Förra veckan briserade en mindre skandal för Oneplus när det upptäcktes att deras användargränssnitt Oxygen OS begränsade processorkraften för flera kända appar, ett slags omvänd variant av den boostade processorkraft som använts för att gynna benchmark-appar vilket ofta ses som att fuska i prestandatester.
Oneplus förklaring till strypningen är att man vill spara batteritid, och att hursomhelst har dagens mobiler mer processorkraft än vad apparna behöver eller kan utnyttja.
Det väcker en del intressanta frågor för mig, och då kanske inte främst ur battterisynpunkt. I dag är mobilernas operativsystem väldigt bra på att se till att appar inte drar batteritid i bakgrunden i onödan, och när man gjorde en batteritestjämförelse med Chrome (som Oneplus ströp perocessorkraften för) och webbläsaren Vivaldi (som Oneplus inte kände igen och kunde strypa) var skillnaden i batteritid i princip omöjlig att detektera.
Förra veckan briserade en mindre skandal för Oneplus när det upptäcktes att deras användargränssnitt Oxygen OS begränsade processorkraften för flera kända appar, ett slags omvänd variant av den boostade processorkraft som använts för att gynna benchmark-appar vilket ofta ses som att fuska i prestandatester.
Oneplus förklaring till strypningen är att man vill spara batteritid, och att hursomhelst har dagens mobiler mer processorkraft än vad apparna behöver eller kan utnyttja.
Det väcker en del intressanta frågor för mig, och då kanske inte främst ur battterisynpunkt. I dag är mobilernas operativsystem väldigt bra på att se till att appar inte drar batteritid i bakgrunden i onödan, och när man gjorde en batteritestjämförelse med Chrome (som Oneplus ströp perocessorkraften för) och webbläsaren Vivaldi (som Oneplus inte kände igen och kunde strypa) var skillnaden i batteritid i princip omöjlig att detektera.
Själv tänker jag mer på kostnaden. De enorma summor pengar som läggs på nya halvledarfabriker med ständigt mindre processer och nya snabbare chipset hamnar så klart på oss konsumenter till slut, och är en bidragande orsak till att mobilpriserna ständigt tickar uppåt. Till vilken nytta?
Jag kan inte säga att jag nått den punkten för Androidmobiler där en ny mobil med det senaste toppchipsetet inte känns snabbare än förra årets toppmodell, men jag kan definitivt se den komma, och skillnaden blir mindre och mindre påtaglig. För Iphone nåddes punkten där saker som skrollhastighet och liknande avgör hastigheten mer än processorkraft för många år sedan.
Nu finns det ju inget som tvingar oss att köpa de dyraste toppmodellerna, särskilt för android finns det mobiler som inte direkt känns långsamma trots att de kostar 3000 kronor eller mindre. och även om man uppfattar skillnaden i hastighet är det svårt att hävda att den skillnaden är värt 9000 kronor extra.
Problemet, åtminstone för mig, är då snarare att jag vill ha en riktigt bra kamera. Och det är som att de bra mobilkamerorna är fjättrade med kedjor till toppchipseten. Vill du ha en bra kamera måste du pröjsa för toppchipsetet också.
Till viss del är det motiverat, bildbehandling är en av få saker man inte kan slänga för mycket processorkraft på. Men bildkvalitén från kamerorna tar inte precis sådana kliv att inte förra årets toppchipset borde kunna driva årets bästa kamera.
Undantag till denna regel är få, men förekommer. Xiaomis Redmi Note 10-serie har till exempel modeller med i princip samma kamera som på toppmodellen Mi 11, men med långsammare processor och betydligt lägre prislapp.
Mellanprismodeller med toppkameror vore ett riktigt intressant produktsegment som jag tror skulle locka många. Kanske för många för att mobiltillverkarna ska vara bekväma med det, de vill ju trots allt att vi ska fortsätta köpa de dyraste mobilerna med extra allt, och kameran är ett av få argument till att göra det som finns kvar.
