Mobilize your business – Guide

När mobila medarbetare, IOT och wearables blir ett

Dessa sammankopplade trender ställer nya, tuffa krav på alla organisationer.

Publicerad Uppdaterad

Med risk för att vara lite tjatig: det finns ingen viktigare trend än Internet of Things, IOT, i teknikvärlden idag. Det gäller inte bara för mobilbranschen utan även för konsumenter och organisationer i alla branscher.

Analyshuset Gartner står bakom en av de många prognoser som visar hur fort IOT-området spås växa; så många som 25 miljarder prylar kommer att vara uppkopplade år 2020, vilket motsvarar en årlig tillväxt på över 35 procent från och med 2013.

Konsumentprylar kommer enligt Gartner att stå för hälften av alla sålda uppkopplade saker år 2020. Här tänker man främst kroppsburna prylar, som smarta band och klockor, men även andra typer av uppkopplade saker, inte minst sådana som kan styra hemmet.

Två bra exempel på uppstartsbolag med fokus på IOT som fångat konsumenternas intresse är Form Devices och Shortcut Labs. Det förstnämnda har utvecklat Point, en ”huspassare” som lyssnar på ljuden i ett hem och meddelar hemägaren via en mobilapp om något låter lurt, baserat på vad användaren definierat som avvikande ljud. Shortcut Labs å sin sida ligger bakom Flic, en knapp som fungerar som en genväg till funktioner i din telefon. Med den kan du till exempel sätta ett larm eller ta ett kort, men även styra andra funktioner via telefonen som att beställa en taxi eller låsa dörren hemma.

Båda dessa uppstartsbolag har genomfört användarfinansierade kampanjer via så kallade crowdfunding-tjänster och där med råge överträffat sina egna uppsatta mål, vad gäller både kapitalanskaffning och antalet betalande kunder.
– Det känns givetvis jättekul att det har gått så bra. Långt över våra förväntningar. Att Point blivit så väl bemött visar att vi har hittat en product-market fit och det är förmodligen viktigare än pengarna i sig. Även om det extra tillskottet så klart är välkommet, tillägger Marcus Ljungblad, medgrundare av Form Devices.

IOT: Öppna plattformar och nya affärsmodeller
Med tanke på Gartners prognos för omsättningen inom IOT – 263 miljarder dollar (1995 miljarder kronor) år 2020 – förvånas man knappt över att alla vill vara med: uppstartsbolag, webbjättar och operatörer.

Bland operatörerna var Telenor Connexion först i Sverige med att dedikerat satsa på IOT men operatören fick därefter konkurrens av Telia och senast av Tele2.

Vad gäller vertikala applikationer, som oftast operatörer tillhandahåller, är dock många idag kundspecifika och IOT-plattformar oftast låsta. Det bromsar tillväxten. Men det är något som kommer att förändras framöver. Analysfirman IDC spår nämligen att öppna källkodslösningar kommer att dominera marknaden från och med 2018, vilket utan tvekan kommer att stimulera tillväxten av IOT-lösningar. Det är något som allt fler operatörer tittar på.

Ett annat sätt att stimulera tillväxten är att rikta in sig på marknadssegment som hittills inte haft råd med IOT, i synnerhet små och mellanstora företag. Där krävs dock nya affärsmodeller eftersom ett litet bolag sällan har råd med att låsa stora mängder kapital i projekt som kan ta upp till två år att bli verklighet.

I detta syfte har exempelvis Tele2 börjat med att samarbeta med Telit om IOT somtjänst. Mobilbusiness räknar med att se fler aktörer som erbjuder liknande lösningar framöver.
– Små och mellanstora bolag kommer att vara den drivande kraften på marknaden för Internet of  things (eller sakernas internet) framöver, men de har inte råd med de stora förskottsinvesteringar som hittills krävts  förr IOT-projekt, säger Rami Avidan, chef för Tele2  Global M2M Services. Kunden kommer istället att betala en månadsavgift per enhet.

