Headset i kompromissformat

Test: Sony Wi-1000X

Sonys bullerdämpande headset har blivit en hel produktfamilj. Vi har testat mellanmodellen.

Publicerad Uppdaterad
Betyg:
8/10
Ljudkvaliten
Knepig formfaktor

När vi testade Sonys bullerdämpande klafflurar MDR-1000X i våras blev vi grymt imponerade av både ljudkvalitet och bullerdämpning, och vi var nyfikna på om Sony hade något slags uppföljare på gång till IFA-mässan i Berlin i september.

Det hade de. Närmare bestämt har man dels förbättrat tekniken ytterligare, dels gjort en hel produktfamilj av 1000X, med ett par klafflurar, ett par helt sladdlösa öronsnäckor, och så Wi-1000X, som är någonting mittemellan.

Formatet brukar kallas hästskolurar och innebär att man har en båge om halsen. Från bågen går det upp ett par sladdar med in-earsnäckor i till öronen. Konstruktionen har fördelen att det är mindre risk att sladdarna fastnar och därmed drar ur öronsnäckorna än om du har en sladd bakom nacken, och det finns mer utrymme för knappar och batteri. Nackdelen är att de tar nästan lika mycket plats att förvara som ett par klafflurar.

Det där med förvaringen tycker jag ändå att Sony löst bra. Sladdarna kan knäppas fast i konstruktionen, och det följer med ett fodral. När headsetet är nerpackat i det är det stort men platt och glider ner i väskan utan att ta mycket plats.

För musikljud finns det flera saker som sätter begränsningar i det här sammanhanget. Några av de viktigaste är vilken kvalitet du har på musikkällan, samt begränsningar i bluetooths överföringsteknik. Lyssnar du på Spotify i låg bitrate behöver du knappast bekymra dig om hur ljudet påverkas av Bluetoothöverföringen, men är du något av en audiofil som lyssnar på streamad musik med hög bitrate eller bättre är bluetooth i sitt standardutförande rätt begränsande. Däremot har bluetooth stöd för tredje part att implementera sina egna lösningar för bättre överföringskvalitet, och här stödjer Sony mer eller mindre allt som finns.

Har du en Iphone är AAC den trådlösa teknik som ger bäst ljud. Det stödet finns här. I Androidvärlden är det aptX som Qualcomm ligger bakom vanligt förekommande. Check även på det. Aptx HD är en förbättring på gång. Check. Bäst är dock Sonys egen teknik LDAC som kan leverera om inte förlustfritt ljud så åtminstone bättre än CD-kvalitet. LDAC brukade vara en angelägenhet mellan Sonys lurar och Sonys mobiler, men i och med Android 8.0 Oreo är LDAC plötsligt en del av Androidstandarden, vilket gör att de flesta Androidanvändare kommer att kunna ta del av ljudkvaliteten i dessa headset.

Ja, musik låter alltså riktigt bra i Sony Wi-1000X.

Jämfört med MDR-1000X låter också telefonsamtal så bra som man kan kräva. Det var annars en av få svagheter med klafflurarna som inledde familjen. Det beror kanske på att hästskoformatet gör det lättare att placera mikrofon där den behövs bäst, eller så har Sony bara förbättrat ljudupptagningen, vi har inte hunnit jämföra med de andra två nya headseten.

En trevlig detalj är att headsetet har vibration för inkommande samtal i nackbandet.

Knapparna sitter på bågens bägge sidor som reliefer under gummiytan. De är inte lätta att känna skillnad på, men de sitter tillräckligt långt från varandra för att man ska lära sig vilken som är vilken, och de är lätta att nå.

När vi testade den elektroniska brusreduceringen i MDR-1000X blev vi hänförda över hur bra omgivningens buller togs bort samtidigt som ljudet av röster släpptes igenom. Kanske beror det på våra högt ställda förväntningar, kanske på att det är svårare att göra brusreducering till in-earlurar, för jag blir inte lika hänförd denna gång. Just här är det verkligen synd att jag inte har klafflurarna att jämföra med.

Det betyder alltså inte att brusreduceringen är dålig, jag har inte hört några in-earlurar med bättre brusreducering. Jag upplever aldrig att det omgivande bullret försvinner helt, men bullret under en flygresa reduceras till motsvarande suset från ett X2000-tåg, samtidigt som jag utan problem hör pilotens utrop i högtalarna.

Nytt är att brusreduceringen automatiskt ska anpassa dig efter omgivningens bullernivå. Du behöver alltså inte manuellt välja om du är på kontor eller flygplan längre. Däremot finns det andra manuella inställningar i den tillhörande appen. Du kan till exempel kalibrera om brusreduceringen efter lufttrycket i flygkabinen. Det verkar tekniskt avancerat, men jag kan ärligt inte avgöra om det gör någon större skillnad.

Appen är över huvud taget rätt teknisk, och för den oinsatte svårbegriplig. Vad betyder till exempel "Kon. av omgivningsljud"? Eller kontroll av ljudposition? Det senare visar sig i alla fall vara ett slags surround-soundfunktion där du får mer rumskänsla i ljudet, något du annars förlorar om du lyssnar i hörlurar jämfört med högtalare i ett rum med ekon.

Formfaktorn på Sony Wi-1000X kan uppfattas som ett minus. Det är inte inneslutande klafflurar men tar ändå lite plats i väskan, de är inte lika små och smidiga som ett par komplett trådlösa öronsnäckor. Har du inga problem med detta mittemellanformat är det ett par utmärkta lurar.

Betyg:
8/10

Sony Wi-1000X

Namn: Sony Wi-1000X
Vikt: 75 gram
Batteritid: 10 timmar
Bluetooth: 4.1, med aptX, aptX HD, AAC, LDAC
Vattenskydd: Nej
Färg: Svart, guld
Pris: 3300 kr
Ljudkvaliten
Knepig formfaktor