https://www.mobil.se/tester/produkttester/test-motorola-one-vision-slimmad-skarm-slimmat-system
567106
Produkttester
Android One och 21:9-skärm

Test: Motorola One Vision - Slimmad skärm, slimmat system

● BILDSPEL
Det är den långsmala skärmen mer än Googles rena Android One-version som utmärker Motorola One Vision.

Förra året lanserade Motorola sin första mobil under Googles Android One-program. Android One innebär att tillverkaren gör en mobil med en ren Google-version av Android, såsom den ser ut i Googles Pixel-mobiler. Användargränssnittet i Moto-mobilerna var redan i det närmaste identiskt med Googles användargränssnitt, och enligt Motorola såg man Android One mer som en möjlighet att lansera ytterligare en produktlinje med annat formspråk. Motorola One sålde enligt företaget över förväntan och nu har man lanserat uppföljaren Motorola One Vision.

Med One Vision är det ännu tydligare vad Motorola menar med separat produktlinje. Priset för telefonen är detsamma som för den tidigare i år lanserade Moto G7 Plus, men givet de snäva ramar moderna smartphones rör sig inom skiljer sig nästan allt som kan skilja sig mellan de två modellerna.

Långsmal

Mest iögonfallande är förstås skärmen. Man har valt att göra telefonen i det långsmala 21:9-formatet på skärm, som vi tidigare sett från Sonys Xperia 10-modeller. Skärmen lägger sig mitt emellan Sony Xperia 10 och Xperia 10 Plus i storlek. Med 21:9 får man en skärm som är en bit mer än dubbelt så lång som den är bred, märkbart mer långsmalt än på en telefon som Samsung Galaxy S10 med 19:9-format.

Argumenten för det här skärmformatet är inte självklara. Dels finns det ju naturligtvis ett väldigt krasst argument. Eftersom skärmens storlek mäts i tum på diagonalen kan du med en mer långsmal skärm ange en högre siffra på skärmens storlek utan att den nödvändigtvis ger mer skärmyta. Ur användarsynpunkt kan man hävda att det långsmala formatet gör sig utmärkt för att titta på film inspelat i bredformat, vilket är sant samtidigt som film i mer traditionellt teveformat gör sig mindre bra, med mycket svart på vardera sidan. Det hävdas också att telefonen blir lättare att använda med en hand när den är smalare, men det håller jag helt enkelt inte med om. För det första är det mycket som sker i överkanten av skärmen på Android, och min tumme är inte i närheten av att nå dit när jag håller telefonen med en hand. För det andra förskjuts telefonens tyngdpunkt mot eller förbi fingertopparna med det längre formatet, och jag tycker det är svårt att använda tummen även till saker inom räckhåll eftersom jag då får för dåligt grepp om telefonen som riskerar att tippa ur handen med sin höga tyngdpunkt. Så snarare än att göra telefonen lättare att använda med en hand, tycker jag att telefonen blir svårare att använda på grund av att den skapar illusionen av att gå att använda med en hand.

Men det här är ju en vanesak. Alla telefoner måste inte gå att använda med en hand och jag lär mig att sluta försöka. Ger formatet mer innehåll åt gången? Det beror på. Jag kan till exempel se mer av SMHI:s väderprognoser på en skärm, medan andra appar bara ger mig lika mycket text i smalare men längre kolumner.

Det smala formatet gör att skärmens ramar känns bredare än vad de kanske är. Selfiekameran finns i ett hål i skärmen, till skillnad från Moto G7 Plus som har en droppformad sensorpanel. Kamerahålet gör att man till skillnad från på Sonys mobiler ändå inte kan utnyttja hela skärmen för filmtittande på Netflix även om filmen har rätt format, men i Youtube går det, och kamerafläcken blir inte så störande som man kan tro. I appar går ofta överkanten åt till ett ovanligt brett statusfält.

