Problem med ditt trådlösa nätverk? Vi berättar hur du sätter upp ett stabilt nätverk för dina trådlösa prylar och fixar problemen i ditt befintliga nät.
Det är inte bara i mobilnäten som trafiken ökar och enheterna blir fler. Fler och fler prylar – från surfplattor och datorer till teveapparater, kylskåp och elmätare kräver att du har ett bra trådlöst nätverk hemma. Tekniken kallas wifi eller wlan och har den officiella beteckningen IEEE 802.11. Den ursprungliga versionen av standarden klarade bara 2 Mbit/s, men nya varianter har tillkommit och topphastigheten indikeras av de bokstäver som följer efter siffrorna. B innebär 11 Mbit/s, G 54 Mbit/s, N upp till 300 Mbit/s och AC upp till 1 300 Mbit/s. Vissa routrar kan uppnå ännu högre hastigheter genom att använda flera kanaler parallellt. Trots det blir det trådlösa nätet ofta en flaskhals och det är svårt att dra full nytta av ett bredband på 20 Mbit/s eller mer utan att koppla in datorn med sladd. Hastighetssiffrorna är teoretiska konstruktioner och ett »G«-nätverk med bra antenner på rätt plats kan ofta ge bättre prestanda än en illa placerad AC-router. Om du har fri sikt eller tunna väggar mellan accesspunkten och dina prylar ger en uppgradering från G till N eller AC bra avkastning – om det finns hinder för signalen är det bättre att satsa pengarna på fler accesspunkter. Räkna med att signalen i bästa fall når 10–15 meter inomhus – på längre avstånd faller hastigheten och tillförlitligheten snabbt.
Trådbundet för att avlasta I trådbundna nätverk finns switchar som gör att trafiken kopplas effektivt mellan enheterna som kommunicerar. Filmen som strömmas från webben till teven stör till exempel inte backupen som samtidigt pågår mellan datorn och nätverksdisken – så länge prylarna är anslutna med sladd. I trådlösa nätverk måste istället alla enheter dela på ett begränsat frekvensutrymme. Ju fler prylar du – och dina grannar – använder, desto sämre blir prestandan. Ett bra sätt att förbättra det trådlösa nätverket kan faktiskt vara att använda kablar i större utsträckning. Skrivaren som står precis intill routern – eller ännu hellre prestandakrävande enheter som tevebox eller nätverksdisk – kanske går att ansluta med sladd istället och på så sätt frigöra bandbredd till ditt wifi.De flesta trådlösa nätverk sänder på frekvenser omkring 2,4 GHz – ett område där wifi trängs med både bluetooth och störningskällor som larmsensorer och mikrovågsugnar. Nya routrar – med undantag för de billigaste modellerna – har stöd för ytterligare kanaler på 5 GHz-bandet. De högre frekvenserna bromsas mer av väggar och tak, men eftersom du får färre konkurrenter om utrymmet i luften kan prestandan bli betydligt bättre.
Antenntypen avgörande Antenner för wifi går att dela upp efter frekvens. Det finns dels särskilda 2,4- eller 5 GHz-antenner, dels »dual band«-antenner som klarar alla frekvenser. Olika antennkonstruktioner ger olika stor förstärkning – antennvinst. Antennvinsten mäts i dBi – en logaritmisk skala där man jämför antennen med en teoretisk konstruktion som har lika stor antennvinst i alla riktningar. En antennvinst på 3 dBi dubblar signalstyrkan och 14 dBi ger hela 25 gångers förstärkning. De vanligaste antenntyperna är vertikaler, panelantenner, yagiantenner och paraboler. Vertikalerna är rundstrålande antenner – till exempel »pinnarna« som sitter fast monterade på de flesta billiga routrar. Antennerna är rundstrålande i horisontalplanet, men sänder inte rakt upp eller rakt ned och kan på så sätt koncentrera uteffekten och ger en antennvinst på upp till cirka 9 dBi. Det är alltså en bra antenn om du ska täcka ett våningsplan och kan placera antennen ganska centralt.