Även ny teknik kommer att stimulera IOT-tillväxten. Den senaste versionen av bluetooth, 4.2, erbjuder exempelvis direkt uppkoppling mot internet och kommer sannolikt att användas för att koppla upp alla olika typer av prylar mot internet.

Mobila medarbetare: Uppkopplade på alla sätt och viss
IOT kommer att tränga djupare in i alla olika områden av våra liv, inte minst i jobbsammanhang. Allt fler prylar kommer att kopplas mot företagens IT-infrastruktur. Där kommer även alltmer uppkopplade medarbetare att bidra, särskilt de som idag är 18–30 år, ofta kallade millennials.

År 2018 kommer nämligen 16 procent av befolkningen att bestå av millennials, för vilka internetuppkoppling är naturlig, i alla lägen. Vi pratar här om en åldersgrupp bland vilka, enligt Ciscos studie Connected World Technology Report, en fjärdedel kan tänka sig att operera in ett implantat i hjärnan  för att alltid vara uppkopplade (även många över 30 kan tänka sig det!). 

Och en bred majoritet av dessa medarbetare räknar med att arbetsplatsen är mobil och erbjuder möjligheten att jobba när som helst, var som helst.

Medarbetares mobilitet: tänk helhet
För dessa supermobila medarbetare är Bring your own device,BYOD, eller snarare dess förlängda arm Enterprise Mobility Management, EMM, något som bara måste lösas. Cirka femtio procent av alla millennials räknar faktiskt med att skiftet mot en helt mobil och flexibel arbetsplats ska ha skett .

Många företag har redan börjat implementera en BYOD-policy, men enligt Tom Kendra, Vice President och  för Dells Software Group, har många valt att dela upp BYOD-implementeringen i sina många olika beståndsdelar, bland annat mobile device management, VPN, SLL, med flera, istället för att tänka helhet, det vill säga EMM. Denna approach är ohållbar menar Kendra, som spår att EMM-lösningar kommer att dominera .

Wearables: för konsumenter men även för företag
Bland millennials anser dessutom 25 procent att någon kroppsburen pryl kommer att vara den viktigaste uppkopplade produkten de använder 2020, jämfört med mobiltelefonen (34 procent) och plattan (31 procent), enligt Ciscos studie.

En annan studie, från ABI Research, uppskattar marknaden för wearables till 170 miljoner uppkopplade smarta band och klockor år 2017. Inom det området kommer det att ske en snabb teknisk utveckling med bland annat  förfinade sensorer och böjbara OLED-skärmar med mera.

Den främsta tillväxten spås ske inom hälso-applikationer, något som har konsekvenser för inte bara själva marknaden för kroppsburen teknik utan även för mobila medarbetare och hela IOT-segmentet. 

Uppkopplade medarbetare kan exempelvis göra det möjligt för företag att övervaka sina medarbetares hälsostatus. Det innebär också ytterligare data som IT-nätverket måste hantera. För företag verksamma inom bland annat hälso-industrin innebär det också nya intäkter.

Två bra exempel på det är Irhythm och Leaf Patient. Irhythms trådlösa hjärtmonitor Zio blev nyligen CE-certifierad, medan amerikanska Chino Valley Medical Center krävde att få använda Leaf Patients uppkopplade sensor för att förebygga liggsår.

Alla stora plattformar har släppt API:er (application programming interfaces) – Google Fit, Apple Healthkit, Microsoft Health och Samsung Digital Health Plattform – vilket stimulerar vidare tjänsteutveckling inom segmentet kroppsburen teknik.

Android Wear kommer med största sannolikhet att vara för kroppsburna prylar – till att börja med smarta band och klockor – vad Android är för smarta telefoner, det vill säga den dominerande plattformen. 

Under tredje kvartalet ökade försäljningen av smarta band, inklusive klockor, med 37 procent jämfört med andra kvartalet och uppgick till 5 miljoner enheter. Enbart nylanserade Android Wear-klockan Motorola  stod  för 15 procent av alla sålda enheter, enligt analyshuset Canalys.