Personligen föredrar jag mindre telefoner med skärmar i 19:9-format eller liknande, men jag är för valfrihet och uppskattar att det finns variation. Motorola One Vision har en bra skärm. Den löser inte magiskt några ergonomiska problem genom sitt mer långsmala format men om du av en eller annan anledning föredrar detta format är det här som helhet bättre utfört än på Sonys Xperia 10-telefoner. Det eftersom jag inte får ytterligare en centimeter telefon ovanför skärmkanten som gör telefonen mera topptung.

Prisvärda specifikationer

En annan originell detalj är telefonens chipset, för det är ett Samsungproducerat Exynos 9609-chipset. Det sägs att Qualcomm en gång i tiden som en del av sina ekonomiska förehavanden med företaget förbjöd Samsung att sälja chipset till tredje part. Exynos 9609 levererar i alla fall riktigt bra prestanda i mellanklass. Pinsamt nog för Samsung flyter användargränssnittet i Motorola One vision bättre än vad det gör i Samsungs Galaxy A50 som har i princip samma chipset.

Andra detaljer som definierar Motorola One Vision och skiljer den från samma företags Moto G7 Plus är att den har 128 GB lagring i stället för 64 GB, och att den visserligen har plats för minneskort, men inte samtidigt med två sim-kort som på Moto G7-serien. Det är bra med lagring för pengarna.

Kameran har en huvudlins på 48 megapixel, optisk bildstabilisering och en assisterande lins för djupavkänning. Det är dock inte Sonys sensor IMX586 som sitter i många toppmodeller som finns här utan en enklare och billigare Samsungsensor. Fyra pixlar kombineras till en för att ge en 12-megapixelbild med bättre ljuskänslighet, och det är också vad du får ut ur kameran, det går inte att välja att ta 48-megapixelbilder ens i manuellt läge. De extra pixlarna används inte heller till att ge bättre upplösning när jag zoomar.

Megapixeltal ska man inte fästa så stor notis vid. Kameran ger mer än godkända bilder i dagsljus, och om den imponerar för sin prisklass på något område så är det i fotografering i sämre ljusförhållanden. Där överträffar kameran mina förväntningar.

Man har, precis som på Moto G7, lagt ner en del krut på fotofunktioner som möjligheten att göra ett föremål i fokus i färg och resten i svartvitt. Eller Cinemagraph, där du kan skapa roliga effekter genom att göra en del av en bild till en rörlig gif medan resten är stillbild. Att fokusera på kamerafunktioner är nog smart av Motorola, för Android One ger i övrigt mycket få möjligheter för tillverkaren att göra anpassningar av systemet som skiljer ut telefonen från konkurrenterna. Några funktioner har man ändå fått in, som gör skillnaden mellan denna och Motorolas egen systemversion ännu mindre. Hit hör möjligheten att aktivera kameran genom att vippa på mobilen två gånger och funktionen som gör att skärmsläckningen inte går igång så länge du tittar på skärmen. Annars är den främsta fördelen med Android One att du är garanterad två större systemuppdateringar, i detta fall Android Q och R, och tre års säkerhetsuppdateringar.

Det är inget snack om att Motorola One Vision är en bra telefon som kan försvara sin prislapp. Den avlånga skärmen är däremot inte självklart för alla, men tror du på formatet kan jag rekommendera Motorola One Vision.

Frågor och svar

Vilka färger säljs Motorola One Vision i? För en gångs skull är inte svart en av färgalternativen på glasbaksidan, utan man får välja mellan blåskimrande och brons.

Vilka tillbehör följer med? Ett genomskinligt gummiskal i förpackningen, och en 15 watts snabbladdare.

Hur är batteritiden? Medelmåttig. Telefonen skäms inte för sig men utmärker sig heller inte positivt.

Alternativ

Långsmal skärm. Tilltalas du av idén med mer långsmal skärm men känner dig inte fullt lika radikal finns Samsung Galaxy A70 med skärm i 20:9-format, vilket gör det till framför allt en bredare telefon. Prestanda är likartad men A70 är någon tusenlapp dyrare.

Kameraexempel

Kameran tillhör inte de bästa men levererar ändå bra bilder i de flesta situationer.

Prestanda

Inte så enhandsvänlig som det verkar