Sprids som en kon Panelantenner har en viss riktverkan och signalen sprider sig utåt som en kon – ofta omkring 50–80 grader både horisontellt och vertikalt. Perfekt att placera i ett hörn inomhus, eller på husväggen om du vill ha täckning i en särskild riktning i trädgården. Vertikaler och panelantenner är lämpliga för att täcka ytor där du vill använda mobiler, datorer och andra wifi-prylar. För att skapa en stabil förbindelse mellan två fasta punkter – till exempel två hus på var sin sida om en väg eller något annat som hindrar kabeldragning är paraboler och yagiantenner bättre val. De koncentrerar signalen till en ännu smalare stråle – från omkring 30 grader ned till 10 grader för antenner med riktigt hög antennvinst. I antennens produktinformation finns ofta ett så kallat strålningsdiagram. Det visar verkningsgraden i olika riktningar och gör det enklare att välja en modell som passar för dina behov. Antennen ansluts till accesspunkten med koaxialkabel och SMA- eller N-kontakter. Koaxialkabel med låg förlust är dyr, otymplig och svår att montera kontakter på, så det är en bra strategi att placera accesspunkten så nära antennen som möjligt och istället dra en lite längre nätverkskabel. Rundstrålande antenner finns från cirka 200 kr medan en större riktantenn kan kosta uppåt 1 500 kr.
Delarna i ett trådlöst nät
Accesspunkt Accesspunkter utgör basstationerna i trådlösa nätverk. Ett nät kan bestå av en enda accesspunkt inbyggd i en router för hemmabruk eller av hundratals enheter utspridda i ett hotell eller ett shoppingcentrum. Enkla accesspunkter har en fast monterad ofta rundstrålande antenn, medan mer avancerade modeller går att matcha med bästa antenn för platsen. Många accesspunkter använder en teknik som kallas Power Over Ethernet (POE). Då slipper du sätta upp din accesspunkt nära ett eluttag – nätdelen placeras vid switchen eller routern och strömmen går över nätverkskabeln. Prislapparna ligger omkring 500–2 500 kr.
Router Den vanligaste lösningen för att sätta upp ett wifi hemma är en router med inbyggd trådlös accesspunkt. Routern gör det möjligt att ansluta många prylar till internet via en gemensam IP-adress. Det ökar också säkerheten genom att göra det svårare att utifrån se vad som finns på ditt lokala nätverk. Vissa routrar har ytterligare inbyggda funktioner som modem, brandvägg och server för media och backup. Routrar för hemmabruk kostar från någon hundralapp upp till cirka 3 000 kr.
Brygga Om du vill koppla in en pryl som saknar trådlöst nätverk på ett wifi behövs en brygga. Bryggan har ofta ett webbgränssnitt, men det finns också modeller med en app eller ett datorprogram där du kan välja vilket nätverk du vill ansluta till och mata in nätverksnyckel och andra inställningar. Väl konfigurerad sköter bryggan sig själv och du kan använda prylar som skrivare eller nätverkshårddiskar – eller flera enheter samtidigt – via en switch. Kostar cirka 500 kr.
Repeater En repeater fungerar som en brygga och en accesspunkt – sammankopplade i en burk. Repeatern förlänger räckvidden på nätverket, men kräver hyfsad signal där den sitter och belastar samtidigt den primära accesspunkten. Det ger sämre prestanda jämfört med att sätta upp en ren accesspunkt med kabelanslutning till nätverket. Priser från cirka 350–600 kr.
Adapter En adapter – eller nätverkskort – är ett alternativ till en brygga om du vill göra en trådbunden dator trådlös. Åren innan wifi blev standard i bärbara datorer var det vanligt med adaptrar som passade i en särskild kortplats i datorn – nu dominerar USB-anslutna varianter. Förutom stationära datorer kan man koppla upp teveboxar, nätverkshårddiskar och vissa skrivare via en USB-adapter. Kostar cirka 250 kr.
1 Studera platsen och testa om en accesspunkt räcker. Hur stor yta ska nätet täcka? Består väggarna av »snälla« material som trä- eller gipsskivor eller handlar det om armerad betong? Sätt upp ett nät på prov med en enkel router och mät med en mobilapp – till exempel Wifi Analyzer – om signalen är stark överallt eller om det finns luckor i täckningen. Lägenheter med öppen planlösning eller små villor i trä klarar sig ofta med en accesspunkt. Du kommer långt med en bra trådlös router som placeras centralt – prova dig fram för att hitta den placering av routern som ger bäst täckning.
2 Identifiera vad som skärmar signalen. Om du inte får signal i hela huset med en accesspunkt – ta reda på vilken vägg eller vilket bjälklag det är som blockerar signalen. Sedan gäller det att välja en lösning som ger bra täckning på respektive sida av hindret. Om golvet skärmar kanske en rundstrålande antenn på varje våningsplan fungerar bra. Utgörs boven av en bärande vägg mitt i huset kan en panelantenn på vardera sidan av väggen lösa uppgiften.
