nya generationen av systemchip – till exempel Snapdragon 810, Apple A8 och Exynos 7, använder 64-bitars processorkärnor, att jämföra med den 32-bitarsteknik som dominerat under många år. Men vad innebär ökningen från 32 till 64 bitar?

Med 64 bitar följer en helt ny arkitektur som kallas ARMv8. Det innebär att de mest processornära delarna av operativsystemet – kärnan – får tillgång till en ny uppsättning instruktioner. Bland nyheterna finns instruktioner som gör det möjligt att utföra kryptering, flytta större datamängder och göra nya typer av matematiska operationer betydligt snabbare än tidigare. När en uppgift kan lösas med en enda instruktion direkt i CPU-kärnan går det snabbare än om samma uppgift delas upp i mjukvaran och beräknas i flera steg. Samtidigt sjunker värmeutvecklingen och strömförbrukningen. Kruxet är att operativsystemet – och till viss del även apparna – måste skrivas om för att dra nytta av den nya arkitekturen. Annars körs de i 32-bitarsläge och prestandaförbättringen uteblir.

64 bitar innebär också att dubbelt så många ettor och nollor kan hanteras parallellt. För att arbetsminnet ska fungera måste adressen till en viss plats i minnet rymmas i en enda instruktion. Det innebär att 32-bitarsprocessorer som mest kan dra nytta av 3 gigabyte arbetsminne. Med 64 bitar flyttas den teoretiska gränsen till hisnande 16,8 miljoner terabyte.