3 När hårdvaran är på plats gäller det att välja rätt frekvenser. Vissa routrar och accesspunkter väljer automatiskt den kanal som ger bäst prestanda. Du kan också använda en mobilapp för att se var det finns utrymme i luften. Om du bara har en accesspunkt kan du fritt välja den minst belastade kanalen. Använder du flera accesspunkter – placera dem på kanaler som inte överlappar varandra. Bortsett från kanalen ska alla accesspunkter ha samma inställningar när det gäller nätverksnamn och kryptering – annars kan inte dina enheter välja den starkaste signalen automatiskt.
4 Kryptera nätet. Aktivera WPA2, stäng av WPS och välj en nätverksnyckel som är svår att gissa. Funktioner som att dölja nätverksnamnet eller att bara tillåta vissa MAC-adresser höjer inte säkerheten.
Så löser du problemen i ditt befintliga wifi
Tappar signalen Problem: Vissa prylar tappar signalen och fungerar igen först om du startar om routern/accesspunkten. Lösning: Ett vanligt problem är att accesspunkten använder högre frekvenser än de trådlösa enheterna har stöd för. Om accesspunkten är inställd på att välja kanal automatiskt kan den fastna för en kanal som saknas i någon pryl. Det är ofta kanalerna 12 och 13 som vållar problem. Den bästa lösningen är att se till att både accesspunkt och router är inställda på samma region – Europa. Alternativet är att låsa accesspunkten till en kanal som funkar.
Dålig täckning och fast router Problem: Routern ger dålig täckning, men går inte att flytta eftersom den är kopplad till fiber/tevenät/telejack. Lösning: Om du har fått en router med accesspunkt och modem eller mediakonverterare i samma enhet kan det vara svårt att flytta den till ett bättre antennläge. Att skarva tele- eller tevenät kan försämra prestandan och fiberkablar är ganska dyra. Kolla först om antennen är löstagbar. I så fall kan en förlängning och en ny antenn ge bättre signal. Är inte det möjligt – stäng av de trådlösa funktionerna i routern och dra en nätverkskabel till en separat accesspunkt.
Långsamt vid vissa tidpunkter Problem: Det trådlösa nätverket blir segt efter klockan 17. Lösning: Försök att hitta frekvenser där du slipper trängas med grannarna. Gå över till 5 GHz-bandet eller välj en annan kanal för ditt nätverk – till exempel genom att ställa in routern på att välja bästa kanal automatiskt.
Kan inte logga in Problem: Det går inte att logga in på nätverket med en nyinköpt dator Lösning: Vissa operativsystem har spärrat möjligheten att använda den gamla WEP-krypteringen. Använd WPA2 för bättre säkerhet.
Trådlös säkerhet Med trådlösa nätverk följer risken att någon obehörig kan ta sig in på ditt nätverk – i bästa fall bara för att snylta på din uppkoppling, men kanske också i syften som att stjäla information eller ägna sig åt olagligheter från en adress som leder tillbaka till dig. Därför är det viktigt att slå på de säkerhetsfunktioner som finns tillgängliga. Den ursprungliga säkerhetsstandarden för wifi hette WEP (Wired Equivalent Privacy). WEP-krypteringen går att knäcka på bara några minuter med gratisprogram, så även om många prylar fortfarande har stöd för tekniken så ska man undvika WEP. När säkerhetsbristerna i WEP blev kända introducerades WPA (Wi-Fi Protected Access) som följdes av den ännu säkrare versionen WPA2. WPA2 ger hög säkerhet – förutsatt att ditt lösenord är svårt att gissa. Många routrar och accesspunkter har även stöd för WPS (Wi-Fi Protected Setup) – en teknik som gör det enkelt att koppla in enheter med en enkel pinkod eller en knapptryckning på routern. WPS ökar risken för att din nätverksnyckel faller i orätta händer, så för högsta möjliga säkerhet – stäng av WPS.
Kanaler Det finns 14 kanaler för wifi på 2,4 GHz-bandet, varav 13 får användas i Europa. 5 GHz-bandet ger ytterligare minst fyra kanaler i de flesta accesspunkter. Närliggande kanaler överlappar varandra i frekvens, så om du har flera accesspunkter och vill få bästa prestanda – placera dem på kanalerna 1, 6 och 11; 2, 7, och 12 eller 3, 8 och 13.
